Annons:

Tv-presidenten som blev verklig

Publicerad juli 6, 2025 – av Isac Boman
Zelenskyj på World Economic Forum med Natos dåvarande generalsekreterare Jens Stoltenberg.

Knappast någon annan politisk ledare har under de senaste åren lyfts fram av det massmediala och politiska etablissemanget och hyllats så unisont som Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj - som i det gällande narrativet kommit att känneteckna sinnebilden av en modern patriotisk folkhjälte.

Vem är han egentligen och varför är han så omåttligt populär hos den västerländska makteliten?

Sedan kriget i Ukraina började har västerländska etablissemangsmedier i praktiken fungerat som megafoner för Volodymyr Zelenskyjs uttalanden och utspel för en global publik.

Bland vågen av fotografier på Ukrainas president har bilderna på honom iklädd militär mundering blivit bland de mer ikoniska - med narrativet att det handlar om en ledare som personligen står upp för det ukrainska folket mot Ryssland, som bryr sig om sina soldater och som inte är rädd för att möta fienden.

Annons:

Artikeln publicerades ursprungligen på Nya Dagbladet den 2 april 2022.


Zelenskyj föddes 1978 i en judisk familj i Kryvoj Rog i det dåvarande Sovjetunionens Ukraina. Fadern var vetenskapsman och professor i datorteknik och modern var ingenjör. Volodymyr Zelenskyjs farfar Simon var dessutom infanterist och sedermera överste i Röda armén.

Ukrainas president berättar själv att hans judiska familj precis som de flesta i Sovjetunionen inte var särskilt religiöst präglad men att han fått sin ”moraliska kompass” från den judiska traditionen och att ett karaktärsdrag han fått med sig enligt honom själv är att han inte tolererar några lögner.

Volodymyr Zelenskyj tog 2002 en juristexamen vid Kievs nationella ekonomiska universitet men har efter det aldrig arbetat som jurist, utan valde istället att fokusera på en karriär som komiker och skådespelare, bland annat med produktionsteamet Kvartal 95 som producerat och medverkat i en lång rad tv-program, shower och filmer sedan mitten på 90-talet. Däribland har bland annat uppmärksammats gruppens homoerotiska porträttering av den traditionella folkgruppen kosackerna, en östslavisk folkgrupp med starka band både till Ukraina och Ryssland som kommit att bli symboliska i båda länder för nationell historia och nationalanda.

 

 

Från tv-president till verklig

2015 – fyra år innan Zelenskyj på riktigt blev president – spelade han huvudrollen under tre säsonger i tv-serien ”Folkets tjänare” där han spelar en historielärare som genom tillfälligheter blir just president i Ukraina med hjärtefrågan att bekämpa oligarker och korruption. 2016 kom även en långfilm med samma handling. Under kriget i Ukraina har en stor mängd tv-kanaler runt om i världen – däribland svenska SVT köpt in serien.

I mars 2018 meddelade medlemmar i Zelenskyjs produktionsteam Kvartal 95 att man registrerat ett politiskt parti vid namn ”Folkets tjänare” – samma partinamn som Zelenskyjs rollkaraktär kommit till makten på i tv-serien. Den 31 december meddelade Zelenskyj också i direktsänd tv att han ställer upp i presidentvalet med förhoppningen att besegra den sittande presidenten Petro Porosjenko.

Många har samtidigt pekat på att det inte var Zelenskyjs egen idé att ställa upp i valet utan att hans politiska karriär drevs på av den judisk-ukrainske mångmiljardären och tidigare guvernören Ihor Kolomojskyj, som ville få bort den sittande presidenten Petro Porosjenko. Detta bland annat eftersom denne ville nationalisera PrivatBank, Ukrainas största bank – som också ägs av Kolomojskyj.

Enligt den akademiske analytikern Andrew Joyce använde Kolomojskyj sina omfattande tillgångar och mediebolag till att skapa ”Folkets tjänare” med syftet att skapa en tv-serie som ligger så nära verkligheten att tittarna skulle förknippa Zelenskyj som person och inte bara hans rollkaraktär som den som ska bekämpa den omfattande korruptionen i Ukraina - och på så sätt göra honom till favorit att vinna valet.

