Krönikor

Vårt Östrom har fallit

Donald Trump har för det sentida Västerlandet varit vad Byzantium var för Europa. Bara han har haft en tillräckligt stark internationell position för att framgångsrikt kunna bekämpa globalismen och få världen att gå en annan väg än den man nu åter troligen kommer att glida in på. Det skriver Dan Ahlmark i sin krönika.

Hagia Sofia i Istanbul, det forna Östroms huvudstad Konstantinopel.
Publicerad 5 februari 2021
Uppdaterad idag kl. 16:43

År 1453 föll Konstantinopel, huvudstad i det bysantinska Östrom, som i 800 år hade varit ett skydd för Europa mot att erövras av muslimerna. Trots det var turkarna redan etablerade i Balkan och främst i kustområdena i alla medelhavsstater led man ofta av attacker från ottomansk militär och begränsade ockupationer eller ständiga räder från privata nordafrikanska slavskepp. Detta ständiga muslimska hot under århundraden påverkade kraftigt utvecklingen i länderna i Sydeuropa. Men 1492 avslutades det muslimska väldet i Spanien och Spaniens storhetstid tog sin början. Åtminstone väsentliga delar av Väst- och Centraleuropa hade genom Östroms existens besparats att bli ockuperade av muslimer, vilket tillät regionens mycket speciella utveckling, som så småningom påverkade hela världen.

Idag står vi européer inför liknande faror att få underkasta oss främmande makter och den politiker som stått som en garant för att bevara Västerlandet, såsom vi känner det, har varit Donald Trump. Han är den enda ledande västerländska politiker som insett och agerat mot de faror som nu hotar Väst. Dessa gäller den kulturmarxistiska ideologin, politisk globalism, Kinas arbete att bygga en kinesisk hegemoni i världen, och islams expansion med hjälp av massinvandring.

Den politiska globalismen drivs delvis på av den kulturmarxistiska ideologin som ju dominerar modern socialism. Även traditionella socialister och kommunister utnyttjar postmodernismen och dess samhälleliga konsekvens kulturmarxismen som ett komplement trots att de inte respekterar ideologins  kunskapsteori och brist på rationalism. Men ideologin är värdefull för dem eftersom den är ett kraftfullt verktyg för kollektivism. Av liknande skäl utnyttjas den av islamister och Kina för vissa av dessas syften. Vid sidan av detta stöttas den politiska globalismen av det starka internationella ekonomiska etablissemanget. Detta behöver det övernationella politiska samarbetet och stödet åt sina multinationella företag i dessas kontakter med nationella regeringar och reglerna för de multinationella företagens konkurrens med nationellt orienterade företag.

Transnationella handelsavtal liknande TPP och TTIP, som Trump hindrade USA att delta i som medlem, kommer troligen Biden-administrationen nu att godta. Det betyder att landet förlorar sina möjligheter att driva fram en ömsesidigt fri och rättvis handelspolitik där andra länder inte har bättre villkor än USA. Biden-administrationen kommer säkert också att realisera de politiska globalisternas mål att få USA att underkasta sig andra transnationella överenskommelser såsom de ekonomiskt betungande reglerna i Parisavtalet, FN-konventioner som gör stora ingrepp i nationell suveränitet till exempel gällande invandring och kommande liknande avtal, vilka binder USA och där beslutsrätten ligger hos övernationella organ.

Antalet upprörande internationella policyers liknande tvånget mot befolkningar baserat på den obevisade hypotesen om global uppvärmning, bristande straff för Kinas internationella spridning av coronasmittan och liknande, kommer att öka. Alla möjligheter att främja kollektivism och få de internationella organens makt att växa genom instrument såsom Agenda 2030 eller genom att utnyttja krav på nya pandemiåtgärder och dylikt, kommer att utnyttjas1.

Den ökade politiska globaliseringen är inledningsvis också en strategi för Kina att bli den ledande världsmakten. Politiken kan ju användas för att minska den nationella suveräniteten och därmed dra ut tänderna på USA och Europa, medan Kina bevarar sin självständighet. När dessa förlorar alltmer av sin suveränitet genom övernationella unioner och blir underkastade det internationella kollektivet av stater, har Kina nått ett viktigt mål. Eftersom majoriteten av världens länder är politiskt auktoritära eller är rena diktaturer2, önskar de självfallet pressa pengar och resurser ur de rika västerländska staterna. De kommer därför ofta av ekonomiska skäl låta sig ledas av Kina. Det landet kommer därigenom successivt kunna stärka sin maktställning tills dess egna resurser och maktpositioner i världen gör det mera oberoende av det internationella samhället.

