Krönikor

Krafterna som idag främst påverkar Sverige

Till synes paradoxalt blir nationalismen en internationellt enande faktor och ett motvärn till frihetsfientliga krafter som försatt Sverige i en mycket allvarlig situation. Det skriver Dan Ahlmark i sin krönika.

Publicerad 11 januari 2020
Uppdaterad 18 januari 2020

Om man vill förstå vart Sverige är på väg, är det intressant att urskilja de viktigaste av de krafter som idag påverkar skeendet och kan ändra status quo. Vissa är nytillkomna, medan andras styrka verkar förändras.

Jag avstår med något undantag från att diskutera kraften hos partiernas historiska ideologier eller aspekter såsom LO:s betydelsefulla finansiella och personella stöd åt socialdemokraterna under valrörelserna. Detsamma gäller SD:s socialkonservatism, beroende på osäkerheten vad själva ideologin betyder för partiets framgång jämfört med dess invandringspolitik. Inte heller berörs det extraordinära skattetrycket i vårt land, som haft och har ett antal politiska konsekvenser. Det tillhör de konstanta krafter som är basen för status quo.

Mitt resonemang om dessa krafter har utgångspunkt i ett antal kategorier: historiska (A), ideologiska (B) och aspekter främst beroende av invandringspolitiken (C). I dessa kategorier har jag också numrerat specifika aspekter av dessa som 1) medför stor omvandling av Sverige, 2) skapar vänstermajoriteter, eller 3) ”blott” ökar vänsterstyrningen av samhället. Den fjärde aspekten gäller huruvida dessa medverkar till att skapa framtida borgerliga majoriteter.

Det övergripande perspektivet är i grunden en fråga: Hur många och hur starka krafter leder egentligen till en frihetlig utveckling av Sverige?

A) Historiska aspekter
2 – Den svenska massindoktrineringen

B) Ideologisk utveckling i Sverige
1 – Kulturmarxismen med bred inverkan
3 – Feminism och könsidentitetspolitik
1 – Politisk globalism
3 – Global uppvärmning
3 – Framväxten av en åsiktskartell
4 – Nationalismens framväxt

C) Krafter kopplade främst till invandringspolitiken
2 – Massinvandringen
2 – Sammanbrottet för den tidigare blockpolitiken
4 – Motståndet mot massinvandringen
4 – Begynnande kriser med väsentliga politiska konsekvenser

Gällande krafterna som numrerats med 1 kan sägas att målet för kulturmarxismen är att förinta allt som stöder ett frihetligt och borgerligt Sverige. Denna kraft är mycket bred och angriper accepterade och genomgående borgerliga synsätt på väldigt många områden. Med sin bas i postmodernismen erbjuder den istället överallt kollektivistiska lösningar, som dramatiskt ändrar betraktelsesätt och policy i aktuella avseenden. Särskilt vänstern men också borgerliga partier influeras av ideologin.

En annan och snabbt växande kraft utgör den politiska globalismen, som gjort stora landvinningar inom S, MP och de tidigare Allianspartierna. Bara risken att dessa så småningom söker föra in Sverige i ett federalt EU, vilket kan eliminera vår nationella suveränitet och hittillsvarande demokrati, visar på risken för det svenska samhället. Vårt land kommer då långsamt att förvandlas till något för oss okänt, men betydligt sämre och sannolikt innehållande betydligt mera restriktiv offentlig styrning.

Bland krafterna 2, vilka skapar vänstermajoritet, återfinns den massindoktrinering av befolkningen, som inleddes efter andra världskriget. Den stärker de första krafterna och omfattar svenskarnas hela liv: från förskolan till ålderdomen, och är kraftfull.1 Massindoktrineringen har därtill förstärkts det sista decenniet genom bland annat medias – som bara är ett av indoktrineringens påverkansmedel – klara övergång till ideologiskt baserad ”journalism”. Även friheten på sociala media är nu under attack.

Massinvandringen, inledd 2006, var av det socialdemokratiska ledarskapet alltid avsedd att skapa en permanent vänstermajoritet i Sverige.2 Från en hög nivå, som medförde SD:s inträde i riksdagen 2010, accelererade den ytterligare till följd av striderna i Mellanöstern, som då också utnyttjades av afrikanska medborgare för att invandra till Europa. Inte bara mängden invandrare till Sverige, utan även deras religion, torde medföra dramatiska förändringar av vårt land. En följd av invandringspolitiken är uppbrytningen av Alliansen, där FP och C nu syns återgå till sina partiers syn från 50- och 60-talet gällande ”högern”. En ny borgerlig blockpolitik omfattande SD, M och KD krävs.

