Är det nyttigt med mjölk?

I sin senaste krönika skriver Lars Bern om ekologisk mjölk kontra pastöriserad industrimjölk.

publicerad 7 april 2018
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

I en färsk studie från Harvard har man funnit ett samband mellan pastöriserad industrimjölk och cancer. Studien är ytterligare ett exempel på hur skolmedicinen varit på fel väg. I studien kommer man fram till ett samband mellan pastöriserad industrimjölk och hormondriven cancer. Det visar sig att industrijordbrukets i USA vanliga modell för koncentrerad utfordring vid djurfabriker (s.k. CAFO) leder till mjölk med farligt höga halter av östronsulfat, en östrogen som kunnat knytas till testikel-, prostata- och bröstcancer.

Forskarna identifierade speciellt mjölk från moderna mjölkfabriker som boven i dramat, med referens till storskalig produktion i stallar med hundratals sammanträngda djur som mjölkas 300 dagar per år, även när de är dräktiga. Det är intressant att jämföra industrimjölken med ekologisk råmjölk från Mongoliet, som bara extraheras under de första sex månaderna efter att korna kalvat. Det skrämmande resultatet visar sig vara att industrimjölken innehåller 3300 procent mer östronsulfat.

Harvardforskarna har utvärderat data från hela världen och finner då ett klart samband mellan mjölk med höga hormonhalter och vanlig förekomst av hormonberoende cancrar. Med andra ord har man funnit, att i motsats till vad U.S. Centers for Disease Control and Prevention (CDC), U.S. Department of Agriculture (USDA) och mjölklobbyn försöker få människor att tro, så är industrimjölken ingen hälsoprodukt utan något som är direkt relaterat till ökad cancerrisk.

Utöver cancerrisken så kan man misstänka att hormonerna i industrimjölken påverkar fertiliteten hos den manliga befolkningen. Våra unga män blir helt enkelt mer feminina. Enligt en färsk studie publicerad i Scientific American har antalet spermier hos den manliga befolkningen i västvärlden minskat till hälften de senaste 40 åren. Jag hoppas ni inser det möjliga sambandet med de amerikanska statliga kostrekommendationerna från år 1977.

Jag har tidigare skrivit om att den metabola pandemin orsakats av förändringar i vår kost och miljö, Harvardstudien om mjölken är ett skolexempel på vad jag menat. Dagens industrimjölk är något helt annat än vad våra förfäder drack för bara 70 år sedan och som människor druckit i 2000 år före det. Chefsforskaren i projektet Dr. Davaasambuu har i Harvard University Gazette framhållit att den mjölk vi dricker idag förefaller inte vara naturens perfekta föda. I mina ögon ett klart understatement.

Ekologisk råmjölk från gräsbetande kor som mjölkats vid rätt tillfällen bidrar till förbättrad matsmältning, motverkar autoimmuna störningar och stärker rent allmänt immunförsvaret, vilket har betydelse för att kunna förhindra cancer. Detta kan ni nästan aldrig läsa om i main stream media (MSM) som kontrolleras av samma kretsar som har stora intressen i industrijordbruket. All mjölk är långt ifrån detsamma – sättet som korna föds upp på, när de mjölkas och hur mjölken hanteras och processas bestämmer om slutprodukten gynnar hälsa eller orsakar metabol sjuklighet.

Amerikanska myndigheter försöker framhålla lögnen att all mjölk är detsamma med exempellösa nya bestämmelser som lades fram i 2012 års Jordbruksproposition. Speciellt bekymmersamt är nya bestämmelser som skapar ännu fler incentiv för mjölkbönder att producera den lägsta kvaliteten och den mest hälsovådliga typ av mjölk som man kan. Återigen är det produktivitet räknat i ton mjölk snarare än näringsinnehåll som styr. Hellre än att gynna betande kor på betesmarker som ger dem möjlighet att leva på gräs som är deras metabolisms naturliga föda, så skapar man istället incitament för slutna djurfabriker som tvingar korna att äta genetiskt modifierad majs (GMO) och annat kraftfoder som gör djuren sjuka.

Amerikanska staten tillhandahåller redan sådana incitament för bönderna att upphöra med att låta djuren beta fritt, utan att istället stänga in dem i bås som en del av vad man kallar en total inhägnad modell för mjölkproduktion eller med andra ord industriell löpande bandet produktion. Här skiljer sig inte EU:s mjölfabriker nämnvärt från de amerikanska. Den nya propositionen gick t.o.m. längre än så, genom att olagligförklara det som kallas delprissättning, vilket innebär möjlighet för mjölkbönderna att sälja sin mjölk med högre protein- och mjölfetthalt till ett högre pris.

Om man tillåter mjölkbönder att sälja kvalitetsmjölk till det högre pris som marknaden är villig att betala, skapar man incitament för dem att förbättra livsförhållandena för korna och avla fram bättre mjölkkor. Men USA:s regering går Big Foods ärende och standardiserar hellre all mjölk och skapar ett system där bönderna fortsätter att producera cancerogen mjölk från sjuka kor för miljontals barn och vuxna.

Så, tänk er för när ni köper mjölk och välj alltid den ekologiska och icke homogeniserade.

 

Lars Bern

 

Krönikan har tidigare publicerats på Anthropocene


Lars Bern är en svensk teknologie doktor, företagsledare, författare och samhällsdebattör. Han är ledamot av Stiftelsen Svenska Dagbladet som är minoritetsdelägare i SvD, av Kungl. Ingenjörsvetenskaps- akademien sedan 1988 och Etikkollegiet.

Han har bland annat författat boken Varför försvinner våra kronjuveler? : dikeskörningar i svensk industri och driver opinionssajten Anthropocene

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!