”Ingen självklarhet att Nya Dagbladet överlever”

"Under mer än tio års tid har vi noggrant lagt alla grundstenar som behövs, men vi behöver läsarnas ekonomiska stöd i högre utsträckning för att Nya Dagbladet ska överleva". Det säger nyhetschefen Isac Boman när Nya Dagbladet nu går in på sitt tolfte verksamhetsår. "Om vi får det kommer allt att vara möjligt framöver".

Uppdaterad november 30, 2023, Publicerad oktober 20, 2023 – av Jan Sundstedt
Allt är möjligt, menar Nya Dagbladets nyhetschef Isac Boman, som tillägger att det nu är upp till läsarna hur framtiden ser ut.

I oktober 2012 grundades Nya Dagbladet med Markus Andersson i spetsen för projektet, helt utan externa investerare eller stöd från någon organisation. Ambitionen var långsiktig med siktet inställt på att bygga en verkligt oberoende dagstidning med potential att förändra medielandskapet i grunden. En av dem som tidigt fick upp ögonen för projektet var ålänningen Isac Boman, som vid tillfället studerade nationalekonomi vid Åbo Akademi.

– Jag följde många olika mediekanaler men jag var alltid klart mest imponerad av Nya Dagbladet. Det fanns en uppriktighet och etisk grundtanke som jag tyckte stod ut i kombination med professionaliteten, berättar han.

Vid tidpunkten befann han sig på vad han själv benämner som en ”intellektuell upptäcktsresa” där han kombinerade de akademiska studierna med egen utforskning, med speciellt fokus på bank- och penningsystemet. Upptäckterna han gjorde i samband med detta beskriver han som till lika delar "fascinerande" och "chockerande".

– Henry Ford pratade inte i nattmössan när han menade att det skulle bli revolution imorgon om allmänheten insåg hur vårt bank- och penningsystem verkligen fungerar. Någon kanske kan tycka att det låter som en överdrift att prata om att vi är satta i skuldslaveri, men faktum är att det snarare är en rent teknisk observation. Det är exakt så det ligger till, säger han.

Boman gjorde sin magisteravhandling under rubriken Penningmakten – ett medel för frihet eller slaveri, som visar på att det monetära systemet på sätt och vis är elegant i sin bedräglighet och därför svårt för många att se igenom. Med systemet som grund har den globala penningmakten genom att köpa upp massmedier tagit ett allt starkare grepp över samhällsutvecklingen.

– För att demokrati ska fungera i någon meningsfull bemärkelse är medborgarna beroende av att journalisterna gör sitt jobb. De gör de inte idag, helt enkelt eftersom storkapitalet har köpt dem, sammanfattar han.

Efter att avhandlingen var klar tog han kontakt med Nya Dagbladet som nappade på att göra en artikel om saken och på den vägen kom Boman att bli allt mer involverad i projektet.

"Vi tar väldigt mycket stryk"

Insikten om det akuta behovet av verkligt oberoende media växte gradvis hos Isac Boman. Engagemanget för tidningen växte och efter att under en period ha verkat inom banksektorn och politiken på hemma-ön Åland, bestämde han sig för att lägga personliga karriärambitioner helt åt sidan till förmån för att satsa allt han hade på att hjälpa till att bygga upp Nya Dagbladet.

– Alla tänkande människor inser att vårt samhälle är på väg i fel riktning, för att uttrycka det diplomatiskt. Jag har funderat och funderat på hur jag bäst kan göra skillnad, men jag kan aldrig komma till någon annan slutsats än att utvecklingen av medielandskapet i allmänhet och Nya Dagbladet i synnerhet är den enskilt viktigaste pusselbiten för att en förändring verkligen ska bli möjlig.

Få saker gör så stor skillnad i samhället som en donation till Nya Dagbladet. Vi behöver fler månadsgivare.

Att jobba med verkligt oberoende journalistik i dessa tider är långtifrån något glamoröst uppdrag, vilket Boman insåg redan på förhand och efterhand blivit än mer varse om.

