MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 19 juli 2025

lördag 19 juli 2025

Elon Musk: Teknokratisk transhumanist eller rebellisk entreprenör?

Utvecklingen av AI

Elon Musk fortsätter att intressera och gäcka omvärlden. Klart är att han är en fortsatt högaktuell global aktör - såväl teknologiskt som kulturellt och politiskt. Nya Dagbladet har tagit en titt på världens kanske mest profilerade entreprenör.

publicerad 31 mars 2024
– av Isac Boman

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

101 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Denna artikel publicerades ursprungligen den 18 mars 2022.


Omhuldad av såväl det mediala som det ekonomiska och politiska etablissemanget har Musk i praktiken varit en huvudprofil för att kratta manegen för en transhumanistisk utveckling, kanske även en teknokratisk sådan, där människa och maskin integreras med varandra och i det digitala molnet – något han själv förklarat med en personlig oro för att AI annars ska konkurrera ut mänskligheten på sikt.

Parallellt med detta har han också överraskat många med frispråkiga utspel, senast genom att dela memer som driver med den politiskt korrekta ”woke-kulturen” och genom att vägra blockera RT och Sputnik från sitt Starlink-projekt med hänvisning till sin tro på yttrandefriheten.

Vissa har med glimten i ögat anklagat Musk för att själv vara en robot mot bakgrund av sin något udda personlighet, något som Musk själv även refererat till i humoristiska ordalag när han i Saturday Night Live i maj 2021 berättade att han är diagnosticerad med Aspergers syndrom – som tar sig uttryck i svårigheter med att tolka sociala situationer.

Klart är att Musk är en svårtolkad profil även för omgivningen och fortsätter att gäcka många analytiker. Lika klart är att han är en fortsatt högaktuell global aktör såväl teknologiskt, kulturellt och ytterst sett även politiskt.

Uppväxt och genombrott

Född 28 juni 1971 i Sydafrika banade Musk tidigt väg för elektroniska betallösningar i slutet av 1990-talet genom att vara en del i uppstarten av PayPal. Idag är han mer känd för sin delaktighet i rymdföretaget SpaceX och som vd för elbilstillverkaren Tesla, men också aktiv med sina projekt Neuralink och Starlink med målet att integrera människa med digital teknik och förse hela världen med satellitbaserat internet.

Redan i tidig ålder visade Musk talang för både datorer och entreprenörskap och vid 12 års ålder skapade han ett dataspel som han sålde till en datortidning. Musks far är från Sydafrika medan modern har sina rötter i Kanada, vilket möjliggjorde för Musk att ansöka om kanadensiskt pass. Passet beviljades 1988 och Musk lämnade då Sydafrika, dels för att undkomma den obligatoriska militärtjänsten och dels för att söka bättre ekonomiska möjligheter i Kanadas grannland USA.

Som 19-åring antogs Musk till Queen’s University i Kingston, Ontario, där han tillbringade två år innan han 1992 fortsatte vidare till Philadelphia och University of Pennsylvania. År 1997 tog han kandidatexamen i fysik och ekonomi med avsikten att fortsätta sina studier vid forskarskolan i fysik vid Stanford University i Kalifornien. Musk hoppade dock av utbildningen efter två dagar eftersom han såg mycket större potential i att förändra världen med hjälp av internet.

Musk hade redan år 1995 grundat företaget Zip2 tillsammans med sin bror, Kimbal Musk. Affärsidén gick ut på att tillhandahålla kartor och företagskataloger till nättidningar. Datortillverkaren Compaq köpte företaget år 1999 för 307 miljoner dollar. Musk ägde då 7 procent av företaget och med hjälp av dessa pengar lade han grunden för sitt nästa digitala företag: X.com. X.com var i början inriktat på finansiella tjänster och specialiserade sig senare på att överföra pengar på den digitala marknaden under namnet PayPal. Företaget såldes år 2002 till eBay för 1,5 miljarder dollar.

SpaceX

Elon Musk säger sig länge ha funderat mycket kring människans överlevnad och han uttrycker själv att han är övertygad om att mänsklighetens existens enbart kan fortsätta om vi utvecklas till en ”multiplanetär” art – alltså etablerar oss även på andra planeter än Jorden. Hans brinnande intresse för ämnet ledde honom till att undersöka NASA:s utgifter gällande rakettillverkning och arbetet kring deras uppskjutningar – någonting Musk blev föga imponerad av. Dessa två drivkrafter lade grunden för Space Exploration Technologies Corp – mer känd som SpaceX, med det stipulerade målet att möjliggöra prisvärda raketer och rymdresor.