Så skedde också, Zelenskyj vann presidentvalet efter en nästan helt virtuell valkampanj och utan någon detaljerad ideologisk plattform. Ihor Kolomojskyj fick också betalt för sina insatser genom att den nyvalde presidenten avbröt nationaliseringen av storbanken och återlämnade denna till den beryktade oligarken, som bland annat även blivit omskriven för att finansiera den högerextrema Azovbataljonen.

Foto: manhai/CC BY 2.0

 

Kriminella oligarker

Ukrainska medier har också rapporterat hur Zelenskyj och hans partners kan ha fått uppemot 40 miljoner dollar från olika offshore-bolag kopplade till Kolomojskyj.

En konsekvens av att oligarkens ljusskygga affärer uppdagades blev att han och hans familj inte längre är välkomna att resa in i USA eftersom Kolomojskyj bedöms vara inblandad i omfattande bedrägerier och penningtvätt. Några större konsekvenser för Zelenskyj tycks kopplingarna dock inte ha fått och presidenten har trots upprepade anklagelser konsekvent förnekat att han är eller har varit involverad i några olagligheter.

Viktor Pinchuck, även han judisk oligark och Ukrainas näst rikaste man som också har som målsättning att liberalisera Ukraina och föra landet närmare Nato, USA och EU, har enligt bedömare lagt mycket energi på att försöka influera Zelenskyj och hans politik.

Zelenskyj har även goda relationer med andra oligarker, exempelvis rysk-judiske Roman Abramovitj som Väst velat rikta en rad sanktioner mot på grund av kriget, där Zelenskyj vädjat till USA:s president Joe Biden om att stoppa sanktionerna mot just Abramovitj.

Det faktum att Zelenskyj hyllas av makthavare i USA och EU är inte särskilt svårt att förstå mot bakgrund av den utrikespolitik han förespråkar. Presidenten vill bland annat att Ukraina distanserar sig från Ryssland och går med i EU och Nato – medlemskap som han menar att det ukrainska folket visat att de stödjer. En ansökan om medlemskap till EU lämnades också in i februari i år.

Presidenten har samtidigt visat på mer totalitära tendenser – inte minst i samband med kriget i Ukraina då han med stöd av landets krigslagar plötsligt beslöt sig för att förbjuda stora delar av den politiska oppositionen i landet.

Tidigare i mars förbjöds 11 ukrainska politiska partier med motiveringen att dessa skulle vara kopplade till Ryssland. Bland annat förbjöds då Oppositionsblocket som är det största oppositionella partiet i Ukrainas parlament och det i särklass mest populära partiet bland den ryska minoriteten i landet. Ett flertal ukrainska mediekanaler med påstådda Rysslandskopplingar förbjöds i samma skeende.

Besviken på Israel

Zelenskyjs relation till Israel tycks vara något komplex. Presidenten har tidigare deklarerat att Israel och det judiska folket är ”ett unikt folk” och att ”judarna lyckades bygga ett land och lyfta upp det utan någonting annat än människor och hjärnor”. Han har även hyllat Israels militära kapacitet och förmåga att bekämpa sina fiender och externa hot.

Samtidigt är han mycket kritisk till att han inte fått det stöd som han önskar från Israel under kriget och han är upprörd över att Israel inte vill dela med sig av sina missilsystem till Ukraina.

– Ukraina gjorde valet att rädda judar för 80 år sedan. Nu är det Israels tur att göra sitt val... Alla vet att era missilsystem är de bästa... och att ni verkligen kan hjälpa till att rädda vårt folk, rädda livet på ukrainare, på ukrainska judar.

Den ukrainske presidenten har också uttryckt ilska över att Israel ännu inte valt att införa tillräckligt kraftfulla sanktioner mot Ryssland eller satt press på ryska företag och menar att det som nu händer i Ukraina är jämförbart med förintelsen under andra världskriget – och att Israel således har en moralisk skyldighet att ingripa.

– Vårt folk vandrar nu runt i världen och letar efter sin plats på samma sätt som ni en gång vandrade, sade han i sitt framförande för Knesset.