– Den som ger sig in i leken får leken tåla, men George Orwell överdrev nog inte när han skrev att det är en revolutionär handling att förmedla sanningen i tider av utbredd förljugenhet. Man skaffar sig oundvikligen många fiender på vägen med det vi gör och vi får verkligen ta väldigt mycket stryk, säger nyhetschefen som konstaterar att förutsättningarna är tuffa för alla som involverat sig i projektet.

– Många skulle nog dels skratta om de verkligen förstod vilka små medel vi rör oss med men antagligen också bli imponerade över utväxlingen vi får på våra resurser. Det är självklart svårt att få allt att gå runt och har krävt av alla som kämpat med Nya Dagbladet att leva på existensminimum under många års tid, berättar Boman.

"Det behövs ett ökat stöd från läsarna"

Han konstaterar att stödet man fick i samband med övergreppet från Länsförsäkringar Bank räddade tidningen från ekonomisk undergång och möjliggjorde dessutom att göra ett rättsfall av saken. Han betonar samtidigt att man inte kan ta för givet att Nya Dagbladet kommer att bestå.

– Jag kan känna en frustration ibland när det känns som att vi tas lite för givna av många som uppskattar vårt arbete. Det som vi blev särskilt rörda av på redaktionen i samband med Länsförsäkringar-affären är att vi märkte att människor faktiskt inte tar oss för givna när det kommer till kritan. Vi höll ju verkligen på att gå under då och fick en ekonomisk hjälp som var helt avgörande. Sanningen är samtidigt att vi behöver stöd också när det inte är kris om verksamheten ska fungera.

Boman betonar att det är läge nu att hjälpa för alla som kan avvara ett stöd och ber om läsarnas hjälp.

– Ett fotbollslag med stöd från sina supportrar kan vinna över svåra motståndare. Vi är beredda att offra allt, och vi som leder projektet gör verkligen det också, men om vi inte får ett större och mer regelbundet ekonomiskt stöd från läsarna än vi får i nuläget är det faktiskt lite oklart om vi kommer att klara oss så länge till, säger Boman.

"Vi har knappt börjat"

Målet, tillägger han allvarsamt, är dock inte inställt på att bara överleva. Han betonar de enorma möjligheter som finns bakom hörnet.

– Vi vet att Nya Dagbladet följs av våra folkvalda i riksdag, regioner och kommuner, höga företrädare inom myndigheter, näringslivsprofiler och att vår närvaro blivit allt mer påtaglig. Samtidigt har vi inte i närheten fått visa vår fulla potential.

Trots att tidningen nu går in på sitt tolfte verksamhetsår säger nyhetschefen att det "känns som man knappt börjat".

– Under elva års tid har vi snarare noggrant lagt alla grundstenar som behövs och laget vi byggt har alla möjligheter att kunna förändra medielandskapet i grunden. Det låter som stora ord, och det är det ju också, men jag är helt övertygad om det är så det är. Det ligger i läsarnas händer om man vill se vad vi kan uträtta framöver, avslutar Isac Boman.

 


Så stödjer du Nya Dagbladet

 

Bli månadsgivare

– Det absolut bästa för oss är att bli månadsgivare. Det ger oss en förutsägbarhet och en trygghet som gör att vi kan planera på ett helt annat sätt än vad som är fallet med engångsdonationer, säger Isac Boman.

Du kan stödja Nya Dagbladet som månadsgivare genom att följa formuläret nedan. Pengarna dras då regelbundet från angivet betalkort. Du kan när som helst avbryta de återkommande donationerna.

 

Stöd oss med Bitcoin

I nuläget finns också möjligheten för Bitcoin-donationer via BTC Pay.

– Integriteten är väldigt bra om man donerar till oss via vårt nya upplägg med Bitcoin, förklarar Nya Dagbladets nyhetschef.

Donera med Bitcoin via BTC Pay nedan eller läs mer här.

 

 

 

 

Bidra med en engångsdonation

För dig som vill bidra med en engångsdonation kan du swisha med QR-koden nedan eller på numret 123 611 30 21. Gåvomottagare: Aeon Media AB.

Du kan även donera med bankgiro, 5601-6462, alternativt via vår Paypal-sida. Ett ytterligare alternativ är att klicka i alternativet "En gång" i den blåa donationsboxen ovan där man annars blir månadsgivare.
Vid frågor känn dig annars alltid fri att kontakta oss.

