Hur skapade nyheter blir gällande sanning

Det är lätt att skapa en nyhet utan verklighet - om man vet vad man vill uppnå. Ett exempel av flera är försvårandet och fördyrandet av ägande och bruk av bilar.

publicerad 6 augusti 2021

Hur skapar man en nyhet utan verklighet – och får den accepterad som gällande sanning? Det är lätt om man från början vet vad man vill uppnå och håller sig till det oavsett vilka fakta som står i vägen.

Man kan till exempel vilja försvåra och fördyra ägande och bruk av bilar. Det är mycket vanligare bland opinionsbildare i storstäder än bland folk som verkar och lever i landsort och glesbygd.

Man väljer något som låter farligt men är svårt att mäta, till exempel hälsorisker från dieselbilars utsläpp av kväveoxider (NOx). Man väljer – som i Tyskland – två särskilt hårt trafikerade korsningar i två storstäder (München och Stuttgart) och låter dem representera hela Tysklands trafik. Man mäter mycket närmare än vad EU-reglerna anger för att slippa effekten att utsläppen snabbt tunnas ut i luften.

Och vips, så har man oroande höga NO-x-utsläpp från dieselbilar. Sedan räknar man i datorer fram möjligt antal för tidiga dödsfall från sådana koncentrationer och får – som tyska naturvårdsverket – fram 6000 döda per år. Detta basunerar man sedan ut som gällande sanning: dieselavgaser dödar 6000 tyska medborgare per år.

I verkligheten är det dock ytterst svårt att visa just kväveoxider som dödsorsak. Rökning och även vedeldning orsakar bevisligen mångfalt fler för tidiga dödsfall.

Utan faktakontroll för sedan media kväveoxidernas datorberäknade farlighet vidare. Dagens journalister tycks mer vilja förändra världen än informera om den. Via media får sedan politiker och myndigheter sig denna ”sanning” till livs och reagerar som avsett med inskränkningar, skatter och rena förbud.

Uppdraget slutfört: en skapad nyhet styr nu trafik- och energipolitiken. Även i Sverige!

I verkligheten drar bilar nu mindre bränsle, har effektivare förbränning och släpper ut färre och renare avgaser i jämn fart. Atmosfärens 78 procent kväve påverkar inte växtligheten. Kväveoxider i luften är däremot giftiga att inandas, men i marken är de växternas näring.

Hur många vet det?

 

Tege Tornvall


 


Liknande artiklar: