MORGONDAGENS DAGSTIDNING – onsdag 22 januari 2025

onsdag 22 januari 2025

Charlottesville speglar massmedias verkliga ansikte

publicerad 26 augusti 2017
Fejkkonton påverkan bots
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Under de senaste veckorna har massmedias förhållningssätt till två olika skeenden stått i bjär kontrast till varandra på ett mer iögonfallande sätt än tidigare. Framförallt blottlägger denna kontrast en illa dolda agenda som står naken att beskåda i öppen dager för var och en med seende ögon och tänkande hjärna.

Det första av dessa kontrasterande skeenden är sättet man relaterat till de islamistiska terrorattackerna som under 2017 slagit som spön i backen. Den senaste veckan har listan av dessa kompletterats med en överkörning i Barcelona med 15 döda och 130 skadade, samt med en knivattack i Åbo med 2 döda och 8 skadade. Narrativet från konventionell media har varit att det handlat om isolerade galningar och inte bör associeras till den övriga muslimska gemenskapen som migrerat till västvärlden. Det genomsyrande budskapet på temat är vikten av att nyansera väsentliga och faktiska skillnader mellan terrorister, islamister och den stora massan av muslimer. ”Oron stor bland muslimer” var den framträdande kommentaren på TV4 på morgonen efter dådet i Åbo, och stort utrymme gavs för att belysa att den islamiska kulturen är något mer än blodig jihad.

I grund och botten finns det inget fel i att nyansera bilden av muslimer eller för den delen av andra folkgrupper. Kulturella gemenskaper är komplexa ting, och det är heller ingen lögn att alla inom en specifik folkgrupp inte nödvändigtvis står bakom allt som sker i relation till en bredare gemenskap. Problemet är när nyanseringen inte sker konsekvent och därmed inte ger en mångfacetterad bild även av andra kulturella strömningar. Huruvida eventuell oro i eftermälet såg ut bland folkgrupper såsom exempelvis den finska och finlandssvenska framgick exempelvis inte av inslagen på TV4. Den enda acceptabla reaktion som förmedlas till dessa grupper enligt invant manuskript är att gå till bön.

Pray for Paris har bytts av till Pray for London, Pray for Berlin, Pray for Stockholm, Pray for Barcelona och nu senast till Pray for Turku. Med undantag för vissa troende kristna och ett fåtal andra som faktiskt lägger andlig handling bakom dessa ord, handlar denna typ av förment bön mer än något annat om ett utlopp för människor med bekräftelsebehov att signalera sin godhet på sociala medier. Efter att den virtuella ceremonin nått sin kulmen förväntas sedan allt fortsätta som vanligt. Eventuellt avrundas ritualerna med en uppgradering av Storebrors övervakningsapparat och en uppmaning att känna extra mycket kärlek och hålla varandra i händerna – bildligen eller genom att samlas på ett torg och sjunga Kumbaya.

En totalt spegelvänd reaktion sker från medialt håll, och som en konsekvens med ringar på vattnet i den bredare kulturen, när dödsfall på något sätt kan associeras till en nationalistisk strömning. Det senaste exemplet på det är eftermälet av det olyckliga kaos som uppstod i samband med manifestationen till försvar för statyn av konfederationens general Robert E. Lee och de amerikanska sydstaternas rätt till ett historiskt minne. Klart är att en person, som ska ha närvarat till förmån för statyns bevarande, i ett skede körde över två personer med dödlig utgång. Av flera övriga närvarande bedöms det ha handlat om ett panikartat flyktförsök från attackerande antifa-aktivister och borde således betecknas som dråp, medan det enligt konventionella informationskanaler otvetydigt handlat om en oprovocerad attack mot en folkmassa som skett i berått mod för att mörda. Oklart är ännu vems version som är närmast i enlighet med sanningen. Klart är däremot att budskapet från gammelmediers håll var att inte bara samtliga som närvarat till förmån för statyns bevarande i Charlottesville var kollektivt medskyldiga för de döda. I bredare andemening fördes det fram att det grundläggande problemet ligger i den kulturella identiteten hos den europeiskättade befolkningen i den amerikanska södern. Dessa måste nu om ej förr vika hädan med sina minnesmärken om man ska lyckas tvätta bort den medfödda extremism som sitter i deras gener.

