MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 17 januari 2025

fredag 17 januari 2025

Danska experter varnar: Bantningsmediciner kan utlösa ätstörningar

publicerad 26 april 2024
– av Sofie Persson
Läkemedlet Wegovy, som används mot fetma och injiceras vid användning, har blivit utbrett i både Sverige och Danmark.

Alltfler patienter med ätstörningar rapporterar att de tagit, eller fortfarande tar, diverse bantningsmediciner och preparat. Experter varnar nu för att denna typ av mediciner kan förvärra och även utlösa ätstörningar.

Olika mediciner för att gå ner i vikt, som exempelvis Wegovy och typ 2-diabetesmedicinen Ozempic, har fått stor uppmärksamhet den senaste tiden och blivit en alltmer populär metod för viktminskning. Båda medicinerna innehåller Semaglutid som ökar mättnadskänslan. På den särskilda öppenvårdsmottagningen för ätstörningar, Psykiatrisk Center i Ballerup i Danmark, har man fått in ett ökat antal patienter som remitterats för att de äter eller har ätit olika typer av bantningsmedel.

Det handlar inte bara om patienter med stora kroppar, utan också om normalviktiga eller lätt underviktiga patienter som antingen har fått det av sin egen läkare eller som har fått det på annat sätt, till exempel genom bekanta, säger överläkaren Else Marie Olsen till statskanalen DR.

Läkemedlet Wegovy tillverkas av det danska läkemedelsbolaget Novo Nordic och godkändes 2021 i USA, och inom EU 2022, för behandling av övervikt och fetma med typ 2-diabetes. Obesitasläkemedlet, som injiceras, godkändes förra året även till barn och unga över tolv år som inte lider av diabetes, enligt Läkartidningen.

Bolagets värde beräknades vara större än Danmarks BNP, med ett marknadsvärde på 423 miljarder dollar i augusti föra året, enligt Schibstedtidningen SvD.

Illegal handel skapar oro

Danska läkare har även tidigare lagt fram kritik mot läkemedlet Wegovy eftersom man menar att riktlinjerna är för frikostiga, samt att man inte bör uppmuntra till det ”ensidiga smala skönhetsidealet”.

Jag är särskild bekymrad för de unga eftersom medicinen är godkänd till barn över tolv år, sade Maria Krüger, läkare och medicinsk ordförande för danska föreningen för allmänmedicin, till TV4 i januari i år.

Efterfrågan på denna typ av medicin har varit så stor att den illegala handeln ökat markant särskilt för Wegovy, vilket danska myndigheter, däribland läkemedelsverket, flaggat för. De menar att utvecklingen är oroande och pekar mot att den som köper medicinen illegalt inte får en medicinsk bedömning om den är säker att använda.

Olsen menar att dessa typer av viktminskningsprodukter kan vara farliga för vissa typer av människor.

Vi vet att om man har de här tankarna om att man vill gå ner i vikt och lever en restriktiv livsstil, så finns det de som inte kan sluta, och det utlöser en ätstörning, säger hon och fortsätter:

Jag tvivlar inte alls på att dessa viktminskningsprodukter därför kan leda till att vissa människor utvecklar ätstörningar.

Även Laila Walther, direktör för den danska föreningen för ätstörningar och självskadebeteende, ser en ökad missnöjdhet bland människor och att detta delvis kan bero på viktminskningsprodukter. Hon pekar mot att bantningspreparat blir ett enkelt medel för att snabbt kunna gå ner i vikt för personer som har ätstörningar.

Det skulle inte förvåna mig om personer med ätstörningar skulle lockas av bantningspreparat eftersom de redan använder alla möjliga kompensatoriska medel, som laxermedel, Nupo-pulver och kräkningar, som alla är strategier för att gå ner i vikt, säger hon.

Sociala medier påverkar

Vidare ser Olsen och Walther ett återkommande fokus på den smala kroppen i sociala medier, media och även i samhället, vilket oroar dem båda i relation till just ätstörningar.

Det som oroar mig med de här bantningsprodukterna är att vi har fokuserat på idén om att allt i stort sett blir bra så länge kroppen blir mindre, säger Olsen.

Danska Novo Nordic har nekat att ställa upp på en intervju med DR, men svarar i ett mejl att patientsäkerheten är ”av största vikt” och att Wegovy och övriga läkemedel endast ska tas i samråd med läkare eller annan sjukvårdspersonal.

Ny forskning om bovaer-tillskottet efter kritikstorm

Klimatöverdrifterna

publicerad 15 januari 2025
– av Sofie Persson
Danska djurskyddet menar att kor riskerar att bli uteslutna från grönbete på grund av bovaer.

