Brist på råvaror och el för elfordon

Elbilar är beroende av sällsynta jordartsmetaller som kobolt och litium, samt av betydande mängder energi. Med tanke på rådande brist på dessa är det idag inte realistiskt att byta ut bensindrivna fordon mot elbilar.

publicerad 25 januari 2023
- av Tege Tornvall
Foto: Olaf Arndt/CC BY-NC-SA 2.0
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Nästan ljudlöst och utan avgaser rör sig eldrivna fordon i trafiken. Även utan avgaser sprider de partiklar i luften. Men de är mycket tystare och renare än vanliga bensin- och dieselfordon.

I alla fall deras elmotorer. Men deras batterier är knappast rena. De medför i stället två svåra och växande problem: all elektricitet som behövs för att driva dem och alla dyra och sällsynta råvaror de kräver.

Av Sveriges nära 7 miljoner vägfordon är 5 miljoner bilar, 0,7 miljoner lastbilar, 0,4 miljoner traktorer, 0,3 miljoner motorcyklar och en halv miljon andra fordonstyper.

  •  5 miljoner personbilar körs i genomsnitt 1200 mil per år med 0,75 liter per mil. Totalt 900 liter per bil och 4,5 miljarder liter tillsammans.
  • 0,6 miljoner lätta lastbilar går i snitt 1400 mil per år med ca 2 liter per mil. Totalt ca 2800 liter per fordon och 1,7 miljarder liter tillsammans.
  • 0,1 miljon tunga lastbilar körs i snitt 4200 mil per år med runt 3,5 liter per mil. Nästan 15000 liter per fordon eller tillsammans nästan 1,5 miljarder liter.

Därtill kommer även 0,4 miljoner traktorer och en halv miljon entreprenadmaskiner och andra arbetsfordon.

Traktorers förbrukning mäts per tid och insats. De kan dra 1,5-2 liter per mil på väg och kanske 4 liter per timme men används olika mycket. Några timmar per dag 3-5 dagar i veckan kan i snitt bli 2000 liter per fordon och år – och totalt 800 miljoner liter per år.

Andra arbetsfordons förbrukning mäts per timme och körs olika mycket. Ett medeltal kan vara 4-5 liter per timme 4-5 timmar om dagen 4-5 dagar i veckan eller 3000-6000 liter per fordon. Tillsammans kan de dra 2-2,5 miljarder liter.

Övriga fordon körs kortare och drar mindre. Tillsammans tycks alla Sveriges vägfordon dra cirka 11-12 miljarder liter diesel eller bensin per år (se tabell).

Att driva dem alla elektriskt skulle totalt kräva 25 TWh utöver nuvarande total svensk årlig förbrukning 145 TWh. I konkurrens med 100-150 TWh för Hybrit, H2Green Steen, LKAB, Northvolt och andra fantasiprojekt – utan kärnkraft.

Svenska vägfordons bränsleförbrukning 2022

  • Fordon     Antal       Liter/fordon + totalt
  • Bilar         5,0            900           4500 miljoner
  • Lätt last    0,6            2800         1700 miljoner
  • Tung last  0,1            15000       1500 miljoner
  • Traktor     0,4            2000         800 miljoner
  • Arbets      0,5            4500         2250 miljoner
  • MC           0,3            100           30 miljoner
  • Övriga      0,5            1000        500 miljoner
  • Totalt       7,4 miljoner               11-12 miljarder liter

Dessa ytterst ungefärliga beräkningar visar de storleksordningar vi rör oss med.

I hela Europa finns nära 300 miljoner bilar, lastbilar och bussar (Acea). Globalt finns nära 1,5 miljarder sådana fordon. (Hedges & Co.). Därav i Sverige 5,7 miljoner, som tillsammans drar 7,7 miljarder liter bränsle.

Därtill kan 0,9 miljoner svenska traktorer och entreprenadmaskiner tillsammans dra drygt 3 miljarder liter. I hela Europa kan 250-300 miljoner sådana fordon dra runt 100 miljarder liter.

Omräknat skulle alla Sveriges, Europas respektive världens bilar, lastbilar, bussar, traktorer och motordrivna arbetsfordon förbruka följande årliga bränslevolymer:

  • Sverige: 7,7 + 3 = 10,7 miljarder liter = cirka 25 TWh med eldrift
  • Europa: 400 + 100 = ca 0 miljarder liter = cirka 1300 TWh med eldrift
  • Världen: 2000 + 1350 = 3350 miljarder liter = 6500 TWh med eldrift.

Globalt 6500 TWh med enbart eldrift är 29 procent av världens elproduktion, 21,3 Exajoule (EJ) av totalt 81,3 EJ. Det går förstås inte! Varken Sveriges, Europas eller världens alla vägfordon kan drivas elektriskt.