SpaceX:s första raket, Falcon1, sköts upp år 2006 och följande raket, Falcon 9, år 2010. Dessa två raketer kostade enligt uppgift endast en tiondel av vad konkurrenten NASA lagt ut på likvärdiga raketer. SpaceX:s  tredje raket, Falcon Heavy, sköts upp år 2018 och var designad för att kunna bära 53 ton i jordens omloppsbana.  Det är nästan dubbelt så mycket som företagets största konkurrent Boeing Companys raket Delta IV Heavy kan mäkta med och i nuläget till en tredjedel av tillverkningskostnaden.

SpaceX arbetar just nu med en efterföljare benämnd Super Heavy-Starship-System. Super Heavy skall kunna lyfta 100 ton i omloppsbanan kring jorden och även kunna frakta ett Starship: en rymdfarkost designad för att tillhandahålla snabb transport mellan städer på jorden och även bygga baser på både månen och Mars. SpaceX har även utvecklat en rymdfarkost med namnet Dragon, som bland annat transporterat förnödenheter till den internationella rymdstationen ISS.

Den 22 december 2015 skrev SpaceX historia genom att lyckas med den första vertikala raketlandningen. Man hade då skickat ut raketen för att leverera material till en rymdstation och sedan flyga tillbaka och landa på jorden – ett framsteg som kan ha betydande roll för de ekonomiska aspekterna av rakettillverkning, eftersom man tidigare varit tvungen att kassera alla raketer efter användning. Denna teknik, som kallas Grasshopper, är vad Musk tror kan möjliggöra koloniseringen av planeten Mars. År 2017 använde SpaceX för första gången delar av en redan använd raket. Även denna gång lyckades man återvända från rymden och landa raketen på jorden utan att behöva kassera raketen.

I nuläget är SpaceX framförallt uppmärksammat för Starlink-projektet, med målet att förse hela jorden med tillgång till trådlöst internet genom ett nät av satelliter. Den främsta kritiken mot projektet riktar sig mot samarbetet med den amerikanska militären och en oro för att tekniken kan komma att användas för tekno-totalitära ändamål.

Elon Musk i samtal med astronauter och Nasa-arbetare på Kennedy Space Center in Florida där Starlinks satelliter och raketer skjuts upp. Foto: Nasa/Joel Kowsky/CC BY-NC-ND 2.0

Tesla

År 2004 investerade Musk i entreprenörerna Martin Eberhard och Marc Tarpennings företag Tesla Motors, som senare döptes om till Tesla. Teslas första bil Roadster introducerades år 2006 och hade en maximal körsträcka om 394 kilometer per laddning. Roadster accelererade från 0 till 100 km/h på fyra sekunder, vilket på den tiden var ovanligt snabbt för elfordon. Teslas introduktion på börsen år 2010 gav företaget intäkter på 226 miljoner dollar och två år senare introducerades bilen Model S, som hyllades av bilkritiker för sin design och prestanda. Hyllningarna upprepades år 2015 när Tesla introducerade sin lyx-SUV Model X.

I augusti 2018 gjorde Musk en rad inlägg på Twitter om att han tänkte köpa tillbaka Tesla till privat ägo med motiveringen att lanseringen av Tesla på börsen endast varit för att säkra företagets finansiering. Följande månad blev Musk stämd av U.S Securites and Exchange Commission (SEC) för värdepappersbedrägeri, eftersom man ansåg att Musks twitterinlägg var falska och vilseledande. Teslas styrelse avvisade snabbt SEC:s påståenden och Musk hotade enligt uppgift med att avgå från sin post. Dessa nyheter fick Tesla-aktien att rasa och Musk avgick därefter som styrelseordförande, men fortsatte som företagets verkställande direktör.

Neuralink och AI

År 2016 grundade Musk företaget Neuralink tillsammans med Max Hodak, Ben Rapoport, Dogjin Seo, Pail Merolla, Philip Saves, Tim Gardner, Tim Hanson och Vanessa Tolosa – alla experter inom neurovetenskap, biokemi och högteknologisk teknik. Neuralink presenterades i april 2017 som ett företag vars främsta syfte var att tillverka produkter som kunde behandla hjärnsjukdomar, men med ett mer övergripande mål att integrera människan med ny teknik. Musk säger sig ha fått idén till Neuralink från science fiction-serien The Culture av Iain M. Banks.

