Lärobok i kalhyggesfritt skogsbruk

publicerad 21 juli 2017
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Mats Hagner har publicerat en reviderad upplaga av sin Lärobok i Naturkultur. Den är på 227 sidor full av illustrationer och många vackra teckningar. Tyvärr finns den bara som E-bok på Libris söktjänst. Man kan också hitta boken på Föreningen Naturbruks hemsida, fsy.se, och sedan gå till rapporter. Den borde läsas av alla skogsintresserade och politiker för att ge en motvikt till dagens plantageskogsbruk och för att få handfasta råd för en naturligare och lönsammare skogsskötsel. Språket är enkelt och klart.

Mats Hagner är sedan 1999 professor emeritus vid Sveriges Lantbruksuniversitet i skogsskötsel. Han är dock utestängd från lokalerna och alla hans skrifter har blivit bortcensurerade. De provytor med skog han lagt ut följs inte upp.

Som nyutbildad var han uppfylld av de nya skogsbruksidéerna. Hans svärfar sa till honom: ”Tydligen måste man bli jägmästare för att bli så dum som du”. Konflikten med SLU började när han 1973 fick en student som hävdade att ”det kan inte kan vara lönsamt att ta bort ett halvstort träd bara för att det står ett fullstort träd i närheten”. Han sökte motbevis men måste ge upp och ge studenten rätt. Skogsvårdslagen byggde på falska hypoteser, och så är det än i dag. Metoden Naturkultur för att få ett mer rimligt skogsbruk.

I kalhyggesskogsbruket står plantorna till en början fritt, får mycket kvistar och växer snabbt. Snabbväxt trä ger plankor som kröker sig när det torkas. Vid slutavverkningen står träden så tätt i den att självsådda plantor inte kunnat gro. Bara överst på de stora träden finns det levande grenar. Stammen längst ned har invallade ruttna grenar. Vid beståndsskogsbruk huggs alla träd i ett område ner och man nyplanterar. I hyggeskanten blir det lätt stormfällning. Stamvolymen skall maximeras. Men det är inte stammarna som ger tillväxten, utan det är bladen och barren som fångar solen. Därför vill Hagner ha låg stamvolym. Plantageskogen är en monokultur utarmad på biologisk mångfald, svår att gå i och otrivsam som fritidsmark.

I en naturlig skog är det tvärtom. Träden är av olika ålder. Man arbetar med trädgrupper, där ett stort träd som ännu inte är moget är dominanten får ljuset, vattnet och näringen och inte utsätts för konkurrens av ett annat lika stort träd. Mindre träd med goda egenskaper lämnas dock kvar inom påverkansområdet på fem meter, och en av dem kan bli den framtida dominanten. De små träden hämmas i sin tillväxt och får få grenar nertill. Det ger ett högkvalitativt virke. De träden har i dagens skogsbruk setts som genetisk undermåliga vilka skall rensas bort. Men när de stora träden fälls får de full växtkraft.

Sverige lagstiftade om kalhyggesbruk 1950. Det har inneburit sjunkande virkeskvalitet, lägre andel grovt virke och höga planteringskostnader. Bra virke är flera gånger mer värt än massaved. Angela Merkel förbjöd kalhyggesbruk i den tyska statsskogen när hon var miljöminister 1990. Det var av miljöskäl, men det resulterade i fördubbling av skogsbrukets rotnetto, vad som blir över när kostnaderna betalats.

Det gäller också Sverige. Mats Hagner har beräknat att på 80 miljoner kubikmeter i årsavverkning kunde skogsägarnas vinst varit 80 miljarder kronor högre. Skogsindustrin skulle tjänat lika mycket till på bättre råvara. Skogsvårdslagen som sedan 1950 tvingat fram kalhyggesskogsbruk har fram till nu orsakat landet en förlust på över ettusen miljarder kronor.

Gallringsskogsbruk är mer arbetsintensivt. För hela landet kunde det ge 50 000 fler sysselsatta. För Lycksele som idag har 12 000 invånare har Mats Hagner beräknat att, om hälften av skogsägarna och entreprenörerna bor där, kunde skogen ge 460 fler sysselsatta i kommunen. Lika många tillkommer som multiplikatoreffekt av att det behövs fler i service. Med de icke sysselsatta blir det dubbelt upp av boende igen.

Naturskogsbruk skulle ge landsorten ett lyft. Därtill gynnas träindustrin och sågverken där när timmerandelen ökar och massavedsandelen minskar. Sådant skogsbruk kan också binda lika mycket mer koldioxid som hela Sverige släpper ut. Renbetesmarker skulle inte förstöras, och fornlämningar inte försvinna av markberedning.

Rätt utförd gallring behöver inte vara mer än 20 procent dyrare än kalavverkning. Det är lönsamt att låta trädcertifierare välja ut vilka träd som skall gallras. Det kostar 4 000 kronor om dagen men ökar skogsägarens vinst med 15 000 kronor. Ovana eller slarviga maskinförare kan skada upp till vartannat träd som annars kunde blivit timmerträd.

För att helt komma från kör- eller fällningsskador skulle Mats Hagner vilja ta ut träden uppifrån och frakta bort dem med ballong. Fem meter breda stickvägar var femtonde meter behövs inte. Han har arbetat med helikopter på Borneo, men med helikoptertransport blir det dyrt.

Sist i boken lämnar han förslag till en ny skogsvårdslag liknande den i Kalifornien, liksom hur forskningsanslag skall fördelas för att forskningen bli oberoende av industriintressen och forskningsparadigm låsta vid det nuvarande systemet. Det saknas forskning i alternativt, naturenligt skogsbruk. Det behövs datormodeller och förståelse för multidimensionell analys.

 

 

Hans Sternlycke

Hans Sternlycke är ordförande i Föreningen Svenska Järnvägsfrämjandet och tidigare ledarskribent i Miljömagasinet. Han är också författare till boken "Bättre med tåg".

Sternlycke har tidigare studerat samhällsvetenskap och gått på journalisthögskolan.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!