Oljestater bygger kolkraftverk

Medan Europa och Nordamerika kraftigt minskar sin kolförbrukning, ökar många utvecklingsländer sin. Flera arabiska oljestater bygger nu stora kolkraftverk för att säkra sin framtida energiförsörjning, skriver Tege Tornvall i veckans krönika.

publicerad 21 november 2020
- av Tege Tornvall
Många länder är helt eller delvis beroende av kolkraftverk.

Vinna eller försvinna för Nordens viktigaste dagstidning!


13 560 kr av 100 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Flera arabiska oljestater bygger nu stora kolkraftverk för att säkra sin framtida energiförsörjning. Olja har de förvisso, men inte kol. I stället importerar de kol från flera länder.

För att inte bli för beroende av enskilda energislag och exportländer vill länderna använda flera olika energislag, som kompletterar varandra. Sin egen olja har de främst för export för fortsatta intäkter samt till egna transportmedel.

Enligt internationella energiorganet IEA har och bygger nu följande länder i och nära Mellersta Östern kolkraftverk: Egypten, Förenade Arabemiraten (UAE), Iran, Israel, Jordanien, Oman, Pakistan, Syrien och Turkiet.

Flera importerar också naturgas från emiratet Qatar men vill minska sitt beroende av en enda leverantör. Även arabiska oljestater bedriver maktspel sin emellan. Energi och råvaror är brickor i detta spel med främst Kina som drivande aktör.

Utan vattenkraft och med mycket litet vindkraft utnyttjar dessa länder följande energikällor: egen olja, importerat kol, importerad gas samt egen solenergi med mycket solsken. Med ökande befolkningar och ekonomier behöver de mer energi, och den får de mest genom kol och gas.

I Förenade Arabemiraten (UAH) bygger nu Dubai ett stort kolkraftverk för uppåt 35 miljarder kronor. Det blir tänkvärd utsikt för det internationella organet IREA för påstått förnybar energi, som råkar ha sitt huvudkontor just i Dubai.

Även Indien, Indonesien, Kina och andra asiatiska länder bygger nya kolkraftverk i rask takt. Utan kolkraft kan de inte säkert och tillförlitligt försörja sina stora befolkningar med den energi de behöver för fortsatt utveckling.

Kol importerar de främst från Australien och Sydafrika per sjötransport.

År 2019 exporterade världens kolproducerande länder kol för 118,5 miljarder dollar (drygt 1100 miljarder kronor). De tio största exportörerna var Australien, Indonesien, Ryssland, USA, Colombia, Kanada, Sydafrika, Nederländerna, Mongoliet och Mozambique.

Australien ensamt svarade 2019 för 37,5 procent av världens kolexport. Dess överlägset största kund var Kina, som också 2019 förbrukade hälften av totalt 7,6 miljoner ton brutet kol i världen.

Officiell statistik (Worldometer) redovisar hela 130 stater med registrerad förbrukning av kol. Efter Kina kommer följande: Indien, USA, Tyskland, Ryssland, Japan, Sydafrika, Sydkorea, Polen, Australien och Turkiet.

Per invånare förbrukar Australien mest, följt av Bulgarien, Kazakstan, Serbien, Tjeckien, öriket Nya Caledonien (!), Polen, Sydafrika, Grekland och Tyskland. Av Nordens länder förbrukar Finland mest kol per invånare (plats 45) före Danmark, Sverige och Norge.

Många länder är helt eller till stor del beroende av kol för sin energiförsörjning. Men globalt minskar kolförbrukningen som följd av dels opinionstryck och politiska åtgärder, dels coronapandemin. Medan Europa och Nordamerika kraftigt minskar sin kolförbrukning, ökar många utvecklingsländer sin.

Även världens oljeförbrukning minskar av samma orsaker. Överlägset mest olja förbrukar USA och Kina, som tillsammans står för ca 35 procent. Sedan följer Indien, Japan, Ryssland, Saudiarabien, Brasilien, Sydkorea, Kanada, Tyskland, Mexiko och Indonesien.

Minskad kol- och oljeförbrukning kompenseras inte så mycket av vind-, sol- och biokraft som av ökad gasanvändning. Total ökade världens utvinning av naturgas med 4 procent 2019, och USA:s ökade med hela 10 procent. USA svarar för 23–24 och Ryssland för 18–19 procent av den totala utvinningen.

Tillsammans står kol, olja och gas fortfarande för ca 85 procent av världens totala energiförsörjning. Kärnkraft svarar tillsammans med vatten-, vind-, sol- och biokraft för resten med stark tillväxt för sol- och vindkraft från låga nivåer.

Helt aktuell statistik är svår att finna. Sajten Our World In Data redovisade för 2018 en total, global konsumtion av primär energi (utan omvandling till andra energiformer) på 157,366 terawattimmar (TWh).

Global primär energiproduktion 2018 per energislag: olja 33,8 procent; kol 28,0; gas 24,5; biomassa/biobränslen 7,8; vattenkraft 2,7; kärnkraft 1,7; sol-vind-geo 1,6.

Frånsett rådande coronapandemi ökar världens totala energiförbrukning med 1–2 procent per år, driven av ökande befolkning och ekonomisk tillväxt men bromsad av effektivare användning och tekniska utveckling.

 

Tege Tornvall

 

Källor: IEA, Enerdata, BP.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!