Kommer historiekunskapen att helt förbjudas?

Historiekunskapen placeras i en åsiktskorridor som är enkelriktad och dåligt upplyst medan den i själva verket är en grundpelare i ett demokratiskt samhälle. Nu undermineras den från centralt håll. Det skriver Hans Myrebro.

publicerad 26 november 2019
Daily Express framsida, 24 mars 1933.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

När skolmyndigheten nyligen ville inskränka historieämnet tidsmässigt och låta undervisningen starta vid år 1700 möttes deras agerande av kraftiga protester. Från flera håll ville man ha kvar Medeltiden och Antiken för att kunna behålla det historiska perspektivet.

Vad man däremot i allmänhet har svalt utan protester är den kvalitetssänkning som ägt rum särskilt vad beträffar modern historia, samtidigt som undervisningen har flyttats ut från en lärosal med fönster utåt världen, och istället placerat den i en åsiktskorridor som är enkelriktad och dåligt upplyst.

De dignitärer som möts i Bilderberggruppen och lägger upp de stora riktlinjerna för mänskligheten, kunde för några år sedan jublande konstatera att kontrollen över utbildningen förstärkts.

”Man vill tillåta en-världs-globalisterna att sterilisera världens sanna förflutna. Deras insatser bär ‘fantastisk’ frukt. Dagens ungdom är nästan fullständigt okunniga om historiens lärdomar … Från globalistens synvinkel förenklar detta faktum läroplanen.”

Citatet är hämtat från Daniel Estulins bok om Bilderberggruppen, den grupp som med uppkavlade ärmar arbetar på att eliminera historiekunskapen, liksom man vill begränsa religionens inflytande. Det outtalade syftet skulle vara att människor som avklätts sin historia och sin religion lättare skulle kunna hanteras som handelsvaror i ett globalt system.

Men varför denna politik? Jo, historiskt medvetande har alltid varit lika förhatligt bland globalisterna, som det har omhuldats i nationalisternas läger. Redan termerna globalist och nationalist uttrycker denna skillnad. För globalisten finns inga nationsgränser och därför ingen anledning att studera det som skiljer vad beträffar historisk och religiös utveckling. Man vill alltså få människor att tappa kompassen och på det sätten göra dem mer brukbara som handelsvaror. Bilderberggruppen liksom Trilaterala kommissionen och Romklubben utgör ett globalistiskt avantgarde för vilka nationalister endast finns till som hatobjekt. Så har det varit alltsedan 1900-talets början.

Till Bilderbergmötet inbjuds bland annat företrädare för den svenska regeringen för att lära sig sin läxa. 2019 fanns bland annat Ulf Kristersson på plats, 2017 närvarade Annie Lööf och 2013 Stefan Löfven.

Man nöjer sig dock inte med målsättningen att uppfostra ungdomar, ”som är nästan helt okunniga om historiens lärdomar.” Man vill också att det lilla de lär sig ska vara ”en steriliserad form av världens sanna förflutna”. Både Stalin och Hitler skulle ställa sig upp och applådera en sådan målsättning om de kunde.

Den 19 september 2019 i Strasbourg godkände EU-parlamentet med 535 röster för och 66 emot en resolution som fastställde den historiebeskrivning angående främst 1900-talet som ska gälla som absolut norm för all framtid. Resolutionen kunde lika gärna vara skriven på ett Bilderbergmöte men var i själva verket framtagen av en grupp agenda-historiker med en politisk målsättning.

Resolutionen var betitlad ”On the Importance of European Remembrance for the Future of Europe” och fastställer bland annat följande:

”…Stresses that the Second World War, the most devastating war in Europe’s history, was started as an immediate result of the notorious Nazi-Soviet Treaty on Non-Aggression of 23 August 1939, also known as the Molotov-Ribbentrop Pact, and its secret protocols.”

Ett fredstraktat mellan Hitler och Stalin skulle alltså vara orsak till ett förödande storkrig. Här har vi tydligen att göra med kvasi-historiker som är helt styrda med töm och betsel av lika styrda politiker. Inte ett ord om att Franklin Roosevelt redan innan han blev president lovade att krossa Tyskland, och att han som president gjorde allt för att nå det målet. Ingenting om att Polens arméchef sommaren 1939 kunde yttra att ”Polen vill ha kriget mot Tyskland och Tyskland kommer inte att kunna undvika det, även om de vill”. Eller Churchills ord den tredje september samma år: ”Detta är England krig och målet är att krossa Tyskland.” Frankrike var i sin tur så bearbetat av USA:s toppdiplomat Bullit att de inte hade förmåga att stå emot USA:s krigshets. Under tiden gjorde Hitler vad han kunde för att få till stånd en non-aggressionspakt med Polens utrikesminister Beck. När det misslyckades vände han sig till Stalin.

Att Sovjet anges som en utlösande faktor for ett storkrig får sannolikt ses som ett utslag av russofobi – allt för att dölja den förödande allt överskuggande amerikanska målsättningen dikterad av sionistiska krafter. ”Våra judiska intressen kräver den slutliga förintelsen av Tyskland” som den revolutionära sionisten och Irguns grundare Zeev Jabotinski formulerade det. Nej, hade man med myndighet velat fastställa orsakerna till andra världskriget, hade man naturligtvis börjat med att nämna Versailles-diktatet.

Därefter skulle man övergå till att redogöra för den krigsförklaring som det judiska världssamfundet levererade vid sin konferens i mars 1933 där man framhävde Tyskland som fiende. Det var en krigsförklaring med makt och myndighet eftersom USA oreserverat ställde sig bakom den. Därifrån utgick man då man under de närmaste åren med energi sköt Hitler framför sig mot den väntade katastrofen som skulle innebära ”att Tyskland skulle helt förstöras” för att tala med den sionistiske ordförandes Samuel Untermayers ord.

Om man ändå står så fastnaglad vid etablissemangets bild av Hitler som krigshetsare, att man inte kan ta till sig de förklaringar som jag givit ovan, så har man mycket svårt att komma förbi Englands och Frankrikes roll i sammanhanget. Andra världskriget startade inte i och med att tyska trupper gick in i Polen för att ta tillbaka Danzig, som berövats Tyskland 20 år tidigare. Kriget blev ett världskrig när England och Frankrike på USA:s order förklarade Tyskland krig den tredje september 1939. Det fanns ingen anledning till detta. Tyskland hade inte hotat eller visat intresse för dessa länder.

Lika skrämmande är att konstatera att EU-parlamentarikernas historiekunskap uppenbarligen har förintats, om den ens har existerat. Det innebär att de som ska leda Europas öden in i framtiden lika gärna kunde ersättas av zombier. Ja, kanske inte riktigt, för här har dessa parlamentariker också tagit på sig uppgiften att utrusta våra ungdomar med skygglappar och styra dem med piskrapp om de avviker från den ”sanna” vägen genom att själva börja utforska verkligheten. På detta sätt dödar man det intresse för historia som naturligt uppstår hos ungdomar i ett demokratiskt samhälle. Syriens president al-Assad hade tydligen helt rätt när han yttrade att västerländska politiker helt tycks sakna historisk kunskap.

Man ägnar sig i Bryssel åt perversion, mörkläggning, politisk styrning av och därmed dödförklaring av historiekunskapen.

Historiekunskapen är en grundpelare i ett demokratiskt samhälle. Nu undermineras den från centralt håll.

 

Hans Myrebro

Om skribenten:

Hans Myrebro är en pseudonym. Han har bland annat författat boken NATO – ett monster på katastrofkurs.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!