Ett ramaskri utbröt sedan när president Trump vägrade ta ställning varken för demonstranter eller motdemonstranter i Charlottesville. Ingen hejd fanns på moraliska fördömanden som haglade i de stora mediekanalerna efter att Trump vidare påpekat att det visst fanns hedervärda människor även bland nationalisterna. Lika illa ansåg man presidentens uttryckta oro vara att statyn av Thomas Jefferson i Washington – förr eller senare – står på tur om man fortsätter på den inslagna vägen att montera ned historiska monument. Att presidenten dagarna innan hade tagit avstånd mot rasism och dylikt spelade ingen roll i jämförelse med det enkla faktum att han nu inte tog ensidig ställning för de närvarande vänsterelementen i Charlottesville. Därmed slog elefanten Trump ännu en gång sönder en glasvägg av det heliga narrativet och visade än en gång varför de stora medierna hatar honom så innerligt.

Den enda genomsyrande nyans som accepteras i dessa sammanhang är att europeiska folkgruppers rätt att hävda sina intressen i sig självt alltid och utan undantag måste betraktas som ett sataniskt påfund. Den obegripliga viljan hos denna bredare folkgrupp att föra sitt ondskefulla arv vidare måste brytas ned för att himlen ska kunna återkomma till jorden. Inga ytterligare dimensioner finnes, och de som icke dela denna Gudagivna uppfattning måste vara psykiskt sjuka eller måhända besatta av djävulen själv. Sällan eller aldrig nämns därför varianter av identitära strömningar som med en mer etnopluralistisk grundsyn hävdar alla folkslags mänskliga rättighet att bevara sitt biokulturella arv i sina hemländer. En sådan nyansering vore ödesdiger för penningmaktens lejda mediahus, som därför alltid likställer det breda spektra av identitärer och andra liknande strömningar med klanens vita luvor. Enligt samma ensidiga propaganda är det enda moraliskt försvarbara beteendet för personer av europeiskt ursprung att visa en kritisk grad av självförakt och ta tydligt avstånd från sig själv.

Detta vämjeliga hyckleri är något som dess företrädare själva på något plan är smärtsamt medvetna om, och därför är det också helt logiskt att man nu sjösatt en bred operation för att rensa ut dem som påtalar dessa dubbla måttstockar för allmänheten. NyD är en av de många plattformar som attackerats och fick den senaste veckan hela radiokanalen på Soundcloud nedstängt utan någon förklaring om på vilket sätt man brutit mot användaravtalet. NyD har vidare rapporterat om hur den för alternativhögern framträdande mediaplattformen Red Ice utsatts för avancerad hackning, och hur en rad organisationer och privatpersoner stängts av bland annat från Paypal, Facebook, Twitter, Youtube, Uber, Patreon, Mailchimp, Discord med flera, i en uppenbart koordinerad operation. Flera demonstranter i Charlottesville har belagts med inreseförbud till USA och stängts av från att boka boende via AirBnB eller flygresor via Expedia. Spotify har samtidigt påbörjat en utrensning av icke önskvärd musik i sitt utbud, och till och med ett yttrandefrihetsevent i Toronto med den marxismkritiske professorn Jordan Peterson har ställts in. Detta är blott ett litet och icke fullständigt urval av en lista som kunde göras mycket längre över avstängningar i spåren efter Charlottesville.

Mot bakgrund av det breda spektra av till synes oberoende företag som deltar i denna demokratifientliga operation, är det endast möjligt att härleda dessa repressiva attacker till den övergripande och genomkorrupta penningmakt som i dagens läge dominerar den västerländska samhällsorganismen. Med detta har västvärlden om ej tidigare, nu definitivt markerat ingången i en nysovjetisk era där repressionen växlat upp ytterligare en nivå.

