Elon Musk: Teknokratisk transhumanist eller rebellisk entreprenör?

Denna artikel publicerades ursprungligen den 18 mars 2022.

Omhuldad av såväl det mediala som det ekonomiska och politiska etablissemanget har Musk i praktiken varit en huvudprofil för att kratta manegen för en transhumanistisk utveckling, kanske även en teknokratisk sådan, där människa och maskin integreras med varandra och i det digitala molnet – något han själv förklarat med en personlig oro för att AI annars ska konkurrera ut mänskligheten på sikt.

Parallellt med detta har han också överraskat många med frispråkiga utspel, senast genom att dela memer som driver med den politiskt korrekta “woke-kulturen” och genom att vägra blockera RT och Sputnik från sitt Starlink-projekt med hänvisning till sin tro på yttrandefriheten.

Vissa har med glimten i ögat anklagat Musk för att själv vara en robot mot bakgrund av sin något udda personlighet, något som Musk själv även refererat till i humoristiska ordalag när han i Saturday Night Live i maj 2021 berättade att han är diagnosticerad med Aspergers syndrom – som tar sig uttryck i svårigheter med att tolka sociala situationer.

Klart är att Musk är en svårtolkad profil även för omgivningen och fortsätter att gäcka många analytiker. Lika klart är att han är en fortsatt högaktuell global aktör såväl teknologiskt, kulturellt och ytterst sett även politiskt.

Uppväxt och genombrott

Född 28 juni 1971 i Sydafrika banade Musk tidigt väg för elektroniska betallösningar i slutet av 1990-talet genom att vara en del i uppstarten av PayPal. Idag är han mer känd för sin delaktighet i rymdföretaget SpaceX och som vd för elbilstillverkaren Tesla, men också aktiv med sina projekt Neuralink och Starlink med målet att integrera människa med digital teknik och förse hela världen med satellitbaserat internet.

Redan i tidig ålder visade Musk talang för både datorer och entreprenörskap och vid 12 års ålder skapade han ett dataspel som han sålde till en datortidning. Musks far är från Sydafrika medan modern har sina rötter i Kanada, vilket möjliggjorde för Musk att ansöka om kanadensiskt pass. Passet beviljades 1988 och Musk lämnade då Sydafrika, dels för att undkomma den obligatoriska militärtjänsten och dels för att söka bättre ekonomiska möjligheter i Kanadas grannland USA.

Som 19-åring antogs Musk till Queen’s University i Kingston, Ontario, där han tillbringade två år innan han 1992 fortsatte vidare till Philadelphia och University of Pennsylvania. År 1997 tog han kandidatexamen i fysik och ekonomi med avsikten att fortsätta sina studier vid forskarskolan i fysik vid Stanford University i Kalifornien. Musk hoppade dock av utbildningen efter två dagar eftersom han såg mycket större potential i att förändra världen med hjälp av internet.

Musk hade redan år 1995 grundat företaget Zip2 tillsammans med sin bror, Kimbal Musk. Affärsidén gick ut på att tillhandahålla kartor och företagskataloger till nättidningar. Datortillverkaren Compaq köpte företaget år 1999 för 307 miljoner dollar. Musk ägde då 7 procent av företaget och med hjälp av dessa pengar lade han grunden för sitt nästa digitala företag: X.com. X.com var i början inriktat på finansiella tjänster och specialiserade sig senare på att överföra pengar på den digitala marknaden under namnet PayPal. Företaget såldes år 2002 till eBay för 1,5 miljarder dollar.

SpaceX

Elon Musk säger sig länge ha funderat mycket kring människans överlevnad och han uttrycker själv att han är övertygad om att mänsklighetens existens enbart kan fortsätta om vi utvecklas till en “multiplanetär” art – alltså etablerar oss även på andra planeter än Jorden. Hans brinnande intresse för ämnet ledde honom till att undersöka NASA:s utgifter gällande rakettillverkning och arbetet kring deras uppskjutningar – någonting Musk blev föga imponerad av. Dessa två drivkrafter lade grunden för Space Exploration Technologies Corp – mer känd som SpaceX, med det stipulerade målet att möjliggöra prisvärda raketer och rymdresor.

SpaceX:s första raket, Falcon1, sköts upp år 2006 och följande raket, Falcon 9, år 2010. Dessa två raketer kostade enligt uppgift endast en tiondel av vad konkurrenten NASA lagt ut på likvärdiga raketer. SpaceX:s  tredje raket, Falcon Heavy, sköts upp år 2018 och var designad för att kunna bära 53 ton i jordens omloppsbana.  Det är nästan dubbelt så mycket som företagets största konkurrent Boeing Companys raket Delta IV Heavy kan mäkta med och i nuläget till en tredjedel av tillverkningskostnaden.

SpaceX arbetar just nu med en efterföljare benämnd Super Heavy-Starship-System. Super Heavy skall kunna lyfta 100 ton i omloppsbanan kring jorden och även kunna frakta ett Starship: en rymdfarkost designad för att tillhandahålla snabb transport mellan städer på jorden och även bygga baser på både månen och Mars. SpaceX har även utvecklat en rymdfarkost med namnet Dragon, som bland annat transporterat förnödenheter till den internationella rymdstationen ISS.

