Den nya amerikanska nationalismen

En allt säkrare formulering av den nya amerikanska nationalismen kan ses hela vägen från president Trumps invigningstal i januari 2017 till hans framträdande i Förenta Nationerna i september 2019 och State ofThe Union-talet i februari 2020. Det skriver Dan Ahlmark som fortsätter att utforska västvärldens nya nationalism och denna gång vänder blickarna mot USA.

publicerad 7 mars 2020
- av Dan Ahlmark

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Den ledande nationen i världen – USA – säger numera att dess politik styrs av nationalistiska syften. Och när dessa inte klart utsägs, kan man ändå se deras inverkan på den aktuella politiken.

Från president Trumps invigningstal i januari 2017 till hans framträdande i Förenta Nationerna i september 2019 och State of The Union-talet i februari 2020 kan man se en allt säkrare formulering av den nya amerikanska nationalismen. Trumps tankar i detta avseende har troligen sina rötter i vanlig amerikansk traditionell patriotism prövad under det kalla kriget, men sedan också kraftigt påverkad av eliternas misskötsel av USA:s ekonomi i kombination med landets reträtt på många områden inför en allt aggressivare globalistisk rörelse.

Den ursprungliga innebörden av nationalism är kärlek till fosterlandet. Frågan i ett konkret fall är främst vad det är för politik som betecknas som nationalism. I dagens USA är huvudinnebörden den som Trump beskrev i sitt invigningstal1 i januari 2017: ”Från och med idag kommer en ny vision leda vårt land. Från idag gäller bara Amerika först, Amerika först.” Det nationella intresset sätts alltså i förgrunden för alla viktiga nationella beslut. Det är dock vad nästan alla nationer gjort och de allra flesta – dock ej Sverige – fortfarande gör, fast de inte utsäger det klart utan försöker dölja det.

Efter världskriget på många områden gjorde USA betydande uppoffringar i syfte att bygga upp Europa efter förstörelsen under kriget. Snart behövde regionen också skydd mot Sovjetunionen, vilket USA gav. Efter att Europa nått hög utveckling och stor välfärd, eller för den delen efter Sovjetunionens sammanbrott, ändrades dock inte nämnvärt regionens privilegier avseende ekonomi och försvar. De europeiska staterna hade efter kriget tillåtits ha högre tullar och mer omfattande icke-monetära handelshinder än USA och fortsatte med det. Genom valet av Trump är det nu dock slut på sådan generositet. America First betyder här att de europeiska länderna förväntas bära sin del av försvarsbördan och dessutom inte fortsätta upprätthålla nämnvärda handelshinder gentemot USA. De kraven är ett huvudskäl för den internationella kritiken mot den nya amerikanska nationalismen, vilken genom USA:s ekonomiska betydelse i världen (nu nära en fjärdedel av global BNP) får stora konsekvenser.

Huvudskälet för förnyelsen av nationalismen inte bara i USA utan i världen är misslyckanden på ett flertal vitala områden för det politiska etablissemanget i många utvecklade länder. Massinvandringen med dess stora negativa konsekvenser är en faktor. Bristande ekonomisk tillväxt är en annan, och har både i USA och Europa (där bland annat genom euron) haft direkt samband med den ökade ekonomiska globalismen, medan politisk globalism hittills mest hotar nationell suveränitet i Europa. Men med nationalistisk politik kan ett lands regering just genom deltagande av medborgare med rätt liknande värderingar, samma språk, kultur och utvecklingsnivå mycket snabbt genomföra större förändringar som leder till förnyelse och tillväxt.

Huvudskälet för förnyelsen av nationalismen inte bara i USA utan i världen är misslyckanden på ett flertal vitala områden för det politiska etablissemanget i många utvecklade länder.

För Trump är den nationella identiteten mycket viktig, eller som han formulerat det: “This nation, our ideals are important…we are a nation with a culture.” Beträffande historia och kultur säger han: “The free world must embrace its national foundations…It must not attempt to erase them or replace them.” Det finns ett antal skäl för detta. Den nationella grunden ses som fundamentalt viktig för de egenskaper hos ett land som verkligen främjar medborgarnas välfärd i bred mening.