Meta raderade hundratals av NyD:s redaktionella videoklipp

Nätcensuren

  • Hundratals egenproducerade kortvideor har försvunnit från Nya Dagbladets konton på Facebook och Instagram.
  • Meta stängde tidningens utvecklarkonto och slog därmed ut publiceringsvägen för nya kortvideor på båda plattformarna.
  • Trots upprepade överklaganden har bolaget inte pekat ut något klipp, någon regel eller någon teknisk händelse.
  • "Meta lovade färre misstag. Det enda vi fått se är ett raderat arkiv och en ökad censur", säger chefredaktör Markus Andersson.
Uppdaterad oktober 16, 2026, Publicerad oktober 15, 2026 – av Emil Fjellstedt, Jan Sundstedt
Redaktionellt montage av Metas besked ”You cannot access this service.” och Nya Dagbladets Facebook-sida i stålblå och vinröd
Meta har stängt Nya Dagbladets publiceringsväg och lämnat en generell hänvisning till sina plattformsvillkor och sin utvecklarpolicy. Hundratals redaktionella videoklipp har försvunnit från Facebook och Instagram.

Redaktionen upptäckte ingreppet i juni 2026, när det omfattande Reels-arkivet inte längre gick att nå på Facebook och Instagram. Nu redovisar Nya Dagbladet vad som har hänt. Arkivet bestod av hundratals egenproducerade kortvideor byggda på tidningens journalistik.

Ingen varning föregick ingreppet. Meta hade inte ställt några frågor, pekat ut något enskilt klipp eller gett redaktionen möjlighet att rätta ett påstått fel innan materialet försvann.

Bakom borttagningen låg också ett tekniskt ingrepp. Meta hade stängt tidningens så kallade utvecklarkonto, som användes för att föra över de redaktionella videorna till plattformarna. Därmed stängdes vägen för att publicera nya kortvideor på både Facebook och Instagram.

När redaktionen den 30 augusti gick direkt till Nya Dagbladets Facebook-adress för Reels visades tidningens sida, men fliken för Reels saknades. På Instagram har redaktionen på samma sätt förlorat både möjligheten att publicera och tillgången till videomaterialet.

Nya Dagbladets Facebook-sida utan Reels-flik
När Nya Dagbladets direkta Facebook-adress för Reels öppnas visas sidan utan någon Reels-flik. Faksimil: Facebook/Nya Dagbladet.

Enligt redaktionens genomgång rör det sig om hundratals journalistiska kortvideor. Det exakta antalet går inte att återskapa från Meta, eftersom bolaget har gjort materialet oåtkomligt. Omfattningen kan däremot jämföras med tidningens Shorts-arkiv på YouTube, där samma produktion fortfarande finns kvar.

Ingen förklaring – bara en stängd dörr

Metas sida för utvecklare gav den 30 augusti bara ett allmänt besked: användaren kan inte komma åt tjänsten och hänvisas till bolagets plattformsvillkor och utvecklarpolicy. Där anges inget klipp, inget datum och ingen konkret händelse som förklarar varför hela kontot stängts.

Metas developersida med besked om att tjänsten inte kan nås
Metas developersida ger endast beskedet att tjänsten inte kan nås och hänvisar generellt till plattformsvillkor och developer-policy. Någon konkret överträdelse anges inte. Faksimil: Meta.

Nya Dagbladet är inte ensamt om att beskriva ett sådant förlopp. I Metas eget utvecklarforum uppger flera användare att deras utvecklarkonton stängts utan föregående varning och att deras överklaganden aldrig besvarats. Fallen behöver inte ha samma orsak, men de visar problemet med beslut som inte går att granska.

Nya Dagbladet har överklagat upprepade gånger. Meta har inte bemött sakfrågorna och inte redovisat något underlag som går att granska. Överklagandena har i praktiken fastnat i samma slutna system som gjorde ingreppet möjligt från början.