En följd av invandringspolitiken är uppbrytningen av Alliansen, där FP och C nu syns återgå till sina partiers syn från 50- och 60-talet gällande ”högern”.

Bland krafterna 3 förekom feminism långt före kulturmarxismen, men ingår likväl i den ideologin i form av extremfeminism/könsmarxism. Kulturmarxismen intresserar sig också för frågan om olika könsidentiteter orsakat av de politiska möjligheter de också öppnar för identitetspolitik och nedrivning av traditionella synsätt. Transpersoner i kvinnliga sporter är bara ett exempel på skadlig politik som den ideologiska extremismen leder till.

Den påstådda av människan orsakade globala uppvärmningen används i realiteten för att stärka den politiska globalismen3 och en kraftigt ökad statlig ekonomisk styrning, vilka är huvudmålen för kollektivisterna. Den ökade betydelsen av radikal socialliberalism i borgerliga partier i kombination med den traditionella marxismens bankrutt öppnade för Åsiktskartellen: likheten i många synsätt mellan partier, som tidigare haft rätt skilda åsikter. Det förstärkte existensen av ett svenskt enhetsparti beträffande så många frågor: partier försöker differentiera sig i valrörelser men väl i riksdagen samverkar de intimt som en följd av sina liknande åsikter, något som stärker vänsterorienteringen.

Sammantaget medverkar dessa krafter till att skapa ett kollektivistiskt, vänsterorienterat och starkt kontrollerat land. De innebär ett långt steg hän mot ett vänsterextremt samhälle. Frågan är vad som kan motverka den utvecklingen.

Politisk globalism och massinvandringen gav nationalismen en stark tillväxt i Sverige, liksom i många andra europeiska länder och USA. Nationalismen blir i detta en internationellt enande faktor mot de två förstnämnda krafterna. Speciellt massinvandringen har vitaliserat ett folkligt motstånd i Sverige, som exempelvis medfört att SD gått om S som största parti i LO och därtill att 70 procent av organisationens medlemmar röstar på andra partier än S. Motståndet mot invandringen har lett till att traditionella S-väljare hittills lämnat partiet i högre takt än tillflödet av invandrarväljare. Invandringens effekter gällande utbildning, bostäder, offentlig vård, brottslighet, arbeten för svenskarna och offentliga sektorns finanser leder till ett antal kriser och en fortsatt nedgång för de entusiastiska invandrarpartierna.

Nationalismen blir i detta en internationellt enande faktor mot de två förstnämnda krafterna.

På kort och medellång sikt ser valutsikterna för de mer frihetliga partierna positiva ut, beroende på att regeringspolitiken tyvärr skadat Sverige, och orsakat en situation som påverkar människors vardag mycket negativt. Men det krävs att det nya blocket agerar klokt och inte väjer för en kraftfullt frihetlig politik.4 Krafterna för kollektivism och mindre frihet är ett flertal, och de är verkningsfulla, och man har exempelvis med medias hjälp skrämt många att tro på katastrofscenarier på grund av global uppvärmning och drivit fram en klimatpolitik med betydande negativa konsekvenser för Sverige.

Skadorna som dessa krafter tillsammans åstadkommer har redan förändrat och försämrat vårt land mycket allvarligt och djupt, och det behövs en rad politiska nederlag för kollektivismen med dess omoraliska riktlinjer för att kunna skapa en god framtid för Sverige.

 

Dan Ahlmark

 


Källhänvisningar
1) ContraMassindoktrineringen i Sverige
2) Nya Il ConvitoHuvudskälet till den svenska massinvandringen
3) KlimatupplysningenVilka följder har klimathysterin?
4) Nya DagbladetDet är dags att sluta retirera – ett annat Sverige är möjligt

Dan Ahlmark är ekonomie licentiat samt jur.- och fil. kand. examina vid Stockholms Universitet.

Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögskolan startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi.

Han gav förra året ut boken “Vakna upp! Dags att dö! – Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten”.

 


Liknande artiklar:

Eftersom du läser det här…

Nya Dagbladet är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning. Vi ägs inte av några mediekoncerner eller utländska riskkapitalbolag. Vi styrs inte av industriintressen eller någon politisk korrekthet.

Men att driva fri oberoende media kostar. Med ditt stöd kan vi fortsätta att växa och bli en verkligt utmanande kraft till de gamla mediehusen.

Stöd oss via Swish på 072 722 01 72, PayPal eller via andra alternativ på denna länk.

Tack för ditt stöd!