Nationalstaten har hittills varit grunden och garanten för demokrati och all utveckling, och vi vet inget säkert om vad alternativen kan medföra. I sitt FN-tal förra året2 formulerade Trump den synen som: “If you want freedom, take pride in your country. If you want democracy, hold on to your sovereignty. And if you want peace, love your nation. Wise leaders always put the good of their own people and their own country first”. För att vidmakthålla de goda förutsättningar som nationalstaten skapar, kan då följande institutioner och förhållanden ses som särskilt viktiga – och vilka den politiska makten bör främja och skydda:

1. Landets grunder: författning, språk, medborgerliga rättigheter samt andra legala skydd för nationell suveränitet.
2. Medborgarnas syn på nationen och deras värderingar avseende främst personliga rättigheter (och därmed friheten och demokratin i landet).
3. Skyddet av befolkningen genom att upprätthålla nationens gränser och arten av immigrationen till landet.
4. Levnadsförhållanden: hur främjas och skyddas medborgarnas arbetstillfällen och ekonomi, innefattande krav på handeln med andra nationer.
5. I det politiska systemet är de ideologiska skillnaderna mellan partierna i landet och vilken politisk utveckling detta medför, viktiga.
6. Faran för militära angrepp och dagens hot mot suveräniteten från utländska internationella organisationer.

Dessa perspektiv är grundläggande för målet att vidmakthålla USA som en suverän nationalstat, vilken kan vidmakthålla frihet för medborgarna och förutsättningarna för att skapa stor välfärd. I en närmare genomgång:

1. Landets grunder
Den amerikanska författningen i dess nuvarande form kommer att vara ett formidabelt hinder för partier som vill överlämna beslutanderätt över USA till internationella/globala organ. Ett skäl är att sådana beslut kan inverka på konstitutionens Bill of Rights, vilka definierar individens rättigheter gentemot staten. Den amerikanska nationalismen och suveräniteten är därför starkt förankrad i författningen. Rättighetsförklaringen och dess tolkning av Högsta Domstolen har också präglat USA:s allmänna kultur på ett fundamentalt sätt. Demokraterna vill nu också av andra skäl än sympati för globalism kraftigt reformera konstitutionen, men hittills har utsikterna för detta varit små.

2. Medborgarnas värderingar och nationens enighet
De ideologiska motsättningarna mellan delar av den amerikanska befolkningen anses idag vara större än någon gång efter inbördeskriget. Medan en majoritet av befolkningen betecknar sig som center-höger, är de politiska blocken vanligen jämnstora. Huruvida det läget kommer att fortsätta är oklart, eftersom många traditionellt demokratiska väljare nog inte förstått graden av kulturmarxism och ekonomisk socialism i demokraternas nuvarande ideologi. Att allmänt dölja detta kommer att bli allt svårare, vilket kan leda till färre väljare. Immigration enligt nuvarande regler stärker dock successivt demokraternas ställning, och den demografiska utvecklingen påstås därför medföra demokratiska majoriteter i framtiden – vilket skulle tillåta fundamentala förändringar av USA:s politiska system och överlämnande av beslutsrätt till globala organisationer. Men partiet får då något av en struktur av vit överklass och minoriteter.

De vita utgör dock fortfarande 70 procent av valmanskåren, och i vilken grupp republikanerna redan har en avsevärd övervikt. Trumps omvandling av det republikanska partiet till att (a) också bli ett arbetarnas parti och (b) de sannolika ökningarna av republikanernas valandelar av minoriteterna gör prognoser om demokraternas framtida dominans betydligt mindre trovärdiga. Framgången för hans ekonomiska politik har också medfört mycket ovanliga nivåer gällande amerikaners förväntningar och tro på framtiden. I sitt stora tal nyligen inför kongressen konstaterade Trump3: “In just three short years, we have shattered the mentality of American decline, and we have rejected the downsizing of America’s destiny”. Den allmänna opinionens positiva syn på den ekonomiska nationalismen (se nedan) och America First är uppenbar, och den politiska globalismen har idag inget starkt stöd i folkopinionen.

3. Skydd genom gränser och kontroll av immigration
I syfte att importera proletära väljare och nå en permanent dominans i amerikansk politik har demokraterna under 2000-talet vägrat att vidta nämnvärda åtgärder för att motverka illegal immigration. Frågan var viktig i presidentvalet 2016, och Trumps lösning att bygga en ”lång och vacker” mur betald av mexikanarna vann stor uppmärksamhet. Oppositionen har försökt att stoppa alla hans försök att bygga muren och att vidta andra motåtgärder mot den illegala immigrationen. Genom att tvinga Mexiko att på landets egen bekostnad med militär hindra illegala immigranter på väg till USA har idag dock den immigrationen fallit med över 80 procent, och inom ett år uppskattas en fjärdedel av muren vara byggd.

4. Levnadsförhållanden
Ovan beskrevs bakgrunden till att europeiska (och även många andra) nationer tillåtits tillämpa högre tullar och icke-monetära handelshinder i sin handel med USA. Dessutom ingick USA 1994 ett omfattande frihandelsavtal med Mexiko och Kanada, men som tillät andra länder att sätta samman egna produktkomponenter i de två länderna och sedan exportera slutprodukten tullfritt till USA. Avtalet ledde till förlust av en fjärdedel av sysselsättningen inom den amerikanska tillverkningsindustrin. Att Kina sedan tilläts ingå i World Trade Organization på fördelaktiga villkor, medan man sedan systematiskt och grovt bröt mot WTO:s regler utan att någon (utom ibland USA) protesterade, ledde också till en mycket kraftig ökning av USA:s handelsunderskott och nedgång för industrin. Resultatet av sådana avtal blev att USA förlorade långt över 5 miljoner arbetstillfällen och mera än 50 000 fabriker till dessa länder.