Ingreppet går inte att beskriva som vanlig moderering av innehåll. När en plattform utan förvarning tar bort en hel videosamling, stänger publiceringsvägen på både Facebook och Instagram och sedan vägrar förklara vad som påstås ha varit fel, är resultatet censur – oavsett om beslutet fattats av en människa eller ett automatiserat system.

— Meta har inte pekat ut ett enda felaktigt klipp. Ändå raderades hundratals i ett svep. Det är inte moderering, det är ett sätt att tysta en tidning utan att behöva säga varför, säger Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson.

Egen journalistik, inte andras material

Kortvideorna togs fram i tidningens egenutvecklade redaktionella produktion. Varje klipp byggde på en artikel som Nya Dagbladet redan hade publicerat och hänvisade till den publicerade artikeln.

Klippen var originaljournalistik, inte andras material. Tidningen återpublicerade inga främmande videor, skapade inget falskt engagemang och publicerade inte på konton som den inte själv administrerade.

Meta har inte visat att ett enda sådant klipp brutit mot en namngiven regel. Ändå stängdes tidningens hela videopublicering av i ett enda svep.

Nya Dagbladets Shorts-arkiv i mörkt läge, sorterat efter popularitet, med sex klipp och synliga visningstal
Nya Dagbladets kortvideor finns fortfarande kvar i tidningens Shorts-arkiv på YouTube. Faksimil: YouTube/Nya Dagbladet.

Flera års repression på Facebook

Avstängningen kom inte ur ett tomrum. Nya Dagbladet har under flera år dokumenterat vad redaktionen bedömer vara en kraftig nedprioritering av tidningen i Facebooks flöden.

Trots daglig publicering och en växande läsekrets låg sidans följarantal enligt redaktionens statistik kvar kring 6 400 från omkring 2020 fram till början av 2026. Under flera år växte sidan inte ens med hundra följare. Först när tidningen började publicera kortvideor mer systematiskt tog följarantalet fart och nådde omkring 9 100 – innan Reels-arkivet och publiceringsvägen slogs ut.

Stagnationen bevisar inte hur Meta internt har klassat sidan, och bolaget lämnar inte ut sådana uppgifter om enskilda konton. Daglig aktivitet, växande läsning utanför Facebook, nästan obefintlig följartillväxt och det plötsliga lyftet med ett nytt format ger ändå starka skäl att misstänka att tidningens vanliga länkinlägg under lång tid fått begränsad spridning.

Redan 2020 skrev Nya Dagbladet om hur Facebook raderade en artikel som återgav en israelisk studie om behandling av coronaviruset. Tidningen konstaterade då också att Facebook-sidan haft i stort sett samma följarantal sedan 2017, trots att antalet läsare hade ökat kraftigt.

Under de så kallade coronanedstängningarna skärpte Facebook och Instagram sina regler kring uppgifter om covid-19, vaccinernas effektivitet och möjliga biverkningar. Nya Dagbladets granskningar av den svenska regeringens, myndigheternas och läkemedelsindustrins agerande krockade gång på gång med de snäva ramar som plattformarna satte.

År 2021 skrev Facebook uttryckligen att sidor och konton kunde tas bort om de upprepade gånger publicerade påståenden som bolaget klassade som felaktiga om covidvacciner. Flera av de ämnen som då begränsades – bland annat möjliga biverkningar, vaccinernas effektivitet och frågan om virusets ursprung – har senare kunnat diskuteras betydligt öppnare.

Meta-chefen Mark Zuckerberg har därefter i en intervju beskrivit pressen från Biden-administrationen att censurera vaccinkritik. Meta lanserade 2025 sin nya linje "More Speech and Fewer Mistakes" och medgav att modereringen hade gått för långt, gjort för många fel och stängt ute användare på felaktiga grunder.

För Nya Dagbladet har det utlovade skiftet ännu inte inneburit någon verklig rättssäkerhet. Tvärtom har det mest omfattande ingreppet hittills kommit efter Metas offentliga löfte om större yttrandefrihet.

Samma mönster har dokumenterats på X

Nya Dagbladet har även granskat hur tidningen behandlas på X. I januari 2026 publicerade tidningen en egen genomgång av uppgifter från X:s AI-tjänst Grok, som pekade på att kontot hade klassats negativt och fått sin räckvidd kraftigt begränsad.

