MORGONDAGENS DAGSTIDNING – lördag 5 juli 2025

lördag 5 juli 2025


Elon Musk: Teknokratisk transhumanist eller rebellisk entreprenör?

Utvecklingen av AI

Elon Musk fortsätter att intressera och gäcka omvärlden. Klart är att han är en fortsatt högaktuell global aktör - såväl teknologiskt som kulturellt och politiskt. Nya Dagbladet har tagit en titt på världens kanske mest profilerade entreprenör.

publicerad 31 mars 2024
– av Isac Boman

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Denna artikel publicerades ursprungligen den 18 mars 2022.


Omhuldad av såväl det mediala som det ekonomiska och politiska etablissemanget har Musk i praktiken varit en huvudprofil för att kratta manegen för en transhumanistisk utveckling, kanske även en teknokratisk sådan, där människa och maskin integreras med varandra och i det digitala molnet – något han själv förklarat med en personlig oro för att AI annars ska konkurrera ut mänskligheten på sikt.

Parallellt med detta har han också överraskat många med frispråkiga utspel, senast genom att dela memer som driver med den politiskt korrekta ”woke-kulturen” och genom att vägra blockera RT och Sputnik från sitt Starlink-projekt med hänvisning till sin tro på yttrandefriheten.

Vissa har med glimten i ögat anklagat Musk för att själv vara en robot mot bakgrund av sin något udda personlighet, något som Musk själv även refererat till i humoristiska ordalag när han i Saturday Night Live i maj 2021 berättade att han är diagnosticerad med Aspergers syndrom – som tar sig uttryck i svårigheter med att tolka sociala situationer.

Klart är att Musk är en svårtolkad profil även för omgivningen och fortsätter att gäcka många analytiker. Lika klart är att han är en fortsatt högaktuell global aktör såväl teknologiskt, kulturellt och ytterst sett även politiskt.

Uppväxt och genombrott

Född 28 juni 1971 i Sydafrika banade Musk tidigt väg för elektroniska betallösningar i slutet av 1990-talet genom att vara en del i uppstarten av PayPal. Idag är han mer känd för sin delaktighet i rymdföretaget SpaceX och som vd för elbilstillverkaren Tesla, men också aktiv med sina projekt Neuralink och Starlink med målet att integrera människa med digital teknik och förse hela världen med satellitbaserat internet.

Redan i tidig ålder visade Musk talang för både datorer och entreprenörskap och vid 12 års ålder skapade han ett dataspel som han sålde till en datortidning. Musks far är från Sydafrika medan modern har sina rötter i Kanada, vilket möjliggjorde för Musk att ansöka om kanadensiskt pass. Passet beviljades 1988 och Musk lämnade då Sydafrika, dels för att undkomma den obligatoriska militärtjänsten och dels för att söka bättre ekonomiska möjligheter i Kanadas grannland USA.

Som 19-åring antogs Musk till Queen’s University i Kingston, Ontario, där han tillbringade två år innan han 1992 fortsatte vidare till Philadelphia och University of Pennsylvania. År 1997 tog han kandidatexamen i fysik och ekonomi med avsikten att fortsätta sina studier vid forskarskolan i fysik vid Stanford University i Kalifornien. Musk hoppade dock av utbildningen efter två dagar eftersom han såg mycket större potential i att förändra världen med hjälp av internet.

Musk hade redan år 1995 grundat företaget Zip2 tillsammans med sin bror, Kimbal Musk. Affärsidén gick ut på att tillhandahålla kartor och företagskataloger till nättidningar. Datortillverkaren Compaq köpte företaget år 1999 för 307 miljoner dollar. Musk ägde då 7 procent av företaget och med hjälp av dessa pengar lade han grunden för sitt nästa digitala företag: X.com. X.com var i början inriktat på finansiella tjänster och specialiserade sig senare på att överföra pengar på den digitala marknaden under namnet PayPal. Företaget såldes år 2002 till eBay för 1,5 miljarder dollar.