Trumps grundläggande motiv att bli president var att ändra handelspolitiken och åter få igång USA:s ekonomiska tillväxt. Det medförde att han blev en alltmer uttalad nationalist och direkt motståndare till den politiska globaliseringen. Bara Trump har haft en tillräckligt stark internationell position för att framgångsrikt kunna bekämpa denna och få världen att gå en annan väg än den man nu åter troligen kommer att glida in på. Västs skydd mot ett världsomspännande socialistiskt system - åtminstone inledningsvis utan planekonomi men istället med starka kompiskapitalistiska inslag - har fallit. För Västvärlden kan detta jämföras med Konstantinopels fall.

EU:s övertagande av makten från medlemsländerna är ett viktigt steg i den politiska globaliseringen eftersom EU därefter kommer att samarbeta med FN för att så småningom etablera en världsregering som därefter får allt större makt. EU är därvid en modell för andra regioner i världen beträffande hur man tar ifrån medlemsstater i ursprungligen ekonomiska unioner deras politiska självständighet.

Frihetliga krafter runtom i världen står nu med ryggen mot väggen. Vi måste erkänna att vi befinner oss i en krissituation och att vi måste handla med det som utgångspunkt. En första aspekt gäller att skydda valsystemet och att säkra möjligheten för korrekta valresultat i framtiden. Valfusket i USA byggde på tre komponenter i de kritiska delstaterna: (a) en av demokraterna i vissa storstadsområden helt kontrollerad rösträkning huvudsakligen utan transparens, vilken möjliggjorde dels (b) elektronisk manipulation av röstningsresultatet, dels (c) mottagande av stora volymer av manipulerade poströster. Genom att skylla på corona-epidemin fick politikerna igenom regler i viktiga stater att tillåta sådan poströstning, som möjliggjorde valfusk.

I Europa skiljer sig ländernas valprocesser inklusive rösträkningen men det vore naivt att tro att det amerikanska exemplet inte observeras och beslut fattas i vissa länder att imitera det. När man som europeiska socialistpartier importerar väljare för att de inhemska proletärerna blivit för få3, är inte ett steg till direkt valfusk alltför långt. Särskilt viktigt är då att stoppa utnyttjandet av elektroniska valmaskiner, vilka tillåter valarbetare att påverka acceptansen av poströster och rösträkningen.4,5

Beslutsamheten hos det internationella politiska etablissemanget och deras nationella stödpartier att med hjälp av övernationella organisationer genomföra den socialistiska revolution som befolkningarna aldrig tillåtit i demokratiska länder, kan inte underskattas. Alla frihetliga människor bör tro på dessa socialister eller korrumperade kapitalister när de yttrar sig om vikten av att nu utnyttja chansen att genomföra en ny världsordning. Den amerikanska befolkningen är fortfarande paralyserad eftersom de trott friheten varar för evigt. Man är nu passiviserad av det oerhörda som hänt och vilket förklarats bort och dolts genom det så gott som totala mediestödet åt demokraterna.

Den amerikanska allmänheten - och även den republikanska politikerkåren - har varit och är ideologiskt okunnig. De har varit blinda och inte trott på Reagans ord, att förtrycket väntar, närhelst en generation inte försvarar friheten. Européer har med sina mer handfasta erfarenheter av Sovjetunionen färre illusioner och många har fortfarande östblockets hårda förtryck i färskt minne. Därför måste de frihetliga rörelserna nu mobilisera för att på alla sätt motstå de kommande förslagen att dramatiskt omforma och försämra våra samhällen.

 

Dan Ahlmark


Källor och referenser:

(1) Nya Dagbladet -  Den politiska globalismen – Sveriges största samhällsfiende – del 2

(2) Nya Dagbladet - FN har alltför många motbjudande medlemsstater

(3) Nya Il Convito - Huvudskälet till den svenska massinvandringen

(4) Newsvoice - De underbara valmaskinerna i USA-valet

(5) Nya Dagbladet - Att styra valmaskiner till önskat valresultat

Dan Ahlmark är ekonomie licentiat samt jur.- och fil. kand. examina vid Stockholms Universitet.

Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögskolan startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi.

Han gav hösten 2017 ut boken “Vakna upp! Dags att dö! – Libertarianism och den Civila Välfärdsstaten”

 


Liknande artiklar:

Eftersom du läser det här…

Nya Dagbladet är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning. Vi ägs inte av några mediekoncerner eller utländska riskkapitalbolag. Vi styrs inte av industriintressen eller någon politisk korrekthet.

Men att driva fri oberoende media kostar. Med ditt stöd kan vi fortsätta att växa och bli en verkligt utmanande kraft till de gamla mediehusen.

Stöd oss via Swish på 123 611 3021, PayPal eller via andra alternativ på denna länk.

Tack för ditt stöd!