X har inte bekräftat procentsiffrorna om kontot i Groks svar. Det som gick att observera var mycket låg räckvidd och svag tillväxt trots regelbunden publicering. Tillsammans med den mångåriga stagnationen på Facebook bildar erfarenheten från X ett tydligt mönster: Nya Dagbladets journalistik har gång på gång haft betydligt svårare att nå fram än vad kontonas aktivitet och tidningens läsekrets rimligen motiverar.

Shadowbanning innebär att ett konto finns kvar och får fortsätta publicera, men att spridningen begränsas utan att utgivaren får ett öppet beslut att bemöta. När plattformen dessutom raderar en hel del av sidan och stänger publiceringsverktygen utan konkret motivering blir den dolda begränsningen ett öppet ingrepp.

Närbild av Mark Zuckerberg under senatens utfrågning den 10 april 2018
Mark Zuckerberg under senatens utfrågning den 10 april 2018, där Ted Cruz pressade honom om Facebooks politiska partiskhet och censur. Arkivbild. Faksimil: LiveNOW from FOX/YouTube.

Censuren fortsätter – även när den byter form

Den direkta politiska censuren på de största sociala plattformarna har på vissa områden lättat jämfört med åren 2020–2022. Systemet har inte försvunnit. Censuren sker lika gärna genom nedprioritering, osynliggjorda länkar, avstängda funktioner, allmänna hänvisningar till villkoren och överklaganden som aldrig når en ansvarig människa.

Särskilt allvarligt blir ingreppet när en global plattform slår mot en registrerad nyhetspublikations eget originalmaterial. Nya Dagbladets kortvideor var inte anonyma massuppladdningar, utan journalistiska sammanfattningar av publicerade artiklar från en tidning med ansvarig utgivare.

Meta har haft månader på sig att ange vad tidningen påstås ha gjort fel. Bolaget har inte gjort det. När redaktionen dokumenterade läget den 30 augusti var utvecklarkontot fortfarande stängt och Reels-fliken borta, medan hundratals videoklipp hade raderats eller gjorts oåtkomliga på Facebook och Instagram.

Metas hantering motsvarar inte löftet om "färre misstag", utan en fortsatt censurmodell där plattformen är anklagare, domare och verkställare på samma gång – och där den drabbade redaktionen nekas insyn i själva anklagelsen.

— En svensk tidning med ansvarig utgivare ska inte behöva be en amerikansk plattform om lov att visa sin egen journalistik. Vi tänker dokumentera varje ingrepp tills Meta redovisar vad vi anklagas för, säger chefredaktör Markus Andersson.

Nya Dagbladet kräver att Meta återställer utvecklarkontot, publiceringsmöjligheten och de försvunna Reels-klippen. Bolaget måste också ange vilket konkret innehåll eller vilken teknisk händelse som låg till grund för ingreppet.

Tills dess återstår det enda en redaktion kan göra när en mäktig plattform vägrar svara: dokumentera vad som har skett och publicera det.

Sökfunktionen på nyadagbladet.se får stort lyft!

Uppdaterad maj 26, 2026, Publicerad maj 25, 2026 – av Markus Andersson
Illustration av Nya Dagbladets nya sökfunktion med sökruta, filter och artikelresultat i vinröda temafärger.

Äntligen får Nya Dagbladets läsare en sökfunktion som gör tidningens arkiv rättvisa. Efter ett längre tekniskt arbete lanseras nu en kraftigt förbättrad söksida – snabbare, träffsäkrare och betydligt enklare att använda.

Den nya söksidan har varit efterlängtad av tidningens läsare. Sökfunktionen inte har hållit samma nivå som resten av sajten, och redaktionen har varit väl medveten om bristen.

Nu finns lösningen på plats. I stället för en enkel sökruta erbjuds nu ett mer avancerat verktyg för att hitta artiklar i Nya Dagbladets hela 14-åriga artikelarkiv – med klart relevantare sökresultat, tydligare presentation och smarta filter för bland annat datum, kategori och skribent.

