Krönikor

Yttrandefriheten på sociala medier måste skyddas med lagstiftning

Visselblåsaren och tidigare Google-ingenjören Zach Vorhies är en av dem som gått ut med hård kritik mot företagets politiska manipulation.
Publicerad 22 augusti 2019

Vita huset kommer snart att utfärda ett presidentdekret att skapa regler i syfte att stoppa diskrimineringen och censuren av högeråsikter i sociala media1. Huvudproblemet med dagens sociala media avser främst Facebook, Twitter, Google/Youtube och gäller att dessa numera klart diskriminerar många frihetliga, högerinriktade och konservativa åsikter. Jag har i en artikel2 gällande främst Facebook därför diskuterat frågeställningar som: Har företaget verkligen ett monopol? Ska man få behandla sin marknad precis som man vill ? Hur allvarliga är följderna, och vilka åtgärder är möjliga?

En betydande del av befolkningen hindras idag att ta del av det politiska samtalet på samma villkor som vänsterorienterade människor. Många, vars uttryckta åsikter inte accepterats, har avstängts eller blivit censurerade. Vid sidan av att bli diskriminerade i själva opinionsbildningen, kan sociala media – särskilt Googles – manipulationer av informationsflödet genom utformningen av sina styrande algoritmer medföra att en väljarsituation på 50-50 procent bland osäkra väljare under de sista veckorna före ett val bli betydande till fördel för vänsterkandidater och -partier som man favoriserar3.

Social medias övergrepp består främst i att man inte respekterar ett flertal fundamentala principer för mänsklig frihet och politiskt liv, nämligen: 1) yttrandefrihet, 2) informationsfrihet (rätten att fritt motta information), 3) församlings- och mötesfrihet, samt 4) föreningsfrihet. Dessa skyddas annars i Sverige och allmänt i västländer. Man favoriserar klart partier med mera radikala eller kulturmarxistiska åsikter. Ett huvudproblem med sociala media är att dessa privata företag ingriper mot åsikter som lagarna skyddar från staten eller offentliga institutioner. Det innebär stora konsekvenser för användarna, eftersom social media sköter funktioner som idag blivit mycket väsentliga i samhället. Man kan säga att till exempel Facebook motsvarar en viktig del av det torg där tidigare antikens medborgare diskuterade politik och formade sina åsikter. Det har blivit den speciella plats i cyberrymden där en väsentlig del av moderna länders politiska diskussioner och meningsutbyten praktiskt sett sker. Och då det moderna samhället lämnat över oerhört många fler problem till staten och politiken att lösa, har betydelsen av torget ökat kraftigt.

Medan överträdelserna av sociala media gällande 1) och 2) ovan väl är uppenbara, kan man fråga sig vad 3 och 4 avser. Censur eller kortvarig alternativt permanent avstängning av personer, som tillsammans diskuterar och sprider information via sociala medier är ett angrepp på deras församlings- och mötesfrihet. Och när censur eller avstängning sker gällande fasta grupper eller organisationer etcetera skadar man föreningsfriheten. Sociala media svarar då att man publicerat regler för sin censur och avstängningar, men vilka tydligen tillåter stort godtycke från dem som tillämpar reglerna. Dessa regler är dessutom långt restriktivare än vad lagarna allmänt tillåter och tillämpas också partiskt.

Kan då förhållandet att sociala medier är privata företag ursäkta beteendet ? Nej, och skälet är att de största företagen inom sektorn har en monopolliknande ställning. Man kan då inte hänvisa till att det är ägarens, det vill säga företagets rätt att helt bestämma vilka regler som ska tillämpas. I och med att man driver en kommersiell rörelse med betalande direkta kunder (reklamköpare) samt användare, vilkas aktivitet är grunden för affärsverksamheten, faller man under konkurrenslagarnas bestämmelser. Användarnas utnyttjande av företaget är utgångspunkten för att de betalande kunderna ska anlita detta, vilket gör användarna likvärdiga med de direkta kunderna. De ska då ges ett skydd om företaget har en dominerande ställning.

Friheten att fritt avvisa kunder – såvida inte rent kommersiella skäl finns för det – är begränsad i många länder. I USA hindrar ofta lagstiftningen om medborgerliga rättigheter detta, vilkas lagar dock inte omfattar politiska åsikter. Sociala media har genom en särskild lagregel i USA (Section 230) idag stor frihet där att stoppa användare, men regeln byggde på tron att sociala media politiskt var fullständigt neutrala. Så är nu dock inte fallet.

