MORGONDAGENS DAGSTIDNING – måndag 13 januari 2025

måndag 13 januari 2025

Svenske arméchefen vill att Sverige gör sig redo för krig mot Ryssland

Det nya kalla kriget

publicerad 12 december 2024
– av Redaktionen
Jonny Lindfors utsågs till arméchef så sent som 2023.

Nyligen besökte den brittiske arméchefen Roland Walker sin svenske kollega Jonny Lindfors, där man bland annat diskuterade ländernas militära samarbete, omvärldsläget i allmänhet och kriget i Ukraina i synnerhet.

Walker menar att Europa måste göra sig redo för att utkämpa ett krig mot Ryssland inom bara några få år – och den svenske arméchefen delar den uppfattningen.

– Historien påvisar igen och igen att Ryssland kan tyckas vara nere för räkning, men de kommer alltid tillbaka. Därför måste vi vara redo, för vi som stöttat Ukraina kommer vara deras måltavla, hävdar den brittiske militärtoppen.

– Den ryska självbilden att de har rätt att skapa intressesfärer genom att grannländer underkastar sig dem, hotar den europeiska säkerhetsordningen. De för inte krig bara mot Ukraina utan mot det kollektiva Väst, instämmer Lindfors.

Roland Walker menar att Ukrainas motstånd mot Ryssland ”är en källa till inspiration för alla europeiska länder” och han var mycket nöjd med vad han såg under sitt Sverigebesök.

– De soldater jag mötte visade tydligt klarhet i sitt syfte, att försvara Sverige och i förlängningen, alliansen (Nato).

”Fanatisk Natovurmare”

Besöket skedde den 19 november – 1000 dagar efter att Ryssland gick in militärt i Ukraina, och den brittiske generalen menar att det är av yttersta vikt att Väst fortsätter stödja Kiev på alla tänkbara sätt.

En som reagerat på de båda militärtopparnas uttalanden om krig mot Ryssland är nationalistpartiet Alternativ för Sveriges partiledare Gustav Kasselstrand som kallar Lindfors för en ”sällsynt fanatisk Natovurmare” som dock inte tycks vara särskilt intresserad av att faktiskt försvara Sverige.

Sverige köper tyska stridsvagnar för 20 miljarder

Det nya kalla kriget

publicerad 10 januari 2025
– av Redaktionen
De första varianterna av Leopard 2 togs fram under det tidiga 1970-talet.

Tidöpartierna vill att den svenska armén ska bli dubbelt så stor som idag – och för att åstadkomma detta ska bland annat tyska stridsvagnar för mångmiljardbelopp köpas in.

– Det här är en helt nödvändig satsning, hävdar försvarsminister Pål Jonson (M).

Försvarets materielverk (FMV) skrev i slutet av förra året kontrakt med tyska vapentillverkaren KNDS om att köpa in 44 nya stridsvagnar av modellen Leopard 2 A8.

Vidare får tyskarna i uppdrag att modernisera 66 av Försvarsmaktens stridsvagnar från 90-talet och renovera ett antal andra stridsfordon – sammanlagt förväntas notan landa på 22 miljarder kronor.

– De här stridsvagnarna är bland de absolut modernaste som finns på marknaden. Det här är en stor förmågeökning för markstridskrafterna, säger FMV:s generaldirektör Göran Mårtensson till statstelevisionen SVT.

Enligt försvarsminister Jonson är beställningen ett måste ”för att vi ska kunna nå de högt ställda mål som politiken ställt på Försvarsmakten och FMV”.

”En starkare armé”

– Det är höga mål, men det måste vara höga mål i det allvarliga omvärldsläge som vi har just nu, tillägger han, och är mest missnöjd över att satsningen inte skett tidigare.

– Med den här beställningen får vi en starkare armé, starkare brigader och bättre förmåga att möta en kvalificerad motståndare, heter det vidare.