Men inte bara elektricitet kan bli en bristvara för elbilar. Värre för både miljö och global försörjning blir nog alla råvaror.  I konkurrens med andra behov blir särskilt sällsynta metaller allt dyrare och svårare att få tag på. Utvecklingen mot allt billigare batterier har definitivt brutits.

Utöver stapelmetallerna järn (som stål), aluminium och magnesium gäller det främst koppar, nickel, mangan, kobolt och litium. Ett 500 kilo tungt elbilsbatteri (cirka 70 kWh kapacitet) innehåller ungefär följande mängder råvaror:

Råvaror och pris för 500 kilo litiumjon-batteri

  • Aluminium              200 kg      200 US-dollar
  • Koppar                    100 kg      900 dollar
  • Grafit                       70 kg        28 dollar
  • Nickel                      30 kg        840 dollar
  • Mangan                    20 kg        50 dollar
  • Kobolt                      15 kg        750 dollar
  • Litium                      12 kg        200 dollar
  • Totalt                        447 kg      2968 dollar = cirka 32 000 kr

Aluminium och grafit finns rikligt i jordskorpan. Men övriga är sällsynta, dyra och svåra och farliga att utvinna i konkurrens med andra behov

Enligt tillgänglig information krävs följande för ett 500 kilo litiumjon-batteri:

  • Litium: 12 kilo kräver utvinning ur 10 ton saltlake på stora ytor främst i Bolivia och Peru. Globala reserver minst 5 miljoner ton. Utvinning 0,5 miljoner ton per år. Skulle räcka minst 10 år.
  • Kobolt: 15 kilo kräver utvinning ur 15 ton malm främst i Kongo-Kinshasa, Globala reserver 7,6 miljoner ton. Utvinning 140 000 ton per år. Skulle räcka 54 år.
  • Mangan: 20 kilo kan kräva runt 2 ton malm. Globala reserver 1,5 miljarder ton. Årlig utvinning 18 miljoner ton. Skulle räcka 80-100 år.
  • Nickel: 30 kilo kräver utvinning ur 2 ton malm. Globala reserver 300 miljoner ton. Årlig utvinning 2,5 miljoner ton. Skulle räcka 120 år.
  • Koppar: 100 kilo kräver utvinning ur 12 ton malm. Globala reserver 2,5-3 miljarder ton. Årlig utvinning 20 miljoner ton. Skulle räcka 125-150 år.
  • Aluminium: 200 kilo finns främst i bauxit i jordskorpan. Globala bauxiteserver 30 miljarder ton. Årlig produktion 142 miljoner ton. Skulle räcka 212 år.
  • Grafit: 70 kilo hittas ganska lätt i jordskorpan. Globala reserver 324 miljoner ton. Årlig utvinning cirka 1 miljon ton. Skulle räcka 324 år.

Fortlöpande hittas nya eller utvidgade fyndigheter liksom även andra material att ersätta och komplettera dessa råvaror med. De tar inte slut men blir allt svårare och dyrare att utvinna.

Om alla världens 1,5 miljarder bilar, lastbilar och bussar skulle ha 0,5 ton batterier var, skulle följande mängder behövas:

  • Aluminium: 300 miljoner ton = 10 procent av kända reserver.
  • Koppar: 150 miljoner ton = 5-6 procent av kända reserver.
  • Grafit: 105 miljoner ton = 0,2 promille av kända reserver.
  • Nickel: 45 miljoner ton = 15 procent av kända reserver.
  • Mangan: 30 miljoner ton = 2 procent av kända reserver.
  • Kobolt: 23 miljoner ton = tre gånger kända reserver
  • Litium: 18 miljoner ton = tre gånger kända reserver.

Jordens kända kobolt- eller litiumreserver skulle alltså inte räcka till mer än en tredjedel av världens fordon, om alla skulle drivas med dagens batteriteknik.

Litiumjonbatterier kostar på marknaden minst 1200-1500 kr per kWh kapacitet. Ett 70 kWh batteri kostar alltså minst 84-105 000 kronor. Flertalet elbilsägare eller -köpare får räkna med runt 100 000 kronor eller mer för nya batterier.

Som jämförelse kostar en tom 50-60 liters bensin- eller dieseltank 4000-6000 kronor.

För elbilsbatterier kontrollerar Kina 50-90 procent av råvarumarknaden. För att alls komma ifråga som kund måste man troligen acceptera Kinas politiska och ekonomiska villkor – utan att minsta kanonskott har avfyrats.

Om vi inte hittar andra råvaruleverantörer. Sverige har egna fyndigheter för många råvaror. Nu annonserar LKAB stora reserver. Dags att bearbeta dem för att värna vårt oberoende!

 

Tege Tornvall

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!