SpaceX

Elon Musk säger sig länge ha funderat mycket kring människans överlevnad och han uttrycker själv att han är övertygad om att mänsklighetens existens enbart kan fortsätta om vi utvecklas till en ”multiplanetär” art – alltså etablerar oss även på andra planeter än Jorden. Hans brinnande intresse för ämnet ledde honom till att undersöka NASA:s utgifter gällande rakettillverkning och arbetet kring deras uppskjutningar – någonting Musk blev föga imponerad av. Dessa två drivkrafter lade grunden för Space Exploration Technologies Corp – mer känd som SpaceX, med det stipulerade målet att möjliggöra prisvärda raketer och rymdresor.

SpaceX:s första raket, Falcon1, sköts upp år 2006 och följande raket, Falcon 9, år 2010. Dessa två raketer kostade enligt uppgift endast en tiondel av vad konkurrenten NASA lagt ut på likvärdiga raketer. SpaceX:s  tredje raket, Falcon Heavy, sköts upp år 2018 och var designad för att kunna bära 53 ton i jordens omloppsbana.  Det är nästan dubbelt så mycket som företagets största konkurrent Boeing Companys raket Delta IV Heavy kan mäkta med och i nuläget till en tredjedel av tillverkningskostnaden.

SpaceX arbetar just nu med en efterföljare benämnd Super Heavy-Starship-System. Super Heavy skall kunna lyfta 100 ton i omloppsbanan kring jorden och även kunna frakta ett Starship: en rymdfarkost designad för att tillhandahålla snabb transport mellan städer på jorden och även bygga baser på både månen och Mars. SpaceX har även utvecklat en rymdfarkost med namnet Dragon, som bland annat transporterat förnödenheter till den internationella rymdstationen ISS.

Den 22 december 2015 skrev SpaceX historia genom att lyckas med den första vertikala raketlandningen. Man hade då skickat ut raketen för att leverera material till en rymdstation och sedan flyga tillbaka och landa på jorden – ett framsteg som kan ha betydande roll för de ekonomiska aspekterna av rakettillverkning, eftersom man tidigare varit tvungen att kassera alla raketer efter användning. Denna teknik, som kallas Grasshopper, är vad Musk tror kan möjliggöra koloniseringen av planeten Mars. År 2017 använde SpaceX för första gången delar av en redan använd raket. Även denna gång lyckades man återvända från rymden och landa raketen på jorden utan att behöva kassera raketen.

I nuläget är SpaceX framförallt uppmärksammat för Starlink-projektet, med målet att förse hela jorden med tillgång till trådlöst internet genom ett nät av satelliter. Den främsta kritiken mot projektet riktar sig mot samarbetet med den amerikanska militären och en oro för att tekniken kan komma att användas för tekno-totalitära ändamål.

Elon Musk i samtal med astronauter och Nasa-arbetare på Kennedy Space Center in Florida där Starlinks satelliter och raketer skjuts upp. Foto: Nasa/Joel Kowsky/CC BY-NC-ND 2.0

Tesla

År 2004 investerade Musk i entreprenörerna Martin Eberhard och Marc Tarpennings företag Tesla Motors, som senare döptes om till Tesla. Teslas första bil Roadster introducerades år 2006 och hade en maximal körsträcka om 394 kilometer per laddning. Roadster accelererade från 0 till 100 km/h på fyra sekunder, vilket på den tiden var ovanligt snabbt för elfordon. Teslas introduktion på börsen år 2010 gav företaget intäkter på 226 miljoner dollar och två år senare introducerades bilen Model S, som hyllades av bilkritiker för sin design och prestanda. Hyllningarna upprepades år 2015 när Tesla introducerade sin lyx-SUV Model X.

I augusti 2018 gjorde Musk en rad inlägg på Twitter om att han tänkte köpa tillbaka Tesla till privat ägo med motiveringen att lanseringen av Tesla på börsen endast varit för att säkra företagets finansiering. Följande månad blev Musk stämd av U.S Securites and Exchange Commission (SEC) för värdepappersbedrägeri, eftersom man ansåg att Musks twitterinlägg var falska och vilseledande. Teslas styrelse avvisade snabbt SEC:s påståenden och Musk hotade enligt uppgift med att avgå från sin post. Dessa nyheter fick Tesla-aktien att rasa och Musk avgick därefter som styrelseordförande, men fortsatte som företagets verkställande direktör.