Träffsäkrare sökningar

Filtren gör stor skillnad vid sökningar i omfattande ämnesområden. Ett namn, en händelse eller ett återkommande ämne kan snabbt avgränsas till en viss tidsperiod, en viss kategori eller en viss skribent.

Resultatsidan har också fått en tydligare utformning. Läsaren ser relevanta träffar, datum och sammanhang direkt i listan och slipper klicka sig fram på måfå. Det gör sökfunktionen användbar både för den som vill hitta en enskild artikel och för den som använder Nya Dagbladets arkiv som referens.

Ambitionen har varit större än att bara förbättra sökfunktionen. Målet har varit att skapa en funktion som är snabb, exakt och enkel att förstå – och som nu överträffar stora mainstreamkonkurrenter.

Fortsatt utveckling

Lanseringen är en del av ett större arbete med att utveckla nyadagbladet.se. Tidningen har nyligen genomfört flera tekniska förbättringar för snabbare laddningstider, smidigare navigering och en bättre läsupplevelse.

Nyhetssajten använder publiceringsplattformen Aeon News, utvecklad av Aeon Media Group. För Nya Dagbladet handlar satsningen inte om teknik för teknikens skull, utan om att göra det redaktionella innehållet mer tillgängligt för läsarna.

Ett omfattande artikelarkiv tappar i värde om det är svårt att hitta rätt. Med den nya sökfunktionen blir arkivet betydligt mer lättillgängligt – och NyD fortsätter att utveckla en nyhetssajt där innehåll, teknik och läsarupplevelse samverkar.

Nye redaktören: ”Empati och analys – två sidor av samma mynt”

Publicerad maj 10, 2026 – av Redaktionen
Nya Dagbladets nye starke man, Emil Fjellstedt, tillträder rollen som nyhetschef på den Dala-baserade dagstidningen med 14 års verksamhet bakom sig.

Emil Fjellstedt, 37, uttrycker en förhoppning om att kunna bidra till genuin folkbildning när han nu kliver in som ny redaktör och nyhetschef på Nya Dagbladet.

– Jag delar projektets klassiskt journalistiska ambition att granska makten och hur maktstrukturer egentligen fungerar på djupet.

Fjellstedt, uppvuxen i Stockholm, tror att det som lett honom fram till arbetet som redaktör är hans samhälleliga, geopolitiska och filosofiska intresse kombinerat med en stark vilja att bidra till folkbildning.

Han bedömer att hans främsta styrka som redaktör ligger i hans analytiska sida.

– Analys och empati hör faktiskt samman i viljan att se bortom emotioner och förmågan att förstå flera sidor samtidigt. Jag vill inte fastna i höger- och vänsterkäbbel, utan fokusera på att söka och bidra till en djupare förståelse så gott jag kan, betonar han.

Vad gäller svagheterna lyfter han fram en särskild form av allergi.

– Jag har verkligen svårt för klickfiske. Det är klart att man som redaktör behöver göra rubriker slagkraftiga och intressanta, men det måste också bäras upp av meningsfull substans, betonar han.

Tidningens chefredaktör och ansvarige utgivare, Markus Andersson, välkomnar och lovordar den nye nyhetschefen på den nu 14 år erfarna redaktionen.

– Det är ingen lätt uppgift att fylla den avgående nyhetschefen Isac Bomans skor. Samtidigt som jag är helt förvissad om att Fjellstedt klarar uppgiften utmärkt är det värt att betona att människor, och i detta fall redaktörer, kan ha egenskaper som inte går att översätta eller beskriva som sämre eller bättre utan kort och gott olika.

Flitiga läsare har redan kunnat ta del av Fjellstedts artiklar och vassa analyser under de senaste månaderna. Från och med maj månad kliver han upp och avlöser Boman på en av de viktigaste rollerna på Sveriges bredaste och tyngsta helt oberoende dagstidning.

Isac Boman lämnar rollen som nyhetschef

Uppdaterad maj 9, 2026, Publicerad maj 9, 2026 – av Jan Sundstedt
- När den där extra lilla gnistan inte längre finns där tror jag det bästa är att försöka överlåta stafettpinnen till nya krafter, säger Boman som betonar att beslutet att avgå är hans eget.