Ytterligare forskning kommer att bedrivas på det starkt starkt ifrågasatta fodertillskottet bovaer, bekräftar forskare vid Aarhus Universitet i Danmark. Beslutet grundar sig i den omfattande kritik som riktats mot den metanreducerande tillsatsen.

Från årsskiftet måste alla danska mjölkgårdar med fler än 50 kor använda metanreducerande tillskott i fodret. Detta kan ske genom att tillsätta mer fett i fodret eller använda det nya tillskottet bovaer under 80 dagar per år. Svenska Arla har nyligen mött hård kritik för sin användning av bovaer, och många har uppmanat till bojkott av företaget.

Beslutet har välkomnats av vissa mjölkbönder, men också mött stark kritik, särskilt mot bovaer, från bland andra danska Dyrenes Beskyttelse.

Vi vet inte hur det kommer att påverka dem på lång sikt. Samtidigt riskerar korna att bli inlåsta i stallar året runt eftersom effekten av substansen är mer osäker när de går på bete, uppger organisationen.

 ”Fokusera på djurens välbefinnande”

Tidigare i veckan protesterade även danska lantbrukare mot bland annat klimatskatter, men också tvånget att använda bovaer till sina kor.

På grund av den omfattande kritiken planeras mer forskning kring bovaer och dess påverkan på kors hälsa, samt på mjölken och köttet från djuren som får tillskottet.

I de försök vi har gjort hittills har fokus legat på effekten på metan, foderintag och mjölkavkastning. Därför kommer vi att fokusera på djurens välbefinnande i de försök som vi ska göra under det nya året, och vi behöver också ny forskning som ger en bättre förståelse för vad som händer i kons våm när vi använder Bovaer och andra effektiva metanreducerade fodertillsatser, säger han till danska tjekdet.

Danska lantbrukare protesterar mot klimatskatter och bovaer

Kriget mot livsmedelsförsörjningen

publicerad 14 januari 2025
– av Sofie Persson
– Jag kommer inte att ge mina kor bovaer, det är helt säkert, säger lantbrukaren Thorbjørn Thomsen

Under måndagen protesterade danska lantbrukare mot nya klimatskatter och regler som de menar försvårar och försämrar jordbruket i landet. Bland annat riktades protesterna mot den kritiserade fodertillsatsen bovaer, som lantbrukare nu tvingas använda för att minska metanutsläpp.

Förra året enades den danska regeringen om ett nytt klimatavtal med målet att göra Danmark ”grönt”. Ett av målen är att minska kväveutsläppen från lantbruket med 13 780 ton per år, vilket ska uppnås genom en koldioxidskatt för bönderna.

Demonstrationen No FFF, som står för ”No Food, No Farmers, No Future”, anordnades i flera danska städer under måndagen. Lantbrukare körde sina traktorer till bland annat Aalborg, Kolding, Holstebro och Århus.

Lantbrukarna kräver att alla skatter och regler som försvårar jordbruk och djuruppfödning i Danmark tas bort. De vill även att bil- och registreringsavgifter avskaffas, att det gröna trepartsavtalet stoppas och att inga fler solcellsparker byggs på jordbruksmark.

Krav på metanreducerande tillskott

En betydande del av protesterna riktas mot den hårt kritiserade fodertillsatsen bovaer. Sedan den 1 januari måste alla mjölkgårdar i Danmark med fler än 50 kor använda metanreducerande tillskott i fodret.

Jag kommer inte att ge mina kor bovaer, det är helt säkert, säger lantbrukaren Thorbjørn Thomsen till danska statskanalen DR.

Arla har nyligen mött stark kritik efter att ha stoltserat med att de ger brittiska mjölkkor fodertillskottet bovaer. Många britter har krävt en bojkott av företagets produkter och öppet deklarerat att de inte tänker stödja ett företag som ger sina djur vad de anser är experimentella och onaturliga tillskott. Även i Sverige har kritiken varit märkbar, och initiativ som Mejerikollen har lanserats för att hjälpa konsumenter att undvika mjölkprodukter med bovaer.

Vill inte begränsa trafiken

I flera europeiska länder har demonstrationer mot skatter och regler för jordbruket ägt rum under parollen No Farmers, No Food. Den danska demonstrationen stöds dock inte av de stora officiella jordbruksorganisationerna.

Vi vill inte vara en del av att ta vanliga danskar som gisslan i den här frågan. Det finns vissa saker som vi inte är nöjda med, men vi är inte för att begränsa trafiken av det skälet, säger Torben Farum, vice ordförande för jordbruksorganisationen Agilix på norra Jylland.

Unga islänningar vill förbjuda valjakt

publicerad 13 januari 2025
– av Sofie Persson
Det isländska valfångstfartyget Hvalur 9 RE-399.

Över hälften av Islands 18–29-åringar är positivt inställda till att helt förbjuda valjakten –  samtidigt som äldre generationer ställer sig betydligt mer tveksamma till ett förbud.