 

 

Zelenskyj har även närvarat på den ökända globalistiska tankesmedjan World Economic Forums Davosmöte och även i EU-parlamentet där han menat att Ukraina ska bli den självklara ”ledaren” i Öst- och Centraleuropa. EU-ledarskapets uppslutning bakom Zelenskyj märktes även tydligt efter hans anförande inför EU-parlamentet då han hälsades med stående ovationer.

Klart är att hyllningarna av Zelenskyj på ett paradoxalt sätt framhållit nationalpatriotisk kamp på ett sätt som är unikt i mainstreammediernas dominerande narrativ under de senaste 20 åren. Hur sagan om Västerlandets nye folkhjälte slutar återstår att se.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Nu vaknar Fylke till liv i Staffordshire

Tolkien

Publicerad september 11, 2026 – av Jan Sundstedt
Deltagare i hobbitinspirerade dräkter vid marknadsstånd och vita tält på en solbelyst äng, med blommor, pumpor och en kritad skylt i förgrunden
Marknadsstånd och tältläger på The Brandywine Festival i Harrodsburg, Kentucky 2025. Festivalens brittiska upplaga pågår 9–13 september 2026 på Weston Park – enligt arrangören den första hobbitfestivalen på brittisk mark, och den första upplagan inom en timmes bilresa från Birmingham där Tolkien växte upp.

På godset Weston Park nära Telford pågår The Brandywine Festival, en Sagan om ringen-festival med officiell licens där varje deltagare anländer som sin egen hobbit – med namn, bakgrundshistoria och kostym. Festivalen inleddes i onsdags och avslutas söndag 13 september.

Storbritanniens första hobbitfestival pågår 9–13 september på Weston Park i Staffordshire, ett 1600-talsgods med drygt 400 hektar parkmark. Bakom arrangemanget står det tyska kostymföretaget Burgschneider tillsammans med Middle-earth Enterprises, som förvaltar rättigheterna till Tolkiens värld.

Redan från ankomsten ska nutiden glida undan. Kvar blir lyktbelysta stigar, vedrök, levande musik och ett sällskap där alla bär samma varma hobbitidentitet.

Programmet bärs av samvaro och hantverk. Här hålls workshops i vävning, matlagning, örtkunskap, berättande och folkmusik, allt i roll.

Träskylt med handmålad texten no admittance except on party business, lykta och lövverk vid ett tält
Skyltarna i festivalens tältläger är handmålade. Den här parafraserar en replik ur Tolkiens böcker och mötte deltagarna vid tälten i fjolårets upplaga i Kentucky. Foto: The Brandywine Festival

På två scener spelas akustisk folkmusik, fiol och pipa dagligen. Kvällarna bjuder på dans under bar himmel och lägereldar som får brinna ut i egen takt.

Genom hela festivalen pågår Four Farthing Games, en tävling i traditionella hobbitlekar mellan Fylkes fyra fjärdingsdelar. Tävlingen avgörs vid en fackelbelyst pokalceremoni sista kvällen.

Hemma hos Tolkien

Platsvalet är ingen slump. Weston Park ligger inom en timmes bilresa från Birmingham, där J.R.R. Tolkien växte upp, och landskapen i West Midlands anses ha inspirerat delar av hans miljöer. Godset ägs av Weston Park Foundation, en fristående välgörenhetsstiftelse.

Vi är oerhört hedrade över att få föra The Brandywine Festival tillbaka till det land där berättelsen tog sin början. Efter framgången i Kentucky kändes det bara rätt att ta hem den här upplevelsen, säger Burgschneiders vd Markus Böhm, som beskriver godset som ett landskap i samklang med Tolkiens verk.

Stor folksamling i hobbit- och medeltidsdräkter framför en scen under varaktigt tak med ljusslingor
Kvällarna är festivalens kärna. Scenen med ljusslingor i skogsbrynet samlade flera hundra deltagare i fjolårets upplaga i Kentucky. Foto: The Brandywine Festival

Tolkienfantasten Kyle Pedley från Stourbridge, som har rest till Nya Zeeland för att se filmmiljöerna, sammanfattar saken kortare.

För ett Tolkienfan är det här som hämtat ur drömmarna, säger han.

På söndag den 13 september släcks lyktorna och tälten rivs. Kvar står ett engelskt 1600-talsgods i det landskap i West Midlands som anses ha inspirerat delar av Tolkiens miljöer – och minnet av en helg då några hundra vuxna fick lov att låtsas att Fylke låg där.