Neuralink och AI

År 2016 grundade Musk företaget Neuralink tillsammans med Max Hodak, Ben Rapoport, Dogjin Seo, Pail Merolla, Philip Saves, Tim Gardner, Tim Hanson och Vanessa Tolosa – alla experter inom neurovetenskap, biokemi och högteknologisk teknik. Neuralink presenterades i april 2017 som ett företag vars främsta syfte var att tillverka produkter som kunde behandla hjärnsjukdomar, men med ett mer övergripande mål att integrera människan med ny teknik. Musk säger sig ha fått idén till Neuralink från science fiction-serien The Culture av Iain M. Banks.

Musk sägs vilja uppnå symbios mellan människa och artificiell intelligens (AI) och menar att om AI utvecklas okontrollerat, utan inblandning av människan, kommer det till slut bli ett hot mot mänskligheten. Detta säger han sig vilja förhindra, något paradoxalt genom att koppla upp människan till AI med hjälp av ett mikrochip som opereras in i hjärnan. Mikrochippet ska även att kunna ladda upp och återuppta ditt senast sparade tillstånd. På så vis menar Neuralink att man via chippets data kan komma att bota både hjärnskador och ryggskador.

I april 2021 släppte Neuralink en video, något som Nya Dagbladet vid tillfället rapporterade om, som sägs visa en apa som spelar tv-spelet Pong med hjälp av ett Neuralink-implantat. Trots att tekniken ifråga funnits sedan år 2002, erkändes detta som ett tekniskt framsteg i och med det trådlösa implantatet och ett högt antal implanterade elektroder.

Neuralink har haft många interna konflikter och det har bland annat höjts röster om att vetenskapen går för långsamt fram. Medgrundaren och styrelseordföranden Max Hodak meddelade i maj 2021 att han inte längre kommer att arbeta kvar i företaget och från och med januari 2022 finns det endast två av de åtta ursprungliga medgrundarna kvar i företaget.

Hyperloop

År 2013 planerades ett system för höghastighetståg i Kalifornien med en beräknad kostnad om 68 miljarder dollar. När Musk fick nys om detta blev han genast kritisk till den höga kostnaden. Han kontaktade initiativtagarna med ett annat förslag – nämligen Hyperloop: ett rör med en kapsel innehållande maximalt 28 passagerare som skulle tillryggalägga sträckan mellan Los Angeles och San Francisco (en sträcka om 560 kilometer) på 35 minuter. Musk menade att detta projekt endast skulle kosta 6 miljarder dollar att bygga och att systemet skulle klara av att transportera samtliga sex miljoner människor som årligen reser den sträckan. Musk poängterade dock att han själv inte skulle ha möjlighet att arbeta med projektet men ville delta i processen.

Hyperloop har ännu inte lanserats. Projektet transporterade dock sin första mänskliga resenär i november 2020 och enligt Hyperloops hemsida kommer den första versionen av systemet att vara i drift till 2026.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Hallon stäms – tvingar kunder att prata med chattbot

Utvecklingen av AI

publicerad 3 juli 2025
– av Markus Andersson
Hallons chattbot ger inte kunderna någon möjlighet att prata med en människa.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Mobiloperatören Hallon stäms av Konsumentombudsmannen (KO) för att ha undanhållit sitt telefonnummer från kunderna och istället tvingat dem att vända sig till en digital chattbot när de behövt hjälp. Enligt KO bryter detta mot marknadsföringslagen.

Hallon, som säljer mobilabonnemang och internetuppkoppling, har ett telefonnummer till sin kundtjänst – men det anges endast i företagets avtalsvillkor och i avtalsbekräftelsen när kunder tecknar abonnemang. Telefonnummer saknas däremot helt på sidor som ”kundservice”, ”kontakta oss” och ”support”, där man rimligen skulle leta vid behov av hjälp, enligt KO:s stämningsansökan till Patent- och marknadsdomstolen.

– Det här påverkar kundernas möjlighet att agera och få hjälp. Det är helt enkelt viktigt för konsumenten att ha tillgång till sin teleoperatörs telefonnummer, säger Bettina Lechner, processråd vid KO.