Musk sägs vilja uppnå symbios mellan människa och artificiell intelligens (AI) och menar att om AI utvecklas okontrollerat, utan inblandning av människan, kommer det till slut bli ett hot mot mänskligheten. Detta säger han sig vilja förhindra, något paradoxalt genom att koppla upp människan till AI med hjälp av ett mikrochip som opereras in i hjärnan. Mikrochippet ska även att kunna ladda upp och återuppta ditt senast sparade tillstånd. På så vis menar Neuralink att man via chippets data kan komma att bota både hjärnskador och ryggskador.

I april 2021 släppte Neuralink en video, något som Nya Dagbladet vid tillfället rapporterade om, som sägs visa en apa som spelar tv-spelet Pong med hjälp av ett Neuralink-implantat. Trots att tekniken ifråga funnits sedan år 2002, erkändes detta som ett tekniskt framsteg i och med det trådlösa implantatet och ett högt antal implanterade elektroder.

Neuralink har haft många interna konflikter och det har bland annat höjts röster om att vetenskapen går för långsamt fram. Medgrundaren och styrelseordföranden Max Hodak meddelade i maj 2021 att han inte längre kommer att arbeta kvar i företaget och från och med januari 2022 finns det endast två av de åtta ursprungliga medgrundarna kvar i företaget.

Hyperloop

År 2013 planerades ett system för höghastighetståg i Kalifornien med en beräknad kostnad om 68 miljarder dollar. När Musk fick nys om detta blev han genast kritisk till den höga kostnaden. Han kontaktade initiativtagarna med ett annat förslag – nämligen Hyperloop: ett rör med en kapsel innehållande maximalt 28 passagerare som skulle tillryggalägga sträckan mellan Los Angeles och San Francisco (en sträcka om 560 kilometer) på 35 minuter. Musk menade att detta projekt endast skulle kosta 6 miljarder dollar att bygga och att systemet skulle klara av att transportera samtliga sex miljoner människor som årligen reser den sträckan. Musk poängterade dock att han själv inte skulle ha möjlighet att arbeta med projektet men ville delta i processen.

Hyperloop har ännu inte lanserats. Projektet transporterade dock sin första mänskliga resenär i november 2020 och enligt Hyperloops hemsida kommer den första versionen av systemet att vara i drift till 2026.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Pentagon köper in Musks PK-fria AI-modeller

Utvecklingen av AI

publicerad 15 juli 2025
– av Isac Boman

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

101 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Trots den djupa sprickan med Trump får Elon Musk nu ett kontrakt med Pentagon värt uppemot 200 miljoner dollar för att leverera särskilt anpassade språkmodeller för den amerikanska militären.

Projektet benämns som ”Grok for Government” i ett uttalande på X, av X.

Groks nya AI-modell har varit ett stort samtalsämne den senaste veckan, i etablissemangsmedia framförallt eftersom den efter en uppdatering, där man avlägsnat vissa filter, börjat bryta kraftigt mot politiskt korrekta mönster, och hos den stora allmänheten på grund av humorn som uppfattats i detta.

Bland annat har det noterats hur chattbotten skriver att vissa judiska organisationer, framförallt den högerextrema gruppen ADL, driver en fientlig linje gentemot europeiska folkgrupper. För detta har chattbotten anklagats för ”antisemitism”.

Den amerikanske medieanalytikern och politiske kommentatorn Mark Dice om kontroversen kring Groks nya versioner.

Kritiken har dock alltså inte hindrat den amerikanska militären från att upphandla lösningar av Grok för sina ändamål.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Nvidia första företaget att nå fyra biljoner dollar i marknadsvärde

Utvecklingen av AI

publicerad 10 juli 2025
– av Redaktionen
Jensen Huang, NVIDIAs grundare och vd, presenterar DGX Spark – världens minsta AI-superdator.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

101 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Grafikkortsjätten Nvidia skrev historia när företaget under onsdagen blev det första börsnoterade bolaget någonsin att överskrida fyra biljoner dollar i marknadsvärde. Milstolpen nåddes när aktien steg till 164,42 dollar under handelsdagen den 9 juli.

Det Kalifornienbaserade teknikföretaget har upplevt en meteorisk uppgång driven av sin dominerande position inom AI-chiptillverkning. Under de senaste fem åren har aktien stigit med hela 1 460 procent, medan årets uppgång ligger på närmare 18 procent.