Den 22 december 2015 skrev SpaceX historia genom att lyckas med den första vertikala raketlandningen. Man hade då skickat ut raketen för att leverera material till en rymdstation och sedan flyga tillbaka och landa på jorden – ett framsteg som kan ha betydande roll för de ekonomiska aspekterna av rakettillverkning, eftersom man tidigare varit tvungen att kassera alla raketer efter användning. Denna teknik, som kallas Grasshopper, är vad Musk tror kan möjliggöra koloniseringen av planeten Mars. År 2017 använde SpaceX för första gången delar av en redan använd raket. Även denna gång lyckades man återvända från rymden och landa raketen på jorden utan att behöva kassera raketen.

I nuläget är SpaceX framförallt uppmärksammat för Starlink-projektet, med målet att förse hela jorden med tillgång till trådlöst internet genom ett nät av satelliter. Den främsta kritiken mot projektet riktar sig mot samarbetet med den amerikanska militären och en oro för att tekniken kan komma att användas för tekno-totalitära ändamål.

Tesla

År 2004 investerade Musk i entreprenörerna Martin Eberhard och Marc Tarpennings företag Tesla Motors, som senare döptes om till Tesla. Teslas första bil Roadster introducerades år 2006 och hade en maximal körsträcka om 394 kilometer per laddning. Roadster accelererade från 0 till 100 km/h på fyra sekunder, vilket på den tiden var ovanligt snabbt för elfordon. Teslas introduktion på börsen år 2010 gav företaget intäkter på 226 miljoner dollar och två år senare introducerades bilen Model S, som hyllades av bilkritiker för sin design och prestanda. Hyllningarna upprepades år 2015 när Tesla introducerade sin lyx-SUV Model X.

I augusti 2018 gjorde Musk en rad inlägg på Twitter om att han tänkte köpa tillbaka Tesla till privat ägo med motiveringen att lanseringen av Tesla på börsen endast varit för att säkra företagets finansiering. Följande månad blev Musk stämd av U.S Securites and Exchange Commission (SEC) för värdepappersbedrägeri, eftersom man ansåg att Musks twitterinlägg var falska och vilseledande. Teslas styrelse avvisade snabbt SEC:s påståenden och Musk hotade enligt uppgift med att avgå från sin post. Dessa nyheter fick Tesla-aktien att rasa och Musk avgick därefter som styrelseordförande, men fortsatte som företagets verkställande direktör.

Neuralink och AI

År 2016 grundade Musk företaget Neuralink tillsammans med Max Hodak, Ben Rapoport, Dogjin Seo, Pail Merolla, Philip Saves, Tim Gardner, Tim Hanson och Vanessa Tolosa – alla experter inom neurovetenskap, biokemi och högteknologisk teknik. Neuralink presenterades i april 2017 som ett företag vars främsta syfte var att tillverka produkter som kunde behandla hjärnsjukdomar, men med ett mer övergripande mål att integrera människan med ny teknik. Musk säger sig ha fått idén till Neuralink från science fiction-serien The Culture av Iain M. Banks.

Musk sägs vilja uppnå symbios mellan människa och artificiell intelligens (AI) och menar att om AI utvecklas okontrollerat, utan inblandning av människan, kommer det till slut bli ett hot mot mänskligheten. Detta säger han sig vilja förhindra, något paradoxalt genom att koppla upp människan till AI med hjälp av ett mikrochip som opereras in i hjärnan. Mikrochippet ska även att kunna ladda upp och återuppta ditt senast sparade tillstånd. På så vis menar Neuralink att man via chippets data kan komma att bota både hjärnskador och ryggskador.

I april 2021 släppte Neuralink en video, något som Nya Dagbladet vid tillfället rapporterade om, som sägs visa en apa som spelar tv-spelet Pong med hjälp av ett Neuralink-implantat. Trots att tekniken ifråga funnits sedan år 2002, erkändes detta som ett tekniskt framsteg i och med det trådlösa implantatet och ett högt antal implanterade elektroder.

Neuralink har haft många interna konflikter och det har bland annat höjts röster om att vetenskapen går för långsamt fram. Medgrundaren och styrelseordföranden Max Hodak meddelade i maj 2021 att han inte längre kommer att arbeta kvar i företaget och från och med januari 2022 finns det endast två av de åtta ursprungliga medgrundarna kvar i företaget.

Hyperloop

År 2013 planerades ett system för höghastighetståg i Kalifornien med en beräknad kostnad om 68 miljarder dollar. När Musk fick nys om detta blev han genast kritisk till den höga kostnaden. Han kontaktade initiativtagarna med ett annat förslag – nämligen Hyperloop: ett rör med en kapsel innehållande maximalt 28 passagerare som skulle tillryggalägga sträckan mellan Los Angeles och San Francisco (en sträcka om 560 kilometer) på 35 minuter. Musk menade att detta projekt endast skulle kosta 6 miljarder dollar att bygga och att systemet skulle klara av att transportera samtliga sex miljoner människor som årligen reser den sträckan. Musk poängterade dock att han själv inte skulle ha möjlighet att arbeta med projektet men ville delta i processen.

Hyperloop har ännu inte lanserats. Projektet transporterade dock sin första mänskliga resenär i november 2020 och enligt Hyperloops hemsida kommer den första versionen av systemet att vara i drift till 2026.