Den som blir sugen får vänta till 1–4 oktober, när festivalen återvänder till Terrapin Hill Farm i Harrodsburg i Kentucky för sitt andra år på amerikansk mark.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hobbysökare grävde upp Finlands största vikingatida myntskatt

Arkeologi och historia

Publicerad september 10, 2026 – av Markus Andersson
Mynt i jorden till vänster och framtagna mynt, en armring och andra silverföremål till höger.
Tusentals silvermynt och flera andra silverföremål låg i två näverkärl vid Sysmä kyrkby. Mynten har ännu inte räknats eller daterats närmare.

En metalldetektorist har hittat det som museet kallar den största kända vikingatida myntskatten i Finland. Först trodde han att detektorn bara hittat malm, och slutade gräva.

Fyndet gjordes den 3 september 2026 nära Sysmä kyrkby, av metalldetektoristen Kalle Lappinen. Dagen efter åkte arkeologer ut till platsen och tog upp skatten ur marken.

Allt hade lagts ned i två kärl av näver, ungefär 45 centimeter under markytan och med omkring tolv meter mellan gömställena, uppger Lahtis museer.

Bland mynten låg också en bit betalningssilver, en silverarmring, ett silverbeslag och en silverpärla.

Det är ovanligt att näverasken har bevarats. Organiskt material bevaras sällan från förhistorisk tid under finska förhållanden, säger museichefen Tuulia Tuomi till Yle.

Ett av kärlen gick dock sönder när skatten grävdes fram.

Mynten är ännu varken rengjorda, åtskilda eller räknade. Den exakta vikten, antalet och en närmare datering får vänta på fortsatta undersökningar. Att det rör sig om tusentals mynt står däremot klart.

Signalen som verkade komma från malm

Lappinen har sökt med metalldetektor i flera år och hade gått över just den här platsen tidigare utan resultat. Signalen kom så djupt nerifrån att han först avfärdade den – tills han hittade en likadan en bit bort och bestämde sig för att gräva ända till botten.

Först var det lite svårt att tro, sedan adrenalinet och känslan av att lyckas. Arbetet lönade sig återigen, säger han till Yle.

Fram till nu har rekordet innehafts av en skatt som hittades i Nousis 1895. Den innehåller omkring 1 700 mynt jämte andra föremål, tillsammans cirka 2,2 kilo, och har hittills räknats som Finlands största kända vikingatida myntskatt.

I Sysmä väger enbart mynten cirka 4,5 kilo. Utöver den vikten kommer betalningssilvret, armringen, beslaget och silverpärlan, som låg i näverkärlen mellan stenarna.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tors hammare låg gömd under trädgården i tusen år

Arkeologi och historia

Publicerad september 8, 2026 – av Markus Andersson
Den 18,5 kilo tunga vikingsilverskatten från Rebild med silvertackor, smycken och mynt
Den 18,5 kilo tunga skatten består av omkring 700 föremål och fragment och är Danmarks största kända silverskatt från vikingatiden.

Ett par timmars trädgårdsarbete i Rebild i Nordjylland slutade med 18,5 kilo vikingatida silver. Fyndet är Danmarks största kända silverskatt från vikingatiden, och bland föremålen finns en liten torshammare.

Husägaren, som vill vara anonym, skulle bara lägga en ny stenterrass. Efter en halvtimmes grävning tog grepen i något som gav ett märkligt ljud.

Först trodde jag att det var gammalt järn eller stängseltråd och några krukskärvor, men när jag började gräva med händerna kunde jag plötsligt fiska upp det ena metallföremålet efter det andra, säger fyndaren.

Totalt handlar det om omkring 700 föremål och fragment, uppger Nordjyske Museer.

Skatten lades ned i ett lerkärl någon gång under 900-talet. Omkring 320 föremål med en vikt på 6,4 kilo låg kvar i kärlet.

Silver som vägdes, inte räknades

Innehållet är ingen skattkista i sagostil utan silver som vägdes och användes som rikedom och betalningsmedel. Tyngdpunkten ligger på silvertackor, armringar och brutsilver. Mynten utgör bara en liten del av vikten: 47 hela mynt och myntfragment, däribland arabiska och anglosaxiska präglingar.

