Fredsarbete är inget för Miljöpartiet

Fredsrörelsen var en av rötterna när Miljöpartiet grundades och det första partiprogrammet hade ett kraftfullt fredsavsnitt. Fortfarande skriver man på hemsidan om att ställa om försvaret till att hantera verkliga hot.

Fredsviljan har dock mattats. Till kongressen förra året fanns en motion om fredsdepartement och i år en blygsammare motion om att utse en fredsminister utan departement, bägge med rekordantal undertecknare, men bägge föll. Under motionen om fredsminister stod 253 namn varav sju riksdagsledamöter. Inför bägge kongresserna har Valentin Sevéus skrivit böcker: Förra året ”Fredsland Sverige” och i år: ”Världen behöver fredsministrar. Vad vill Isabella Lövin och Miljöpartiet i fredsfrågan?”

Boken är till en stor del dokumentsamling av regeringsdeklarationer, riksdagsdebatter, motioner, valmanifest och partiprogram som tydligt visar diskrepansen mellan retoriken och vad som beslutas. Det gäller inte bara Miljöpartiet utan också socialdemokraterna. Flera dokument från dem visar detta. Också där finns en kraftig fredsopinion.

Dokumenten är mycket välskrivna och väl underbyggda. Det är svårbegripligt att Miljöpartiet så enkelt kör över sina rötter och sina visioner för att bli regeringsanpassade, i synnerhet inte när samma tankegångar finns hos socialdemokratin. Man blir inte mindre regeringsfähig för att man har visioner. Det är sedan om vilka visioner som kan förverkligas man får förhandla om.

Världen investerar idag 100 gånger mer på att förbereda för krig än på att skapa fred. I Sveriges budget för 2017 är 50 miljarder kronor avsatt för försvar, varav fyra för samhällets krisberedskap, men bara 1,9 miljarder kronor för internationell samverkan. Miljöpartiet för inte fram någon kritik mot proportionerna utan tycks delta i gängse krigshets och svartmålning av Ryssland.

Det valmanifest Miljöpartiet gick till val på innehöll krav på att avveckla vapenexport till diktaturer och krigförande länder, att Sverige skall bli ett Fairtradeland, att en procent av BNP ska gå till bistånd, skatteparadis motverkas och att Sverige inte skall gå med i NATO. Icke desto mindre var man i maj förra året med om att rösta igenom Värdlandsavtalet med krigsövningar på svensk mark och möjlighet för NATO att använda Sverige som bas i krigstid och utan krav på kontroll av kärnvapenfrihet.

USA är ledande i NATO och har startat de flesta krigen. Man kan med Sevéus undra om det är rätt partner för ”gemensam säkerhet”. Johan Galtung har räknat ut att USA efter andra världskrigets slut har dödat mer än 20 miljoner människor i 37 länder. Bombningen i Irak startades på en gigantisk Fake News, lögnnyhet, om Saddams massförstörelsevapen. USA stod för framväxten av Al-Qaida, som senare födde IS, för att ta makten i Afghanistan.

Skall Miljöpartiet ha någon chans i nästa riksdagsval måste man återta sina visioner och framföra dem. Väljarna måste ha något att rösta på. Nu framstår Miljöpartiet som ett visionslöst maktsträvarparti för egna poster. Alla miljöpartister borde noggrant studera Sevéus bok och argumenten där.

Hans Sternlycke