I december gav Islands avgående statsminister, Bjarni Benediktsson, klartecken för att bedriva valjakt i landet under de kommande fem åren. Förra sommaren beviljades även licens för jakt på sillvalar, men eftersom tillståndet kom för sent på säsongen genomfördes ingen valjakt på Island under året.

Nära hälften av islänningarna är missnöjda med det nyligen beviljade valfångsttillståndet, enligt en undersökning från Maskína genomförd i december. Samtidigt uppger en tredjedel att de är nöjda, rapporterar isländska statskanalen RUV.

Av män stödjer 45 procent valjakten, medan endast 23 procent av kvinnorna står bakom beslutet. Samtidigt visar undersökningen att det finns ett betydande motstånd mot ett totalförbud mot valfångst, där exempelvis en majoritet av Sjálfstæðisflokkurinns (Självständighetspartiets) väljare motsätter sig ett lagligt förbud.

Mer än hälften av de isländska kvinnorna stödjer ett förbud mot valjakt. Samma gäller för över hälften av 18–29-åringarna, medan cirka 50 procent av personer i åldersgruppen 30–39 år också är positiva till ett förbud.

En majoritet av personer i åldersgrupperna 50–59 år och 60+ är emot ett förbud mot valjakt.

Uppgifter: Danmark öppnar för ökad amerikansk kontroll över Grönland

publicerad 12 januari 2025
– av Isac Boman
Statsminister Mette Frederiksen och Grönlands största samhälle Nuuk.

Danmark har enligt uppgifter till Axios tagit kontakt med den tillträdande presidenten Donald Trumps stab för att diskutera en möjlig utökning av USA:s militära närvaro på Grönland.

Enligt källor med insyn ska Köpenhamn också ha uttryckt en vilja att undvika en offentlig konflikt med Trump och sökt förtydliganden kring dennes nyliga uttalanden om att Grönland borde tillhöra USA.

Trump väckte nyligen uppmärksamhet när han föreslog att USA skulle förvärva den självstyrande arktiska ön från Danmark. Han beskrev ägandet av Grönland som en ”absolut nödvändighet” för USA:s nationella säkerhet och ville inte heller utesluta användandet av militär och ekonomisk press mot Danmark för att få igenom sina krav. De faktiska detaljerna kring hur hans administration skulle försöka övertyga Danmark om att avstå kontrollen över Grönland är dock få.

Danmarks regering har utåt varit tydliga med att Grönland inte är till salu, men har enligt Axios samtidigt signalerat en vilja ”att diskutera alla andra amerikanska förfrågningar angående ön”.

USA har haft militär närvaro på Grönland sedan andra världskriget och driver än idag en militärbas i den nordvästra delen av ön under ett försvarsavtal med Danmark. Avtalet ger också USA möjlighet att etablera ytterligare militära anläggningar och ön var under kalla kriget en viktig plats för USA:s infrastruktur för att tidigt kunna varna för inkommande ballistiska missiler.

”Tillhör det grönländska folket”

Både Danmarks statsminister, Mette Frederiksen, och Grönlands ledare, Mute Egede, har uttryckt motstånd mot Trumps idé att köpa ön. Samtidigt bekräftade Danmarks statsminister tidigare i veckan att hon föreslagit förhandlingar med Trumps stab i syfte att ”stärka säkerheten inom den västliga alliansen”.

Egede har i sin tur betonat Grönlands engagemang för självständighet men öppnat för fortsatt samarbete med USA.

– Grönland är till för det grönländska folket. Vi vill inte vara danska, vi vill inte vara amerikanska, uppgav han vid en presskonferens nyligen, men lovade också att ön kommer att fortsätta samarbeta med USA i säkerhetsfrågor.

Grönland och Danmark

De första nordborna kom till Grönland redan på 980-talet, och under de efterföljande seklen fanns det också nordiska bosättningar på ön innan dessa slutligen av oklara anledningar övergavs någon gång under 1400-talets andra hälft.

Under 1600-talet återupptogs det nordiska intresset för ön, och ett antal danska expeditioner genomfördes innan området slutligen blev en dansk koloni 1721 – något man förblev under drygt 230 år.

Under 1900-talet ökade Grönlands självstyre gradvis. År 1953 omvandlades ön från koloni till en integrerad del av Danmark, och grönländarna fick danskt medborgarskap. 1979 infördes en lag om självstyre som gav Grönland kontroll över flera inrikespolitiska områden.

Självstyret utökades ytterligare 2009, vilket gav ön mer autonomi, särskilt över naturresurser och rättsväsendet, även om Danmark fortfarande ansvarar för utrikespolitik, försvar och valuta.

Idag räknas Grönland som ett självstyrande territorium inom det danska kungariket och har egen regering och parlament.