Den positiva sidan av myntet är att detta skeende ger ytterligare incitament för den växande skara dissidenter världen över att skapa en parallell infrastruktur som med tiden kan och måste utvecklas till en pånyttfödd västerländsk civilisation bortom den nuvarande världsordningens grepp. Den efterkloke kan tycka att detta borde ha skett långt tidigare, men framförallt har utvecklingen kraftigt försenats till följd av att rent ekonomiskt resursstarka invidier än så länge till stor del lyst med sin frånvaro för att underlätta snabba framsteg. När dessa gör sitt intåg i det som för närvarande är Davids kamp mot Goliat, kommer spelplanen avsevärt att förändras. Tills dess ska man samtidigt inte underskatta kraften i en god stenslunga.

 

Isac Boman

isac-bomanÅländske Isac Boman är skribent och redaktör på Nya Dagbladet med en bred samhällelig bakgrund från media, banksektorn, politiken och föreningslivet. Till utbildningen är han nationalekonom och är författare till boken Penningmakten som ursprungligen var hans magisteravhandling vid Åbo Akademi.

Ett år av besinningslöst våld – och nya vägskäl

Folkmord och etnisk rensning lanserades som legitimt "självförsvar". Eskalerande krigsretorik skulle göra oss trygga och freden i Sverige skulle säkras genom anslutning till en militärpakt med ett alltmer oresonligt tonläge. 2024 kom på många sätt att bli ett år där den orwellska retoriken togs till nya nivåer.

publicerad 31 december 2024
– av Redaktionen
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

När vi idag skriver nyårsafton i kalendern är det med ett bistert nyhetsår bakom oss.

Mer än något annat kom 2024 att utgöra den fullständiga frånvaron av en vilja hos maktetablissemanget till ömsesidig förståelse och fredlig samverkan.

Redan i januari lät Sveriges överbefälhavare uppmana svenskarna att efter två sekler av fred nu förbereda sig för ”ett krig mot Ryssland”, och i mars blev så Sverige formellt medlemmar i den USA-ledda militärpakten, Nato, utan att någon egentlig offentlig debatt har förts kring saken. Deklarationer har utlysts om att detta var nödvändigt av ”säkerhetspolitiska skäl” och skulle göra oss alla ”tryggare”, medan Natomedlemskapet i praktiken har drivit oss ännu närmare ett krig mot Ryssland. I samma veva som Sverige anslöt sig till Nato kunde det bekräftas att alliansens trupper fanns på plats i Ukraina och deltog i striderna.

Bilden av Ukrainakriget, som Västblockets proxykrig mot Ryssland, stärktes ytterligare när en läckt inspelning visade hur tyska militärtoppar diskuterade möjligheterna att attackera rysk infrastruktur och bomba Krimbron – ett attentat som sedermera genomfördes i oktober 2022. Redan tidigt under året lät även Frankrikes Emmanuel Macron deklarera att han övervägde att skicka franska soldater till Ukraina.

Parallellt med eskalationen i Ukraina fortsatte Israel genom bombningar och blockader att driva på vad som av alltfler betecknats som ett folkmord i Gaza där de högerextrema makthavarna i Tel-Aviv öppet har glatt sig över att området blivit lagt i ruiner.

På vissa utposter i Europa har det uttalade krigsmotståndet samtidigt vuxit. I maj utsattes Slovakiens frispråkige premiärminister Robert Fico för ett mordförsök, men överlevde mirakulöst – samme Fico som tillsammans med Ungerns premiärminister Viktor Orbán varnat för riskerna med Västblockets fortsatta inblandning i kriget, där han uttryckt stark oro för att konflikten i fortsatt frånvaro av diplomati kan utvecklas till ett tredje världskrig.