Två av dem är pennies präglade under Edvard den äldre, som regerade 899–924, vilket ger en tidigast möjliga tidpunkt för när skatten kan ha lagts ned. Mynten pekar samtidigt ut kontaktvägarna: österut mot den islamiska världen och västerut mot England.

Det här är ett fynd av stor betydelse för vår förståelse av vikingatiden i Danmark. Skatten visar så tydligt hur silver fungerade som rikedom och betalningsmedel. Det är som att hitta ett kassaskåp från vikingatiden, säger Torben Sarauw, kulturarvschef och arkeolog vid Nordjyske Museer.

Silvertackor, armringar och mynt ur vikingsilverskatten i Rebild
Bland skatten finns silvertackor, armringar och mynt. Foto: Nordjyske Museer

Torshammare och runor i samma kärl

Bland fynden finns en miniatyr av Tors hammare.

På en av tackorna finns runor som möjligen kan läsas "hutu". Det kan vara ett namn, ett ägarmärke eller någon annan form av markering. Något säkert svar finns inte.

Skatten är danefæ, vilket i Danmark innebär att fyndet tillhör staten. Den skickas nu till Nationalmuseet i Köpenhamn för bedömning. Nordjyske Museer hoppas kunna visa silvret för publik på Vikingemuseet Fyrkat.

Liknande fynd har väckt uppmärksamhet på flera håll i Norden. Under golvet i en vikingatida gård hittades en silverskatt i Täby med åtta halsringar, två armringar och mynt från bland annat den arabiska världen och Normandie. I Norge omfattar Mørstadskatten 4 886 mynt; de första 100 har nyligen gjorts tillgängliga digitalt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nu öppnas Norges största vikingaskatt för allmänheten

Arkeologi och historia

Publicerad september 1, 2026 – av Jan Sundstedt
Vikingatida silvermynt med ett kungaporträtt hålls mellan fingrar
Myntet visar en kung i profil, och i inskriften går namnet EDELRED att läsa.

De första 100 mynten ur Mørstadskatten, Norges största vikingatida myntfynd, har nu publicerats digitalt. Fotografier och beskrivningar gör det möjligt för både forskare och allmänhet att studera en första del av den nära 5 000 mynt stora skatten.

Mørstadskatten upptäcktes den 10 april 2026 av metalldetektoristerna Vegard Sørlie och Rune Sætre på ett fält vid Rena i Østerdalen. Fyndet växte snabbt från 19 mynt till omkring 3 000. Efter den senaste genomgången omfattar skatten 4 886 mynt, och antalet kan öka när nya undersökningar genomförs på fyndplatsen.

Kulturhistoriska museet vid Universitetet i Oslo har börjat lägga ut mynten i samlingsdatabasen Unimus. Varje föremål får ett eget nummer, fotograferas från båda sidor och förses med uppgifter om bland annat ursprung, ålder och prägling.

De första publicerade posterna omfattar framför allt engelska och tyska mynt från härskare som Æthelred II, Knut den store och de tysk-romerska kejsarna Otto I–III. Där finns också mer ovanliga exemplar.

Unimus databas visar flera rader med fotograferade mynt ur Mørstadskatten
De första 100 posterna ur Mørstadskatten visas i Kulturhistorisk museums samlingsdatabas. Skärmdump: Unimus/Kulturhistorisk museum

Sällsynt mynt från Dublinkung

Ett av mynten är präglat av Sigtrygg Olavsson Silkeskägg, den norsk-gaeliske kungen av Dublin. Numismatikern Anne Skogsfjord uppskattar att skatten kan innehålla omkring tio mynt från honom.

En sådan har vi inte fått in tidigare, säger hon till forskning.no.

Arbetet är tidskrävande och beräknas ta omkring en timme per mynt. Drygt 1 000 mynt har katalogiserats, men de måste granskas och fotograferas innan de kan publiceras. Museet bedömer att hela arbetet kommer att ta minst ett år.

Fyra sällsynta Harald Hårdråde-mynt, som daterar skattens nedläggning till omkring 1046–1047, har ännu inte lagts ut. Delar av Mørstadskatten ska även ställas ut på Historisk museum i Oslo under hösten.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.