Myndigheten menar att Hallons agerande ger en missvisande bild av företagets tillgänglighet och servicegrad. KO vill att domstolen förbjuder Hallon att felaktigt påstå eller ge intryck av att företaget inte kan nås via telefon.

Vid kontakt med Hallons chattbot möts kunder av uppgiften att företaget inte erbjuder kundservice via telefon. Om kunden ändå försöker efterfråga ett nummer svarar boten – som kallas ”Berry” – att den inte förstår frågan.

Hallon välkomnar rättslig prövning

Konsumentverket har sedan tidigare granskat tillgängligheten hos flera företags kundtjänster efter många anmälningar om svårigheter att nå dessa när problem uppstår.

Hallon har tagit emot stämningsansökan och säger sig vara medvetna om ärendet.

”Vi har under en tid haft en dialog med KO om vår kundservice. Kunder kan kontakta oss via telefon, även om det mesta av vår service sker digitalt”, skriver Jasmine Sowood, pressansvarig för Hallon, i ett mejl till TT.

”Nu ser vi fram emot att få detta rättsligt prövat”, tillägger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Spotify fyller spellistor med fejkmusik – medan ägaren miljardsatsar på militär AI

Utvecklingen av AI

publicerad 1 juli 2025
– av Markus Andersson
Daniel Ek anklagas för att lura Spotifys artister på pengar - pengar som istället läggs på utveckling av militära AI-system.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Spotify lyfter fram anonyma låtsasmusiker och datorgenererad musik för att slippa betala ersättning till riktiga artister. Det avslöjar en ny bok av musikjournalisten Liz Pelly.

Samtidigt växer kritiken mot Spotifys vd, Daniel Ek, som nyligen investerat över 6 miljarder kronor i ett företag som utvecklar AI-teknik för framtidens krig.

I boken Mood Machine: The Rise of Spotify and the Costs of the Perfect Playlist avslöjar Liz Pelly att Spotify sedan länge driver ett hemligt internt program kallat Perfect Fit Content (PFC). Inom ramen för det skapas billig och generisk bakgrundsmusik – ofta kallad ”muzak” – av ett nätverk av produktionsbolag som har kopplingar till Spotify. Musiken placeras sedan i Spotifys populära spellistor, ofta utan att några riktiga artister nämns.

Programmet testades redan 2010 och beskrivs av Pelly som Spotifys mest lönsamma strategi från och med 2017.

”Det väcker oroväckande frågor för alla oss som lyssnar på musik. Det målar upp en bild av en framtid där streamingtjänster förvandlar musik till bakgrundsljud, normaliserar anonymt lågkostnadsinnehåll och kapar bandet mellan lyssnare och artist”, skriver Pelly.

År 2023 kontrollerade PFC-programmet hundratals spellistor. Fler än 150 av dessa – med namn som Deep Focus, Cocktail Jazz och Morning Stretch – bestod helt av musik som producerats inom PFC.

”Bara själlös AI-musik kvar”

En jazzmusiker berättade för Pelly att han blivit ombedd av Spotify att göra en ambientlåt för några hundra dollar i engångsersättning. Men han fick inte behålla rättigheterna till musiken och först när låten senare fick miljontals spelningar insåg han att han sannolikt blivit lurad.

På sociala medier har kritiken varit skarp. En användare skriver: ”Om några år är det bara själlös AI-musik kvar. Det är ett enkelt sätt att slippa betala ersättning till någon”.

”Jag raderade Spotify och sa upp abonnemanget”, kommenterar en annan.

Spotify har tidigare kritiserats för liknande upplägg. Tidningen The Guardian rapporterade i februari att företagets system Discovery Mode låter artister bli synligare – men bara om de går med på att få 30 procent mindre betalt.

Spotifys vd investerar i AI för krig

Samtidigt har vd:n, Daniel Ek, blivit föremål för hård kritik för att genom sin investeringsfirma Prima Materia ha satsat över 600 miljoner euro – motsvarande drygt 6,5 miljarder kronor – i det tyska AI-företaget Helsing. Företaget utvecklar programvara för drönare, stridsflyg, ubåtar och andra militära system.