Statsminister Ulf Kristersson och USA:s utrikesminister Anthony Blinken. Till höger, EU-flaggan vajar när Natos bombplan flyger över Stockholms stadshus. Montage. Foto: U.S. Department of State, faksimil/Carl Bildt/X

Folkligt missnöje

På hemmaplan har Moderaterna fortsatt att ge vatten på kvarnen till kritiken att man inte skiljer sig nämnvärt från sina socialdemokratiska föregångare vid makten. Trots löften om motsatsen har den demografiska omvälvningen av Sverige fortsatt i stadig takt. I april passade man också på att driva igenom en lag i syfte att göra det lättare för barn att genomgå könsmanipulerande behandlingar, där partiföreträdare som motsatte sig idén rättades in i ledet med hjälp av partipiskan. Under sommaren lät man också fortsätta expandera övervakningssamhället, något som kommit att bli en av partiets hjärtefrågor.

Den internationella bilden av Sverige som gängkriminalitetens högborg i Europa förstärktes i augusti när danska politiker och polis gick ut och larmade om att ungdomar med svenska medborgarskap anlitas för att åka över gränsen och begå mord i Danmark. Samma bild stärktes ytterligare av att Inspektionen för vård och omsorg gick ut och bekräftade att många av landets HVB-hem i praktiken tagits över av kriminella nätverk och därmed har kunnat nyttjas som rekryteringsbaser av dessa.

Missnöjet med det politiska ledarskapet har samtidigt blivit allt svårare att dölja runtom i Europa. I februari fick de nederländska bondeupproren en uppföljare när stora bondeprotester mot Bryssels växande totalitarism, som man menar riskerar att döda den europeiska livsmedelsförsörjningen.

Ryssland har samtidigt passat på att flirta med politiskt missnöjda EU-medborgare och andra västerlänningar – där man beslutat erbjuda asyl och uppehållstillstånd till dem som vill undkomma vad man beskrev som på ”destruktiva nyliberala ideal”.

Bidens kollaps – och Trumps återkomst

Under sommaren blev det också allt svårare att dölja den allvarliga demensen hos ”den fria världens ledare” – USA:s president Joe Biden. Dennes dråpliga fadäser och osammanhängande utspel gjorde till slut att även de egna anhängarna medgav faktum om hans hälsotillstånd vilket föranledde att hans kandidatur drogs tillbaka från presidentvalskampanjen.

Det folkliga missnöjet med det demokratiska etablissemanget har av allt att döma vuxit även i USA och gjorde Donald Trump med sin oppositionella profilering till en alltmer tydlig favorit att vinna valet. Trumps ställning stärktes sedan ytterligare av de dramatiska bilderna av det mordförsök som ägde rum mot honom under ett kampanjmöte i Pennsylvania – där Trump överlevde till synes mirakulöst och efter detta kom att omhuldas i allt högre grad även av gamla politiska motståndare.

Globalisttoppen Mark Rutte blev ny Natochef. Foto: World Economic Forum/CC BY-NC-SA 2.0

I början av sommaren stod det klart att Nederländernas premiärminister, Bilderbergveteranen och globalisten Mark Rutte, skulle ta över Norges tidigare statsministers, Jens Stoltenberg, chefspost för ett Nato som än mer öppet visade att man inte är intresserade av diplomatiska lösningar i Ukraina. Samtidigt fortsatte larmen om allt grövre israeliska övergrepp i Gaza, där en läckt FN-rapport visade hur omkring 200 av organisationens anställda, och nästan lika många av deras familjemedlemmar, dödats av israelisk militär – siffror som saknar historiskt motstycke.

När sommaren blev till höst utvecklades också den israeliska invasionen av Gaza till ett regionalt krig. Massiva bombattacker mot Libanon inleddes med tusentals dödade och skadade som följd. Allt detta medan världssamfundet tittade på och några allvarliga funderingar på sanktioner mot Israel under det pågående folkmordskriget inte kommit på fråga. I Sverige fortsatte välfärdskollapsen och Kronofogden larmade om att en barnfamilj nu vräks från sitt hem varje dag.

