Coronapandemin och den metabola pandemin

Lars Bern skriver här om att många som blivit allvarligt sjuka i covid-19 också har haft metabola sjukdomar och han argumenterar att de politiskt ansvariga borde fokusera mer på välunderbyggda kostråd för att bekämpa ohälsan.

publicerad 29 juli 2020
Coronapandemin
Många som insjuknat i coronaviruset har också haft allvarliga metabola sjukdomar.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Jag har i tidigare krönikor rörande coronapandemin hävdat att den är en del av den metabola pandemin som jag redogör för i boken med samma namn. Efterhand som det kommer in allt mer data rörande coronapandemin förstärks bilden av att den bara är ytterligare en yttring av denna metabola pandemi som snart omfattar halva jordens befolkning och som tar 40 miljoner liv i förtid varje år. Coronan kommer bara addera ytterligare en massa spillda liv. Om inte det medicinska etablissemanget i över 50 år blundat för och medvetet dolt de grundläggande orsakerna bakom de metabola sjukdomarna, så hade världen inte drabbats av någon coronapandemi. Infektioner i Covid-19 hade passerat som ytterligare en ny variant av influensa och det hade inte klassats av WHO som pandemi, antalet förtida dödsfall hade varit långt färre än dagens.

Som vanligt går det politiska etablissemanget helt i takt med det oerhört mäktiga matmedicinska industriella komplexet. Man undviker nogsamt att uppmärksamma kostens och de metabola sjukdomarnas betydelse för ohälsan. Förra sommaren försökte vi från Riksföreningen för Metabol Hälsa fästa regeringens och de politiska partiernas uppmärksamhet på att man måste uppmärksamma och ta itu med den metabola sjukligheten med en skrivelse. Vi möttes av kompakt tystnad från den politiska adeln och den regering som nu skändligen så totalt misslyckats med att hantera coronautbrottet i Sverige.

Politikerna har kommit med vaga regler och rekommendationer att hålla avstånd och tvätta händerna samt rekommendationer för oss äldre att isolera oss i karantän. Man har stämplat alla oss över 70+ som en riskgrupp, men inget av alla dessa politiska ljushuvuden har kommit på tanken att fråga sig varför vi äldre drabbas hårdare av Covid-19? Orsaken är att de metabola sjukdomarna tar år att utveckla och att de därför är långt vanligare bland äldre. Det är inte självklart i sig att enbart hög ålder är en riskfaktor.

Orsaken är att de metabola sjukdomarna tar år att utveckla och att de därför är långt vanligare bland äldre.

Dålig kost är den dominerande orsaken bakom kronisk metabol sjuklighet såsom fetma, insulinresistens, typ 2-diabetes, cancer, hjärt-kärlsjukdom och olika demenssjukdomar. Dessa samband finns väl dokumenterade i den nämnda boken. Sambanden mellan denna sjuklighet och Covid-19 fallen finns dokumenterade i en färsk artikel.

Den 30 maj rapporterade amerikanska Centers for Disease Control and Prevention (CDC) att bland Covid-19 fallen var de två vanligaste underliggande hälsotillstånden hjärt-kärlsjukdom (32%) och diabetes (30%). Sjukhusinläggningar var sex gånger högre bland patienter med ett rapporterat underliggande tillstånd (45,4 %) än de som inte rapporterade underliggande förhållanden (7,6 %). Dödsfallen var 12 gånger högre bland patienter med rapporterade underliggande tillstånd (19,5 %) jämfört med dem utan rapporterade underliggande förhållanden (1,6 %). Två tredjedelar av de personer i Storbritannien som har insjuknat allvarligt i Covid-19 var överviktiga eller feta och 99 procent av dödsfallen i Italien har inträffat bland patienter med redan existerande metabola sjukdomar, såsom högt blodtryck, diabetes och hjärtsjukdomar. Dessa sjukdomar, gemensamt kallat metabolt syndrom, är kopplade till nedsatt immunförsvar och allvarligare symtom och komplikationer från Covid-19.