När leveranserna har genomförts innebär detta att Sverige sammanlagt har 154 stridsvagnar av modernt snitt – jämfört med 110 idag, och de kommer bland annat att vara utrustade med längre eldrör och fler digitala funktioner än tidigare modeller.

Varför politikerna väljer att lägga mångmiljardbelopp av skattebetalarnas pengar på att köpa vapen från utländska företag istället för att satsa på och bygga upp inhemsk produktion framgår dock inte.

Moskva: Amerikansk spion arbetade med ”genetisk kartläggning” av ryssar

Det nya kalla kriget

publicerad 28 december 2024
– av Isac Boman
Den amerikanske medborgaren Eugene Spector är född i Ryssland.

Amerikanske medborgaren, Eugene Spector, som tidigare i veckan dömdes till 15 års fängelse för spioneri i Ryssland, anklagas av federala säkerhetstjänsten FSB för att ha samlat in ”biomedicinska data” i landet.

FSB uppger att detta material kan ha använts av den amerikanska regeringen för att utveckla ett genetiskt screeningsystem för att kartlägga och analysera Rysslands befolkning.

Under de senaste åren har det förekommit ett antal uppmärksammade fall där ryska säkerhetstjänster har anklagat amerikanska medborgare för spionage. Sedan kriget i Ukraina inleddes har Moskva och länderna i Väst också i allt högre grad utvisat varandras diplomater med hänvisning till att dessa skulle vara spioner.

Den amerikanske medborgaren, som agerade i Pentagons intresse och för en kommersiell organisation som är knuten till Pentagon, samlade in och överlämnade till en utländsk part olika biotekniska och biomedicinska uppgifter, inklusive sekretessbelagt material, i syfte att skapa ett höghastighetssystem för genetisk screening av den ryska befolkningen för USA:s räkning.”, hävdar FSB i ett pressmeddelande.

Utöver 15 års fängelse dömdes Spector även till böter på 14 miljoner rubel – cirka 135 000 dollar. Den tidigare styrelseordföranden för ryska Medpolymerprom Group, en leverantör av medicinska engångsartiklar, fick straffet i samband med att han tidigare dömdes för att ha agerat mellanhand i ett mutärende, rapporterar ryska RT.

Vanligt med spiondomar

År 2022 dömdes den amerikanske medborgaren, av rysk härkomst, till 3,5 års fängelse efter att han befunnits skyldig till att ha försett en medarbetare till den tidigare ryske vice premiärministern, Arkadij Dvorkovitj, med gratis resekuponger mellan 2015 och 2016. Domaren ansåg då att Spector på så sätt hade ersatt kvinnan för att marknadsföra produkter från flera apoteksföretag.

I augusti förra året beslutade en annan domstol att Spector också skulle gripas misstänkt för spioneri, men detaljerna i det fallet har inte offentliggjorts.

Tidigare i år utväxlade Ryssland och USA totalt 26 personer, som hålls fängslade i flera länder, i den största fångutväxlingen av detta slag sedan slutet av det kalla kriget. I gengäld skickades tio ryska medborgare som Washington anklagade för att vara underrättelseagenter och cyberbrottslingar till Moskva.

Nato utökar militär närvaro i Östersjön

Det nya kalla kriget

publicerad 27 december 2024
– av Markus Andersson
Fartyg och flygplan från Natoövningen Steadfast Defender 24 tidigare i år.

Natos generalsekreterare, Mark Rutte, låter meddela att den USA-ledda alliansen genast kommer att utöka sin militära närvaro i Östersjön.

Beslutet kommer efter att Natochefen suttit i möte med Finlands president om vad som beskrivs som ”misstänkt sabotage” mot undervattenskablar.

Jag har talat med Alexander Stubb om den pågående finskledda utredningen om möjligt sabotage av undervattenskablar . Jag uttryckte min fulla solidaritet och mitt stöd. Nato kommer att öka sin militära närvaro i Östersjön”, deklarerar Rutte på X.

Tidigare under fredagen meddelade estnisk militär att man ”inlett en operation” för att skydda en kabel (Estlink 1) som förbinder Estland med det finländska elnätet, rapporterar TT.