I oktober vållade Kristdemokraternas EU-parlamentariker, Alice Teodorescu Måwe, uppståndelse när hon krävde att den som ska beviljas svenskt medborgarskap först måste underteckna en ”lojalitetsförklaring” till Israel. Tel-Aviv passade under samma period på att helt förbjuda FN:s hjälporganisation för palestinska flyktingar, med hänvisning till att denna skulle vara ”infekterad av terrorister”, och det framgick även att det i praktiken framförallt är amerikanska skattebetalare som finansierar den israeliska militärapparaten.

Teodorescu Måwe menade att svenska medborgarskap endast bör ges till dem som erkänner staten Israel med sina illegalt ockuperade territorier. Montage. Foto: Levi Meir Clancy/Unsplash, Kristdemokraterna

Vaccinkritik och Västhyllade salafister

I november segrade Trump som väntat. Den israeliska lobbyorganisationen AIPAC deklarerade i samband med valet även att man ansåg sig ha gjort stora framsteg med att få in pro-israeliska kandidater i de amerikanska kongressen. Den tillträdande presidenten fick sedan många att höja på ögonbrynen över sina ministernomineringar, framförallt nomineringen till posten som hälsominister av Robert Kennedy Jr. som blivit känd för sin kritik av läkemedelsjättarna och hälsoriskerna kring vacciner i allmänhet och covidvaccinerna i synnerhet.

Samtidigt som de sociala såren från coronakrisen har befunnit sig i bakgrundsbruset av krigsretoriken har det samtidigt också blivit allt mer tydligt att de som varnat för de experimentella mRNA-vaccinens skadlighet också tycks ha varit rätt ute från första början. Under slutet av våren medgav bland annat vaccinjätten AstraZeneca att deras mRNA-vaccin, som så många befarat, riskerade att orsaka blodproppsrelaterade dödsfall – uppgifter som förvisso varit kända sedan länge men genomgående avfärdats som paranoia. Frågan lyftes även i Sveriges riksdag när den obundna ledamoten Elsa Widding efterlyste av den svenska regeringen att utreda hur mRNA-preparaten i covidvaccinerna påverkar arvsmassan.

Assads regering störtades och ersattes av islamister. Montage. Foto: Syriens president, faksimil/France 24/YT

I Syrien störtades familjen al-Assad på ett dramatiskt sätt efter 55 år vid makten och ersattes av salafistiska terroristgrupper med kopplingar till det ökända al-Qaida. Politiker i Väst lät samtidigt genomgående meddela att man betraktade islamisterna som potentiellt positiva demokratiska krafter, där USA öppet utlovade understöd till de tidigare så förhatliga jihadisternas styre.

Året för det politiska samtalet i Sverige slutade sedan i samma krigiska tongångar som det började när Sveriges försvarsminister deklarerade att fortsatt stöd till Ukraina förblir Sveriges viktigaste prioritering. Under december månad tycktes arméchefen Jonny Lindfors även bekräfta att Sverige förbereder sig för krig mot Ryssland, en krigsupptrappning som blev än tydligare i samband med att MSB gick ut och uppmanade svenskarna att förbereda sig för allt från traditionella flygangrepp till attacker med kärnvapen och biologiska stridsmedel mot svenska städer – samtidigt som svenska svenska församlingar uppgav att man fått i uppgift att förbereda massgravar för stupade.

Nya Dagbladet kämpar vidare

I de dramatiska tider världen befinner sig i har Nya Dagbladet under året, utöver rapporteringen om den hysteriska samhällsutveckling vi haft i Sverige och i vår del av världen, gjort ytterligare försök att lyfta blicken bortom ett Västblock som i allt högre utsträckning sluter sig från omvärlden. I augusti besökte tidningens redaktionsledning bland annat det så kallade BRI-forumet i den kinesiska provinsen Sichuan som delgav utvecklingen av världens största infrastrukturprojekt – initiativet till den nya Sidenvägen som i nuläget involverar över 150 länder. Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson pekade i sammanhanget på att det blir alltmer uppenbart att dagordningen i världen snabbt är på väg att ritas om.

Det är viktigt att vi bevakar och hänger med i utvecklingen av den multipolära världsordning som nu i högt tempo ritar om den karta vi minns från 1900-talet, betonar Andersson.

