Krönikor

En nyårsbetraktelse över oljans slut

Publicerad 1 januari 2014
Uppdaterad 23 juli 2019

Vi blir kanske inte drabbade av värsta klimatförstörelsen, i varje fall inte i Sverige, om vi inte passerar en klimattröskel, så att det frusna metanet i Norra Ishavet släpps fri. Fossilbränslena tar slut dessförinnan.

Två tredjedelar av oljan går inte att få upp. Vi förbereder oss dock inte för ett samhälle utan olja om något decennium för att göra omställningen mindre hård. Istället fortsätter vi som om den alltid kommer att finnas. Mer vägar mer och ökad storskalighet, men minskad självförsörjning med mat och utarmade jordar som det tar kanske 15 år att återfå bördigheten på.

Också Ryssland har nått Peak Oil med minskande oljeproduktion. Därifrån kommer hälften av svensk oljeimport. Danmark som står för 15 procent kan inte exportera efter 2020, och Norge, som vi importerar en fjärdedel från, kan inte exportera några år efter det. De oljeexporterande länderna behöver allt mer av sin olja själva, samtidigt som produktionen minskar. Enligt oljegeologen Jeffrey Brown kommer det knappast finnas någon olja att få tag i på världsmarknaden år 2030.

Ulf Svahn, VD Petroleuminstitutet, och den norske professorn Øysten Noreng tror att ny teknik kan lösa krisen. Bägge är ekonomer, men marknadsekonomi hjälper inte mot sinande olja hur högt priset än blir. Man kan inte använda mer energi än som finns i oljan för att få upp den. Om vi har en kvot mellan insatt och erhållen energi, EROEI, på åtta har vi svårt att hålla igång samhället, menar Charlie Hall, som myntat begreppet. Den okonventionella olja, som tjärsand, vi använt för att fylla gapet till efterfrågan, när vanlig olja peakade 2005 och sedan legat på en platå, ligger i regel under den kvoten. Så också djuphavsoljan. Etanol ligger på en kvot av 2,5.

Oljebrist kan starta den kollaps vi kan vänta av det pyramidspel, som det ekonomiska systemet är med penningtillverkning utan täckning, där räntor kräver ständig tillväxt på en begränsad jord orsakande brist på även andra resurser, som också kan starta kollapsen. Förutom den klimatförändring vi redan har. Förutom markförstöring, havsförsurning och förstörelse av livsväv i hav och på land.

Vi har bara några dagars mat hemma. Affärerna har inte mer. De får leverans just in time. Grossisterna har mat för en vecka. Men om det inte finns olja för lastbilarna? Matproduktionen är byggd på konstgödsel och maskiner, som bägge bygger på olja. Bara två femtedelar av maten kommer från Sverige. Till djuren importeras soja och majs från länder, som drabbas av torka genom varmare klimat, och av den jordförstörelse som det moderna jordbruket ger. Av fjällkor som kan klara sig bara på gräs finns det 830 kvar. Av nordsvenska hästar som kunde ersätta traktorerna återstår blott 320.

Försvaret kan inte försvara oss mer än någon vecka, enligt ÖB Bengt Göransson. Det kräver olja, och ryssarna kan lätt övermanna oss. Varför då offra 42 miljarder kronor om året på det, när ett förstärkt hemvärn kan göra bättre nytta? Tänk hur lätt el- och datasystem blir utslagna, och vad som händer med vattenförsörjning och avlopp då!

Vägar byggs stället för att rusta upp och bygga nya järnvägar vars eldrift kunde klara transporterna när vägtrafiken inte längre kan klarar det. Och spår rivs fortfarande upp. Långtidsplanen för infrastruktur 2014-2025 som riksdagen beslutade om 18 december ökar på koldioxidutsläppen, tvärtemot målen. Förbifart Stockholm, som sägs kosta 28 miljarder, men där notan troligen kommer att bli den dubbla, blir klar tidigast 2022 – som ett gravmonument över oljesamhället.

Solidariteten gjorde oss till homo sapiens, den visa människan, men mänsklig girighet, homo avaritia, förstärkt av självisk nyliberal ideologi gör oss dumma, så att vi inte tar till oss varningssignalerna och handlar därefter. Vi måste lära oss att leva lagom för att överleva på jorden och bli homo ludens, den lekande människan.

 

Hans Sternlycke

Liknande artiklar:

Hans Sternlycke är ordförande i Föreningen Svenska Järnvägsfrämjandet och tidigare ledarskribent i Miljömagasinet. Han är också författare till boken “Bättre med tåg”. Sternlycke har tidigare studerat samhällsvetenskap och gått på journalisthögskolan.

Eftersom du läser det här…

Nya Dagbladet är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning. Vi ägs inte av några mediekoncerner eller utländska riskkapitalbolag. Vi styrs inte av industriintressen eller någon politisk korrekthet.

Men att driva fri oberoende media kostar. Med ditt stöd kan vi fortsätta att växa och bli en verkligt utmanande kraft till de gamla mediehusen.

Stöd oss via Swish på 072 722 01 72, PayPal eller via andra alternativ på denna länk.

Tack för ditt stöd!