Fortplantningsproblem för människan

publicerad 1 juni 2017

Världens befolkning ökar, men det är inte för att det föds fler barn, utan för att vi blir äldre. Antalet barn födda per kvinna räcker inte för att vi inte få en minskning av befolkningen i framtiden. Av världsdelarna är det bara i Afrika det föds många barn. Till nästa sekelskifte blir tre eller fyra gånger så många afrikaner. Utvecklingen har förklarats med att med ökat välstånd skaffar man färre barn per familj. Men beror det bara på det? Har vi förlorat i fruktsamhet också?

Naturen har tidigt varnat oss om att vi förgiftar vår miljö. När Projekt Pilgrimsfalk startade i mitten av 1970-talet fanns bara 15 par kvar. PCB, DDT och kvicksilver ackumulerades i dem eftersom de, liksom vi är överst i näringskedjan. Nu är alla hormonstörande ämnen det största hoten mot djurs fertilitet, och vår. Östrogenliknande ämnen tidigarelägger kvinnors könsmognad och stör mäns utveckling till män och sänker spermiekvaliteten.

Det gör mobilstrålning också. Solskyddsmedel är farligare och mer cancerogent än solen. Bland annat hämmas progesteron som våra könshormoner bildas av. Skönhetsmedel innehåller många kemikalier. Plaster ger bensapyrener. Tyger innehåller flamskyddsmedel.

De miljögifter som tas om hand i avloppssystemen sprids som slam ut på åkrarna. I namn av återcirkulation av näring och till sädesbönders vinst. Det sprids sedan vidare som luftnedfall. Också ekologisk mjölk innehåller dioxiner. Det är ett större problem än Östersjöfisk. Gunnar Lindgren har en artikel om det i Medicinsk Acess. Skåne och Halland, där det sprids mycket slam, har det högsta antalet nya cancerfall i Sverige.

Där används mest konstgödsel och växtgifter. Ogräset blir snart resistent, men inte vi. Marken utarmas av det moderna jordbruket och näringen i maten. Glyfosat det aktiva ämnet i Monsantos Roundup är cancerogent. I Argentina en av världens största producenter av GMO-soja och majs har man fått en explosion av missfall och fertilitetsproblem. I en provins har antalet fosterskador fyrdubblats på tio år.

Vart sjunde par måste ha konstgjord befruktning (IVF) och problemet växer. I Danmark, där spermiekvaliteten är sämre, är det fråga om dubbla antalet mot i Sverige enligt Åke Bergman, professor i miljökemi. Varje IVF-behandling kostade 30 000 kronor 2011, och det kan behövas flera för att lyckas. I USA är det en storindustri som omsätter 10 miljarder dollar om året.

Försiktighetsprincipen stadfästes i Rio-deklarationen 1992. Den skall tillämpas redan om det finns misstanke om miljöskador. Det behöver inte vara vetenskapligt bevisat. Ändå trots vad oberoende forskning visat och det forskningsbedrägeri från kemibolagen som avslöjats tillåts farliga kemikalier genomsyra vårt samhälle.

Naomi Kleins bok ”Det här förändrar allt. Kapitalismen kontra klimatet” är verkligen skakande. I det sista kapitlet beskriver hon hur hon till slut beslöt sig för att vilja ha barn. Hon fick ständiga missfall. Det blev det också efter flera konstgjorda befruktningar. När hon sedan gav upp och flyttade ut på landet kom barnet oväntat på naturligt sätt.

Hur länge skall våra beslutsfattare tillåta girig industri att bestämma vad vi tål av miljögifter och inte befolkningen stödda av oberoende forskare. Med demokratiutarmningen tar kapitalet död på oss.

 

 

Hans Sternlycke


Hans Sternlycke är ordförande i Föreningen Svenska Järnvägsfrämjandet och tidigare ledarskribent i Miljömagasinet. Han är också författare till boken "Bättre med tåg".

Sternlycke har tidigare studerat samhällsvetenskap och gått på journalisthögskolan.




Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!

Välkommen att diskutera! NyD vill uppmuntra till en saklig och kvalitativ debatt vilken genomsyras av god ton och respekt för andra åsikter. Du är själv juridisk ansvarig för vad du skriver. Läs våra fullständiga kommentarsregler här.