På samma tema uppmärksammades även BRICS-organisationens anmärkningsvärda utveckling bland annat i samband med toppmötet i den ryska delrepubliken Tatarstans huvudstad Kazan.

På hemmaplan ser 2025 också ut att kunna bli ett år då Nya Dagbladets exceptionellt utdragna rättskamp med Länsförsäkringar Bank om blockaden av en stiftelse för oberoende journalistik i Sverige kan ta nästa steg. Efter att banken genom kryphål i domstolsväsendet lyckats förhala rättsprocessen under nästan två år togs ärendet slutligen hela vägen till Högsta domstolen, där Nya Dagbladet tog en första viktig delseger när bankjätten slutligen nekades prövningstillstånd för sina förevändningar för att undgå rättvisan.

Nya Dagbladets nyhetschef Isac Boman och chefredaktör Markus Andersson kan glädjas med läsarna över en första seger i HD i rättsprocessen mot Länsförsäkringar Bank. Foto: NyD/Mostphotos

Det är genant att en av landets största banker ägnar sig åt denna typ av barnsligheter för att försöka undgå rättvisa för det juridiska och ekonomiska övergrepp man uppenbart gjort sig skyldig till, säger Nya Dagbladets chefredaktör Markus Andersson, som samtidigt pekar på att rättsprocessen i praktiken ännu bara har börjat och att dess fortsättning kommer att stå tydligare klar under början av året.

Chefredaktören understryker sin tacksamhet till läsarnas stöd som kommit till redaktionen under det gångna året.

Vi har alltid varit en humla som flyger vidare mot alla odds, men vi lever också i en tid med enorma möjligheter. Vi vet att vår bevakning och våra kommentarer gör skillnad i ett medielandskap som är exceptionellt likriktat i dagens läge. Behovet av medieaktörer som verkar oberoende av det offentliga samtalets allt snävare ramar är fortsatt helt enormt.

Det är svårt att kommunicera till alla läsare som hjälpt oss vilken skillnad varje vänligt ord och varje krona gör för vår strävan att befästa NyD som en professionell, stark och intellektuellt hederlig röst i det nordiska medielandskapet, avslutar Andersson.

 

Med det sagt önskar Nya Dagbladet alla läsare och hela det svenska folket ett Gott Nytt År med stark tro på en bättre framtid!

Klimatpolitisk huggsexa

Klimatöverdrifterna

De miljarder som utlovades vid klimatmötena till fattigare länder kommer att tas från hushållens skattepengar. Det handlar om tusentals kronor årligen för varje hushåll - en summa som förväntas öka framöver.

publicerad 27 november 2024
– av Tege Tornvall
Foto: COP29
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

De nyss avslutade klimatmötena i Colombia och oljestaden Baku bekräftade åter vad FN:s årliga klimatmöten egentligen är och handlar om:

Klimatmötena är politiska huggsexor om finansiering och fördelning av nu utlovade 300 miljarder dollar per år (nu höjt till 300 miljarder) till fattiga länder för att få dem att byta billig, riklig, tillgänglig och energirik energi (kol, olja och gas ur marken) mot dyr, otillförlitlig och energifattig med ont om råvaror (”förnybar” vind-, sol- och biokraft) med påstått klimathot som förevändning.

Medias rapportering från dessa möten gäller mest hur fattiga länder vill pressa rika på mer pengar. Nu gäller det totalt inte längre 100 utan 300 miljarder dollar per år.

Det är vanliga hushålls skattepengar. I världens välståndsländer bor en dryg miljard av världens totalt 8,2 miljarder invånare. Med drygt 11 kronor per dollar motsvarar 300 miljarder dollar 3 400 kronor per person och år.

Det blir 7 000 kronor per hushåll och år – och mer framöver. Har välståndsländernas hushåll det klart för sig? Även bland dem har många klen ekonomi eller är rent fattiga.

Till detta kommer högre energi- och övriga levnadskostnader. Det kan bryta fortsatt växande välstånd i ännu välmående demokratier och leda till strider om finansiering och fördelning även där. Därför gäller hela klimatfrågan politik och inte vetenskap.