Nvidias framgång grundar sig i företagets närmast monopolliknande kontroll över marknaden för AI-processorer. Bolagets GPU-chip utgör ryggraden i maskininlärning, datacenter och stora språkmodeller som ChatGPT.

Företagets chip har blivit oumbärliga för teknikjättarna Microsoft, Amazon, Meta och Alphabet, som alla investerar miljardbelopp i AI-infrastruktur. Detta har gjort Nvidia till en av huvudvinnarna i den pågående AI-revolutionen.

Jensen Huangs förmögenhet exploderar

Aktieuppgången har haft dramatisk påverkan på medgrundaren och VD:n Jensen Huangs personliga förmögenhet. Enligt Bloomberg uppskattas hans nettoförmögenhet nu till 140 miljarder dollar, en ökning med 25 miljarder dollar bara i år.

Huang äger omkring 3,5 procent av Nvidia, vilket gör honom till företagets största individuella aktieägare. Förmögenhetsökningen placerar honom bland världens tio rikaste personer, med hans välstånd nära kopplat till Nvidias aktiekurs.

Tyngst i S&P 500

Nvidia har nu den högsta viktningen i det breda amerikanska börsindexet S&P 500, och har därmed gått om både Apple och Microsoft. Genomslaget har lett till optimism för fortsatt tillväxt, där vissa analytiker spår att marknadsvärdet kan stiga ytterligare.

Loop Capitals Ananda Baruah ser Nvidia i ”framkanten” av nästa ”gyllene våg” för generativ AI och bedömer att företaget kan nå ett marknadsvärde på över sex biljoner dollar inom några år.

Nvidias historiska framgång speglar den bredare AI-eufori som greppat finansmarknaderna, där investerare satsar på att artificiell intelligens kommer att omforma hela ekonomin under kommande decennier.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Musk lanserar Grok 4 – tar ledningen som världens starkaste AI-modell

Utvecklingen av AI

publicerad 10 juli 2025
– av Redaktionen
Elon Musk talar under presskonferensen tillsammans med utvecklare från xAI.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

101 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Elon Musks AI-företag xAI presenterade på onsdagen sin senaste AI-modell Grok 4, tillsammans med en månadsavgift på 300 dollar för tillgång till den bästa varianten. Lanseringen sker mitt under en turbulent period för Musks företag, då X:s vd Linda Yaccarino har lämnat sin post och Grok-systemet, som saknar politiskt korrekta spärrar, har gjort uppseendeväckande kommentarer.

xAI tog på onsdagskvällen steget in i nästa generation med Grok 4, företagets mest avancerade AI-modell hittills. Samtidigt introducerades en premiumtjänst kallad SuperGrok Heavy med en månadsavgift på 300 dollar – den dyraste AI-prenumerationen bland större leverantörer på marknaden.

Grok 4 positioneras som xAI:s direkta konkurrent till etablerade AI-modeller som OpenAI:s ChatGPT och Googles Gemini. Modellen kan analysera bilder och besvara komplexa frågor, och har under de senaste månaderna integrerats djupare i Musks sociala nätverk X, där xAI nyligen förvärvat betydande ägarandelar.

Musk: ”Bättre än doktorsnivå”

Under en direktsändning på onsdagskvällen gjorde Musk högtravande påståenden om den nya modellens kapacitet.

”När det gäller akademiska frågor är Grok 4 bättre än doktorsnivå inom alla ämnen, utan undantag”, hävdade Musk. Han erkände dock att modellen ibland kan sakna sunt förnuft och ännu inte uppfunnit nya teknologier eller upptäckt ny fysik – ”men det är bara en tidsfråga”.

Förväntningarna på Grok 4 är höga inför den kommande konkurrensen med OpenAI:s väntade GPT-5, som förväntas lanseras senare i sommar.

Lansering under turbulent vecka

Lanseringen kommer under en omtumlande period för Musks företagsimperium. Tidigare under onsdagen meddelade Linda Yaccarino att hon lämnar sin post som vd för X efter ungefär två år på posten. Någon efterträdare har ännu inte utsetts.

Yaccarinos avgång kommer bara dagar efter att Groks officiella, automatiserade X-konto yttrat uppseendeväckande kommentarer som kritiserade Hollywoods ”judiska chefer” och andra politiskt inkorrekta uttalanden. xAI tvingades tillfälligt begränsa kontots aktivitet och radera inläggen. Som svar på det inträffade verkar xAI ha tagit bort en nyligen tillagd sektion från Groks publika systeminstruktioner som uppmanade AI:n att inte sky ”politiskt inkorrekta” påståenden.