Isac Boman, skribent på Nya Dagbladet sedan 2016 och nyhetschef för tidningen sedan 2019, meddelar för läsarna att han avgår som redaktör.

– Det har varit en otrolig resa, men det har också varit ett arbete som har haft ett högt pris i många avseenden, kommenterar han beslutet.

Den 38-årige ålänningen Isac Boman kom i kontakt med NyD-redaktionen i samband med att tidningen år 2015 uppmärksammade hans magisteravhandling i nationalekonomi under rubriken Penningmakten: Ett medel för frihet eller slaveri. Efter att ha debuterat som krönikör i en artikelserie på tidningen under hösten 2016 kom han snart att engagera sig som redaktör för medieprojektet och började arbeta på heltid med Nya Dagbladets verksamhet våren 2019.

– I ett litet projekt som detta har det givetvis inte bara handlat om att skriva eller syssla med journalistik hela tiden, det är en lyx som stora redaktioner kan ägna sig åt. I praktiken har det också handlat mycket om jordnära och administrativa sysslor för att få allt att gå runt, berättar Boman.

Under åren 2020 till 2022 spelade han en nyckelroll i att bryta mark för tidningens stora genomslag under coronakrisen, då Nya Dagbladets artiklar nådde ut mycket brett i Sverige och fick ett bredare erkännande som en unik aktör i det nordiska medielandskapet.

"Stolt över vad vi har åstadkommit"

Boman konstaterar själv att förutsättningarna för verksamheten har varit mycket svåra, i synnerhet i eftermälet av attacken från Länsförsäkringar Bank i slutet av 2022.

– Med tanke på hur begränsad ekonomi vi har haft i verksamheten är jag väldigt stolt över vad jag själv och tidningen har åstadkommit under dessa år. Att driva en publikation som Nya Dagbladet är samtidigt en väldigt speciell verksamhet och när den där extra lilla gnistan inte längre finns där tror jag det bästa är att försöka överlåta stafettpinnen till nya krafter, säger Boman som betonar att beslutet är hans eget.

Ålänningen kommer åtminstone på kort sikt att fortsätta sitt uppdrag som styrelseledamot i mediebolaget Aeon Media och betonar att han även kommer att fortsätta att följa med i det pågående rättsfallet med Länsförsäkringar Bank "så länge som det krävs".

– Vi får se hur det blir, men jag kommer inte att vara en del av redaktionen eller vara involverad i det dagliga redaktionella arbetet framöver, förklarar han.

 

Isac Boman tillsammans med chefredaktör Markus Andersson utanför Södertörns tingsrätt i samband med den första behandlingen av Länsförsäkringar-affären i september 2025. Foto: Jan Sundstedt/Nya Dagbladet

Nya krafter på redaktionen

Samtidigt som Boman har trappat ned på sitt engagemang sedan hösten, har Emil Fjellstedt, 37, gradvis klivit in som ny redaktör på tidningen.

– Emil har varit med i bakgrunden under en period och vi har alla fått ett stort förtroende för honom. Det är väldigt glädjande att han kan kliva in i det här skedet, säger Isac Boman.

Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson instämmer.

– Ingen redaktör kan vara den andra lik, och med Isacs långa erfarenhet och breda kompetens är det klart att det blir ett svårt tomrum att fylla. Samtidigt måste livet tillåtas att ta nya vägar ibland och vi får också helt enkelt vara glada för den tid vi har fått med Isac på redaktionen och fortsätta att göra det bästa av våra förutsättningar, säger Andersson.

Andersson tillägger om den avgående redaktören och käre medarbetarens avgång:

– Bomans insatser hör hemma i en framtida vitbok för Nya Dagbladet. Hans insatser är ofattbart stora och han har visat prov på en offervilja som få svenskar i historien uppvisat. Han släppte allt han hade och gav upp karriärer inom både politik och nationalekonomi, lämnade Åland för Sverige och Dalarna och har vigt 7 år av sitt liv åt att arbeta med upplysning, folkbildning och bygget av en mediekoncern som är värdig den nordiska befolkningen. Vi är evigt tacksamma för hans uppoffringar och önskar honom all lycka framåt!