Särskilt eftersom Jordens klimat äger rum i den marknära atmosfären och främst beror på hur mycket solvärme som når jordytans land och särskilt hav.

 

Tege Tornvall

Dyrare bensin och diesel skall få fler att köpa elbil

Biltillverkare kräver ”modiga politiska beslut” för att göra dieseln dyrare, så att konsumenterna istället pressas att köpa elfordon.

publicerad 24 oktober 2024
– av Tege Tornvall
Foto: Christopher Persson
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

När elfordon lockar för få köpare vill deras tillverkare göra det dyrare och svårare att köpa bensin- och dieselbilar.  Nyligen krävde Kina-ägda Volvo Cars och dess systerföretag Polestar att EU per 2035 förbjuder försäljning av nya sådana bilar.

För lastbilar tycker Volvo AB:s VD Martin Lundstedt att elektrifieringen går för långsamt. Detsamma tycker Scanias VD Christian Levin, som vill att politiker borde göra mer för att stödja eldrift.

Han kräver ”modiga politiska beslut” för att göra diesel dyrare, alltså göra lastbilar och vägtransporter dyrare.

Detsamma kräver konkurrenten Daimler Trucks, vars avgående VD Martin Daum vill se årligt ökande bränslepriset i stället för bonusar för elfordon. Målet är att ”göra det otänkbart att köpa bensin- eller dieselbilar”.

Väl medvetna om elfordons begränsade räckvidd kräver de samfällt fler laddstationer ute i trafiken. Att bekostas av fordonsägare och skattebetalare.

En större ellastbil kostar mer än dubbelt mot en dieseldriven och tar flera ton mindre last. I klartext: högre pris för mindre nytta.

 

Tege Tornvall

Pengar som inte finns

Klimatöverdrifterna

Trots att koldioxid är en bristvara i atmosfären satsar vi hundratals miljarder på att minska halterna. Det här är pengar som ännu inte finns och som riskerar att förloras på missriktade projekt och ideologiska önskedrömmar.

publicerad 5 september 2024
– av Tege Tornvall
Foto: Nina Laakso/CC BY 2.0
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Det är ingen hejd på alla miljarder som skall satsas på vindkraft, solkraft, biokraft, elbilsbatterier, ”fossilfritt” stål och järn, vätgas, att fånga in och lagra koldioxid och andra projekt.

Det är pengar som ännu inte finns. Dessa projekt intecknar därför vår framtid – och sänker kronans värde om de misslyckas.

Pengarna satsas av banker och privata finansiärer, av investerings- och pensionsfonder och av olika statliga organ. Det mesta är lån, ofta med staten som garant. Alltså vi alla gemensamt.

Om det går bra tar låntagarna det mesta av vinsten. Om det går dåligt står vi alla för förlusten. Ett lysande upplägg för så kallade ”entreprenörer”, som torrskodda klarar finansiella stormar.

Gemensamt har projekten att de påstås gynna Jordens klimat genom att minska atmosfärens halt av koldioxid eller tillföra mindre koldioxid till atmosfären.

”Ideologiska önskedrömmar”

Men koldioxid är växtlighetens livsnödvändiga näring och ger genom fotosyntes atmosfären dess lika livsnödvändiga syre.

Trots sena tiders lilla ökning är koldioxid bristvara i atmosfären. Långa tidigare perioder var flera grader varmare och hade flerfalt högre CO2-halt och rikare växt- och djurliv än nu.

Efter den periodvis besvärande kalla Lilla Istiden gynnar nu mer värme och koldioxid växtlighet och grödor. Åren 1930-2015 ökade världens skördar fem gånger (FAO). Fler fick det bättre. Färre lider nöd och svält.

Ändå satsar vi hundratals miljarder på att minska atmosfärens välgörande halt av koldioxid. Pengar som ännu inte finns och som riskerar att förloras på missriktade projekt och ideologiska önskedrömmar.

 

Tege Tornvall