En viktig faktor som driver metabolt syndrom är insulinresistens, definierad som en nedsatt biologisk reaktion på insulin, det hormon som reglerar blodsockernivåerna. Dysreglering av blodsockernivåer spelar en viktig roll vid inflammation och respiratorisk sjukdom. En studie av patienter med Covid-19 med redan existerande typ 2-diabetes, visade att de med bättre reglerad blodsockerkontroll klarade sig bättre än de med dålig blodsockerkontroll. Specifikt var välkontrollerat blodsocker (glykemisk variabilitet inom 3,9–10,0 mmol/L) förknippat med minskade medicinska ingrepp, organskador och dödlighet av alla orsaker under sjukhusvistelse, jämfört med personer med dåligt kontrollerat blodsocker (glykemisk variabilitet som överstiger 10,0 mmol/L). En annan studie visade att patienter med hyperglykemi som behandlats med insulininfusion hade en lägre risk för dödsfall från Covid-19 än patienter utan insulininfusion, sannolikt på grund av minskade inflammation.

Den viktigaste faktorn som bestämmer blodsockernivåerna är kolhydrater i kosten, det vill säga raffinerade kolhydrater, stärkelse och enkla sockerarter. Det finns även andra faktorer som t.ex. stress och olika läkemedel som påverkar blodsockret negativt men i mindre utsträckning.

Det skrämmande är att under de senaste 50 åren så har de officiella kostrekommendationerna i flertalet västländer förespråkat kraftig minskning av mättade fetter och istället mycket kolhydrater och raffinerade fröoljor, vilket är just den kost som driver högt blodsocker och inflammation, de främsta orsakerna bakom de metabola sjukdomarna. Dessa destruktiva kostriktlinjer utgör grunden för menyer på vårdhem och sjukhusavdelningar där personer med Covid-19 och redan existerande metabola syndromet genomgår återhämtning och respit. Jag har själv nyligen legat på sjukhus i fyra dygn och kan omvittna den stolliga menyn.Problemet är inte bara begränsat till vårdhem och sjukhus. När människor själva isolerar sig hemma, lagrar många icke-färskvaror typ baslivsmedel som är billiga såsom kolhydratrik pasta, bröd, ris och spannmål. Vår livsmedelsförsörjning domineras av processade livsmedel. 71 procent av tillgängliga livsmedel i USA klassificeras som just det.

Eftersom världen står inför en snabb överföring av ett nytt virus, har det funnits små möjligheter att genomföra prov rörande huruvida patienter med Covid-19 mår bättre på kolhydratfattig kost jämfört med andra dieter. Det finns dock starka bevis för att begränsning av kostens kolhydrater är ett säkert och effektivt sätt att uppnå god glykemisk kontroll och viktminskning, och minska behovet av medicinering vid administration av typ 2-diabetes. En systematisk genomgång som jämför låg-carb diet (typ LCHF) med fettsnål kost visade att låg-carb dieter är överlägsna för att uppnå glukoskontroll, samt för att begränsa kardiovaskulära riskfaktorer på kort och lång sikt. I Sverige förföljs trots det läkare som förordar sådan kost av det skolmedicinska etablissemanget.

Begränsning av kostens kolhydrater är en enkel och säker intervention som resulterar i snabba förbättringar i glykemisk kontroll som kan genomföras tillsammans med vanlig vård i en medicinsk eller hemma miljö. Eftersom 88% av den amerikanska befolkningen är metabolt sjuk (i Sverige något mindre) är dess bidrag till svårighetsgraden av Covid-19 infektion sannolikt betydande. Därför bör antagandet av kostråd för personer med underliggande metabolt syndrom som föreslagits i Storbritannien av Aseem Malhotra, ges mer allmänt stöd av regeringar och beslutsfattare globalt, för att minska bördan av de redan existerande metabola sjukdomarna hos dem som infekteras av Covid-19, nu och in i framtiden. Då håller det inte att som den svenska regeringen fullständigt strunta i dessa varningar.

 

Lars Bern

Artikeln har tidigare publicerats på Anthropocene

Lars Bern är krönikör på Nya Dagbladet och teknologie doktor med en bred bakgrund som företagsledare, författare och samhällsdebattör.

Bern driver opinionssajten Anthropocene med analyser och kommentarer inom bland annat geopolitik, hälsa och ekonomi.

Han har bland annat författat böckerna Varför försvinner våra kronjuveler? : dikeskörningar i svensk industri (2014) och Den metabola pandemin (2019).

 

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!