Musk bar som brukligt en läderjacka och satt bredvid xAI-ledarna under lanseringen av Grok 4. Foto: xAI

Två modellversioner med topprestanda

xAI lanserade två varianter: Grok 4 och Grok 4 Heavy – den senare beskrivs som företagets ”multi-agent-version” med förbättrad prestanda. Enligt Musk skapar Grok 4 Heavy flera AI-agenter som arbetar simultant med ett problem och sedan jämför sina resultat ”som en studiegrupp” för att hitta det bästa svaret.

Företaget hävdar att Grok 4 uppvisar topprestanda inom flera testområden, inklusive ”Humanity’s Last Exam” – ett krävande test som mäter AI:s förmåga att besvara tusentals frågor inom matematik, humaniora och naturvetenskap. Enligt xAI uppnådde Grok 4 en poäng på 25,4 procent utan ”verktyg”, vilket överträffar Googles Gemini 2.5 Pro (21,6 procent) och OpenAI:s o3 high (21 procent).

Med tillgång till verktyg påstås Grok 4 Heavy ha uppnått 44,4 procent, jämfört med Gemini 2.5 Pro:s 26,9 procent.

Framtida produkter på väg

SuperGrok Heavy-prenumeranter får tidig tillgång till Grok 4 Heavy samt kommande funktioner. xAI meddelade att företaget planerar att lansera en AI-kodningsmodell i augusti, en multimodal agent i september och en videogenereringsmodell i oktober.

Företaget gör även Grok 4 tillgänglig genom sitt API för att locka utvecklare att bygga applikationer med modellen, trots att företagssatsningen endast är två månader gammal.

Huruvida företag är redo att adoptera Grok trots det senaste missödet återstår att se, då xAI försöker etablera sig som en trovärdig konkurrent till ChatGPT, Claude och Gemini på företagsmarknaden.

Grok-tjänsten kan nu nås utanför X-plattformen genom Grok.com.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hallon stäms – tvingar kunder att prata med chattbot

Utvecklingen av AI

publicerad 3 juli 2025
– av Markus Andersson
Hallons chattbot ger inte kunderna någon möjlighet att prata med en människa.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

101 290 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Mobiloperatören Hallon stäms av Konsumentombudsmannen (KO) för att ha undanhållit sitt telefonnummer från kunderna och istället tvingat dem att vända sig till en digital chattbot när de behövt hjälp. Enligt KO bryter detta mot marknadsföringslagen.

Hallon, som säljer mobilabonnemang och internetuppkoppling, har ett telefonnummer till sin kundtjänst – men det anges endast i företagets avtalsvillkor och i avtalsbekräftelsen när kunder tecknar abonnemang. Telefonnummer saknas däremot helt på sidor som ”kundservice”, ”kontakta oss” och ”support”, där man rimligen skulle leta vid behov av hjälp, enligt KO:s stämningsansökan till Patent- och marknadsdomstolen.

– Det här påverkar kundernas möjlighet att agera och få hjälp. Det är helt enkelt viktigt för konsumenten att ha tillgång till sin teleoperatörs telefonnummer, säger Bettina Lechner, processråd vid KO.

Myndigheten menar att Hallons agerande ger en missvisande bild av företagets tillgänglighet och servicegrad. KO vill att domstolen förbjuder Hallon att felaktigt påstå eller ge intryck av att företaget inte kan nås via telefon.

Vid kontakt med Hallons chattbot möts kunder av uppgiften att företaget inte erbjuder kundservice via telefon. Om kunden ändå försöker efterfråga ett nummer svarar boten – som kallas ”Berry” – att den inte förstår frågan.

Hallon välkomnar rättslig prövning

Konsumentverket har sedan tidigare granskat tillgängligheten hos flera företags kundtjänster efter många anmälningar om svårigheter att nå dessa när problem uppstår.

Hallon har tagit emot stämningsansökan och säger sig vara medvetna om ärendet.

”Vi har under en tid haft en dialog med KO om vår kundservice. Kunder kan kontakta oss via telefon, även om det mesta av vår service sker digitalt”, skriver Jasmine Sowood, pressansvarig för Hallon, i ett mejl till TT.

”Nu ser vi fram emot att få detta rättsligt prövat”, tillägger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.