– Världen ställs inför större utmaningar än någonsin. Det har påskyndat processen. Det finns en enorm insikt om att det nu är AI, kvantitet och autonomi som driver framtidens krigföring, kommenterade Ek själv i en intervju med Financial Times.

I och med investeringen har Ek även blivit styrelseordförande i Helsing. Företaget arbetar bland annat med ett projekt kallat Centaur, där artificiell intelligens ska användas för att styra stridsflygplan.

Kritiken lät inte vänta på sig. Den australiske producenten Bluescreen förklarade i en intervju med musiksajten Resident Advisor varför han valde att lämna Spotify – ett beslut som även flera andra musikskapare har tagit.

– Krig är ett helvete. Det finns inget etiskt i det, oavsett hur man försöker förklara det. Jag lämnade plattformen för att det blev tydligt att Spotifys vd, precis som alla miljardärer, byggt sin förmögenhet på att utnyttja andra.

Konkurrent väljer annan väg

Spotify har tidigare ifrågasatts för sin närhet till den politiska makten. Företaget donerade exempelvis 150 000 dollar till Donald Trumps installationsfond 2017 och höll även en exklusiv ”brunch” dagen före ceremonin.

Samtidigt som Spotify storsatsar på AI-genererad musik och röststyrda DJ:er, har konkurrenten SoundCloud valt att gå en annan väg.

– Vi utvecklar inga AI-verktyg och tillåter inte att utomstående samlar in eller använder vårt innehåll för AI-träning, förklarar kommunikationschefen Marni Greenberg.

– Vi har dessutom infört tekniska skydd, inklusive en ’no AI’-märkning, för att tydligt förhindra otillåten användning.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AI-bossarna blir officerare i USA:s militär – får makt över framtidens krig

Utvecklingen av AI

publicerad 26 juni 2025
– av Markus Andersson
Data från plattformar som Facebook, Instagram och WhatsApp riskerar att snart kopplas till militärens övervakningssystem, enligt TBOT.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Fyra högt uppsatta chefer från techjättarna Meta, Palantir och OpenAI har nyligen svurits in i USA:s arméreserv med graden överstelöjtnant – en officersgrad som normalt kräver över 20 års aktiv militärtjänst.

Gruppen ingår i ett nytt initiativ kallat Detachment 201, vars syfte är att förvandla den amerikanska militären genom att integrera avancerad teknik som drönare, robotik, förstärkt verklighet (AR) och AI-stöd.

De nyrekryterade är:

Shyam Sankar, teknikchef (CTO) för Palantir.

Andrew Bosworth, teknikchef för Meta.

Kevin Weil, produktchef (CPO) för OpenAI.

Bob McGrew, tidigare forskningschef för OpenAI.

Enligt teknikplattformen Take Back Our Tech (TBOT), som följer utvecklingen, handlar det inte om symboliska utnämningar.

”Det här är inte slumpmässiga val. De är medvetna – och innebär representation och samarbete från den absoluta ledningen i dessa företag”, skriver grundaren Hakeem Anwar.

Meta och Palantir på slagfältet

Trots att de nyinvalda officerarna formellt måste genomgå fysisk träning och vapenutbildning förväntas de snarare delta i en form av digitalt försvar, där deras uppdrag är att hjälpa armén att anpassa sig till en ny krigsföring med teknik i centrum.

”Slagfältet förändras på riktigt – och det gör även regeringen”, konstaterar Anwar.

Enligt Anwar kan rekryteringen av Palantirs CTO innebära att militären börjar använda företagets plattform, Gotham, som standard. Gotham är ett digitalt gränssnitt som samlar in underrättelser och övervakar mål via satellitbilder och videoflöden.

Metas teknikchef tros kunna bidra till att integrera data från plattformar som Facebook, Instagram och WhatsApp, vilket enligt TBOT kan kopplas till militära övervakningssystem. Plattformarna används av miljarder människor världen över och innehåller enorma mängder rörelse-, kommunikations- och beteendedata.

”Aktiviteter, rörelsemönster och kommunikation från dessa appar kan integreras i det här övervakningsnätverket”, skriver Anwar och fortsätter:

”Det är inte konstigt att länder som motsätter sig USA, som Kina, har förbjudit Metas produkter”.