Trump avvisade tidigt de framförhandlade transnationella handelsavtalen TPP (USA-EU) och TTIP (Amerika-Asien). Gällande TTIP var hans syfte att istället förhandla bilateralt med enskilda länder för att kunna realisera en nationalistisk politik. Parisöverenskommelsen om klimatet avvisades också. Trumps nya avtal med Kanada/Mexiko (USMC) stoppar den tullfria importen därifrån till USA av vad som huvudsakligen är europeiska och kinesiska produkter. Det första handelsavtalet med Kina samt amerikanska tullar på kinesiska varor eliminerar en betydande del av nackdelarna med handeln med Kina.

USA har genom dessa avtal nu börjat återvinna förlorad tillverkningsindustri och återuppbygger industristaterna i Mellanvästern, vilka delvis ödelagts genom utflyttningen av fabriker. Genom att ta bort mängder av regleringar, införa skattelättnader för industrin och åstadkomma låga energikostnader har denna också stimulerats kraftigt, och USA:s tillväxt har ökat betydligt, samtidigt som arbetslösheten nått historiskt låga nivåer för i stort sett alla kategorier av anställda. Främst har lågutbildade främjats. Den ekonomiska politiken med syftet ”America First” har lett till en industriell renässans och ekonomisk återhämtning efter tidigare presidenters stora misstag. Förhandlingar med EU startar i år, där USA kräver rättvis och full ömsesidighet i tullar och regler, vilka mål landet sannolikt når.

5. Det politiska systemet
De politiska motsättningarna i USA idag gäller främst mellan ett kraftigt radikaliserat – delvist extremt – demokratiskt parti i kuststaterna och det republikanska partiet med en stabil ställning i ”flyover country”. I södra USA med större latinsk befolkning växlar majoriteterna. De amerikanska kulturmarxisternas nya, mycket aktiva och stora representation i demokraternas valmanskår skapar dock interna problem. Den har lett till en kraftig radikalisering av partiet och dess presidentkandidater. De i höst valda kongressledamöterna kommer att rösta för inhemsk socialism på många områden, samt politisk, men inte fullt och helt för ekonomisk globalism.

Trump har på tre år lyckats få den helt dominerande delen av republikanska partimedlemmar, och även av partiets väljare, att acceptera hans nationalistiska vision och version av konservatism. Undantagen gäller många traditionella republikaner med längre tid i senaten och representanthuset, som fruktar att hans reformer hotar deras möjligheter att genom lobbyister eller på andra sätt berika sig. Många politiker i USA blir ju förmögna under sin politiska verksamhet, och ”America First” strider klart mot många multinationella företags intressen.

6. Utrikes hot
USA har upprustat under Trump, samtidigt som denne valt en utrikespolitik som kombinerar krav på och samtidigt ökat samarbete med allierade och med få militära interventioner. Hoten mot USA:s suveränitet är inte främst militära, utan kommer istället från globalistiska organisationer. USA har lämnat några av FN:s dotterorganisationer beroende på deras politik; tagit avstånd från klimatöverenskommelser; och avstått på grund av andra tillägget till USA:s konstitution att delta i konventionen att hindra länders befolkningar att inneha vapen. FN:s försök att genom olika andra konventioner öka invandringen till västländerna, eller påverka dem att införa olika former av socialistiskt betonad politik, avvisas av USA genom politiken America First eller synen på ekonomisk frihet. USA kommer under Trump inte att acceptera konventioner eller traktat, som avser att minska nationers beslutanderätt till förmån för globalt styre. Vid framträdandet i FN2 sade presidenten : “The future does not belong to the globalists. The future belongs to patriots.

En andra presidentperiod för Trump skulle innebära ett gigantiskt nederlag för den globalistiska rörelsen och kommer att leda till ett kraftigt stärkande av nationalismen i världen. Framgångarna som nåtts under hans första period skulle vid ett nederlag inte kunna bli permanenta och en grund för ytterligare framsteg, utan skulle istället elimineras i många fall. Därför är presidentvalet i höst av historisk betydelse.

 

Dan Ahlmark

 


Källhänvisningar
[1] Vita Huset – The inaugural address
[2] Vita Huset – Remarks by President Trump to the 74th Session of the United Nations General Assembly
[3] Vita Huset – State of the Union 2020

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!