Att följderna av sociala medias agerande är allvarliga står klart. Att inte kunna använda dessa plattformar för att påverka folk opinionsmässigt och propagera för sin ståndpunkt är förödande. Att sociala media genom bland annat algoritmer styr nyhetsförmedlingen, sitt val av ”toppartiklar” och möjligheten att överhuvudtaget ses av andra användare och att kunna motta ”gillanden” och kommentarer av dem (hindras genom så kallad shadowbanning) gör att Facebook, Google med mera praktiskt sett bestämmer vad du läser. Beträffande Google säger forskare att företagets möjlighet att på många sätt manipulera frekvensen av läsning av artiklar med olika politisk inriktning och dölja sådana med frihetligt innehåll, att man så kraftigt påverkar osäkra väljares kunskap om debatten och viktiga frågor, att detta kan ändra valutgångar3. Medan konservativa dominerade den politiska diskussionen på till exempel Facebook under 2016, gör nu vänstern det på grund av censuren och utrensningarna. Demokraternas majoritet i representanthuset 2018 misstänks ha påverkats av detta, och vi vet att Google har stora planer för presidentvalet 2020. En ”Trumpsituation” ska enligt en hög befattningshavare i företaget inte kunna inträffa i framtiden4. Och vilka planer för Sverige har man i syfte att undvika en ”olämplig” valseger här?

Detta gör att frihetliga krafter definitivt måste lyckas åstadkomma en lagstiftning som hindrar sådant partiskt beteende hos de ifrågavarande företagen. Förslagen kan till exempel gälla:

– Konsumentlagstiftning, som kräver att samtliga av ett sådant socialt medium genomförda censuråtgärder (av alla slag) alltid skriftligt och detaljerat ska motiveras för användaren. En intern överklagandeprocess ska finnas, och därefter ska användaren kunna gå till civil domstol. Ordentliga bötesstraff ska finnas vid överträdelser.

– Ett lagförslag framlagt av den amerikanske senatorn Josh Hawley förbjuder sociala media att företa åtgärder och utnyttja algoritmer med politisk partiskhet5, ifall de vill behålla det särskilda åtalsskyddet företagen har (Section 230).

I samband med sådana handlingar bör också alla konstaterade överträdelser innebärande politisk partiskhet (eliminering av konton, censur, shadowbanning och dylikt) leda till ordentliga bötesstraff och stopp för åtgärderna.

– Man kan antagligen på flera grunder hävda bedrägligt förfarande från de sociala mediaföretagens sida i samband med deras hemliga åtgärder såsom shadowbanning.

– Om inte mer begränsade åtgärder fungerar, bör sociala medieplattformar av minst viss storlek legalt definieras som ”allmännyttiga tjänster”. De får då inte större möjligheter att diskriminera på grund av politiska åsikter än elnätsbolag.

Att skydda de ovan angivna friheterna, samt att undvika att sociala medieföretag påverkar val, kräver nu lagändringar. Sådana är av stor vikt för att hindra en liten grupp av entreprenörer att förvandla en betydande del av befolkningen till andra klassens medborgare och att stjäla vår demokrati.

 

Dan Ahlmark

 

Källor:
1) Politico.com 7 augusti 2019
2) Pettersons blogg 31 mars 2018
3) Amerikanska senatens hörande av Robert Epstein
4) Reclaimthenet.org 24 juni 2019
5) Thegatewaypundit.com 19 juni 2019

 

Liknande artiklar:

Dan Ahlmark är ekonomie licentiat samt jur.- och fil. kand. examina vid Stockholms Universitet.

Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögskolan startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi.

Han gav förra året ut boken “Vakna upp! Dags att dö! – Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten”.

Eftersom du läser det här…

Nya Dagbladet är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning. Vi ägs inte av några mediekoncerner eller utländska riskkapitalbolag. Vi styrs inte av industriintressen eller någon politisk korrekthet.

Men att driva fri oberoende media kostar. Med ditt stöd kan vi fortsätta att växa och bli en verkligt utmanande kraft till de gamla mediehusen.

Stöd oss via Swish på 072 722 01 72, PayPal eller via andra alternativ på denna länk.

Tack för ditt stöd!