Läckt projekt visar AI-satsning för hela statsapparaten

När det gäller OpenAI:s roll menar Anwar att Kevin Weil och Bob McGrew kan komma att utforma ett AI-gränssnitt för armén, där soldater får tillgång till AI-chatbottar för att stötta strategi och fälttaktik.

Samtidigt som Detachment 201 blir offentligt, har ett separat AI-initiativ inom den amerikanska staten läckt till allmänheten. Webbsidan ai.gov, som fortfarande var under utveckling, avslöjar en plan för att utrusta hela den federala förvaltningen med AI-verktyg – allt från kodassistenter till AI-chatbottar för internt bruk.

TBOT uppmärksammar att initiativet bygger på AI-modeller från OpenAI, Google och Anthropic. Projektet leds av General Services Administration, under tidigare Tesla-ingenjören Thomas Shedd, som också varit aktiv inom kryptovalutaprojektet DOGE.

”Ironin? Sajten läckte under utveckling – vilket visar att AI inte är ofelbart och inte kan ersätta mänsklig expertis”, kommenterar Anwar.

Flera federala anställda ska enligt tekniksajtens grundare vara kritiska till initiativet, med oro för att det saknas tillräckliga skyddsmekanismer.

”Utan rätt skyddsåtgärder kan en huvudlös AI-satsning skapa nya säkerhetshot, störa verksamheten och ytterligare urholka den personliga integriteten”, skriver han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Techbolag i konkurs – ”avancerad AI” var 700 indier

Utvecklingen av AI

publicerad 13 juni 2025
– av Redaktionen
"AI-washing" innebär att ett företag överdriver eller ljuger om att deras produkter eller tjänster drivs av avancerad artificiell intelligens för att locka investerare och kunder.

Rättegången närmar sig – hjälp Nya Dagbladet i mål i bankstriden!

84 680 kr av 250 000 kr insamlade. Rätten till ett bankkonto är grundläggande – stöd vår stämningsprocess genom Swish till 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Ett AI-företag som marknadsförde sig som tekniskt banbrytande – och lockade investeringar från bland andra Microsoft – har gått i konkurs. I efterdyningarna avslöjas att tekniken till stor del vilade på mänskligt arbete, trots löften om avancerad artificiell intelligens.

Builder.ai, en brittisk startup tidigare känd som Engineer.ai, hävdade att deras AI-assistent Natasha kunde bygga appar lika enkelt som att beställa pizza. Men redan 2019 avslöjade Wall Street Journal att mycket av kodningen i själva verket gjordes manuellt av sammanlagt cirka 700 programmerare i Indien.

Trots anklagelserna säkrade Builder.ai över 450 miljoner dollar i finansiering från investerare som Microsoft, Qatar Investment Authority, IFC och SoftBanks DeepCore. Vid företagets toppnotering värderades det till 1,5 miljarder dollar.

Under maj 2025 avgick grundaren och vd:n Sachin Dev Duggal från sin post, och när den nya ledningen tog plats framkom att avslöjandena som skedde 2019 bara var toppen på isberget. Exempelvis hade man redovisat intäkter för 220 miljoner dollar under 2024 medan de verkliga siffrorna var 55 miljoner dollar. Vidare misstänker man att företaget blåst upp siffrorna genom cirkulära transaktioner och falska försäljningar via ”tredjepartsresellers”, rapporterar Financial Times.

Efter de nya avslöjandena frös långivare företagets konto, vilket tvingade Builder.ai till konkurs. Företaget anklagas nu för så kallad AI-washing, vilket innebär att ett företag överdriver eller felaktigt påstår att deras produkter eller tjänster drivs av avancerad artificiell intelligens för att locka investerare och kunder.

Företagets stora framhävning av ‘Natasha’ som en revolutionerande AI-lösning visade sig i själva verket vara en fasad – bakom luriga marknadsföringsknep dolde sig istället traditionellt, människodrivet arbete och ekonomiska oegentligheter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Missa inte en nyhet igen!

Anmäl dig till vårt nyhetsbrev idag!

Ta del av ocensurerade nyheter – fria från industriintressen och politisk korrekthet från Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning – varje vecka.