– Vi beslutade i går kväll att inleda en operation tidigt i morse, under vilken den estniska flottans fartyg Raju redan har seglat ut för att skydda Estlink, uppgav försvarsminister Hanno Pevkur i en radiointervju.

Bakgrunden är att den finländska nätoperatören, Fingrid, på juldagen uppgav att man tappat kontakten med Estlink 2 och kort därefter rapporterades det också om skador på kommunikationskablar mellan Estland och Finland.

Anklagar Ryssland

Tankfartyget Eagle S, som seglar under Cooköarnas flagga, påstås ha orsakat skadorna med sitt ankare, och även om det ännu inte är fastställt huruvida skadorna orsakats av misstag eller sabotage riktas anklagelser redan mot ”Rysslands skuggflotta”.

– Det finns anledning att anta att det här är organiserat av Ryssland. Det passar in i ett mönster där de ryska hybridhoten mot Natoländer antar en mer fysisk dimension. Det blir allt fler sabotageaktioner mot samhällskritisk infrastruktur av stor betydelse för väst, hävdar exempelvis Tormod Heier, professor vid norska försvarshögskolan, utan att presentera några belägg för sin hypotes.

Även när gasledningarna Nordstream 1 och 2 utsattes för attentat, och förstördes i september 2022, anklagades Ryssland snabbt av västerländska politiker och etablissemangsmedier för att ligga bakom dådet.

Enligt den prisbelönte journalisten Seymour Hershs uppgiftslämnare var det dock USA tillsammans med Norge som sprängde gasledningarna, och Nato-övningen Baltops användes som täckmantel för norska och amerikanska dykarteam att anlägga bomberna utanför Bornholm.

Göteborg förbereder 30 000 krigsgravar

Det nya kalla kriget

publicerad 14 december 2024
– av Redaktionen
En flicka med en blomma på en kyrkogård.

Svenska kyrkan i Göteborg har fått direktiv att göra sig redo för att på kort tid kunna begrava 30 000 stupade soldater vid händelse av krig eller ”större katastrof”.

Svenska makthavare har den senaste tiden försökt sälja in budskapet att Sverige redan befinner sig i krig mot Ryssland – eller åtminstone att kriget mycket snart riskerar att bli verklighet.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap har mot den bakgrunden också uppmanat ansvariga för svenska kyrkor och begravningshuvudmän att förbereda sig och säkra mark för att på kort tid kunna begrava ett mycket stort antal stupade. Svenska kyrkan i Göteborg är en av de aktörer som fått i uppdrag av MSB att vara redo att snabbt kunna lösa 30 000 kistbegravningar som en del i den svenska krisberedskapen.

– Vi behöver förbereda för att omhänderta stupade soldater och det är ganska nytt för oss att nu i nutid börja bygga en beredskap för det, uppger Katarina Evenseth från Göteborgs begravningssamfällighet.

Måste kunna flyttas

– Den största utmaningen för oss som ju också letar begravningsmark i stort så är det ju att se till att det faktiskt finns tillräckligt med beredskapsmark för att matcha den rekommendationen som kommit nu med så pass många hektar, då behöver vi få loss mer begravningsmark.

Försvarsmakten bedömer att minst 10 hektar mark behöver förberedas inför en ”större katastrof eller ett krig”, men det är fortfarande oklart exakt var begravningsplatsen ska ligga någonstans.

– Det som är unikt med krigsgravar och soldatgravar är att de också ska kunna tas omhand och så småningom också flyttas hem till sina hemländer eller hemstäder när det blivit lugnt läge igen, förklarar Evenseth.

MSB:s pressansvariga Anna Wennerström skriver i en kommentar till Nya Dagbladet att man ”inte i närtid har gått ut med någon rekommendation eller uppmaning om tolkning av Begravningslagen (2 kap (1990:1144)”. Däremot, tillägger man, ”är fem procent en gammal siffra som fortfarande kan användas av huvudmännen i sin planering”.