Obamas julgåva till IS

publicerad 16 december 2016
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Obama-administrationen ligger i dödsryckningar, men vill ändå göra ett tappert försök att gå till historien som “Most war-Fanatic regime Ever”, genom att förlänga Syrienkriget in på nästa mandatperiod.

I den genren har Obama fått trampa i väl ingångna fotspår som Georg Bush efterträdare. Bush som 2003 startade det mest idiotiska av alla idiotiska krig genom att ödelägga Irak, förberedde marken för sin efterträdare genom att godkänna hemliga nålstickssoperationer mot Libanon, Syrien och Irak. Den Pulitzer pris-vinnaren Seymour Hersh kunde år 2007 meddela bland annat att: “the U.S. has also taken part in clandestine operations aimed at Iran and its ally Syria. A by- product of these activities has been the bolstering of Sunni extremist groups.”

Detta stöd till extrema våldsgrupperingar och med främst Syrien som måltavla kom med tiden att bli mer omfattande och kompletterades med CIA- stödda propagandasändningar från bland annat London, riktade mot den folkvalda regimen i Damaskus. Alltså från början en extern omstörtande verksamhet där Israels marionett, USA, tog på sig ledartröjan.

Sionisterna hade redan år 1982 stakat ut kursen – krossa först Irak och därefter Syrien. Eller som man uttryckte det: “vägen till Damaskus går genom Bagdad”.

När stridigheterna bröt ut på allvar i mars 2011 var västerländska medier noga med att framställa skeendet som ett folkligt uppror mot en blodtörstig regim. När eskalerande strider pågått i nära ett år tillsatte Arabförbundet en undersöknings-kommission bestående av 160 personer från sex arabländer som under en månads tid gjorde en noggrann undersökning av krigsorsaken.

Resultatet av deras forskning skiljer sig markant från de utsagor som västerländska reportrar förmedlat – förmodligen beställda av CIA. I Arabförbundets rapport, som lades fram i början av 2012, kan man bland annat läsa att: “Rapporten erkänner existensen av en väpnad enhet inblandad i slakt av civila och poliser samt i genomförandet av terrorhandlingar, vilket i sin tur har bidragit till att orsaka åtgärder av regeringens styrkor”.

Sionisterna hade redan år 1982 stakat ut kursen – krossa först Irak och därefter Syrien. Eller som man uttryckte det: “vägen till Damaskus går genom Bagdad”.

Det var så det började och USA tyckte tydligen att dessa slaktare skötte sig så bra att de borde belönas. Tillfälle till detta kom snart genom att förintelsekriget i Libyen avslutat sitt inledningsskede under hösten 2011 och massor av den libyska arméns vapen blev tillgängliga. Genom CIA:s försorg kom dessa att med varm hand fraktas till Syrien för att där berika terroristerna. Sedan kunde då USA och dess allierade tillsammans med Syriens grannländer med jämna mellanrum fylla på rebellernas förråd av dödliga vapen och folkfienderna kunde då marschera på och lägga allt mer territorier under sig.

Vändningen kom först på hösten 2015 då president Putin beslöt att sätta fredspristagaren Obama på plats och rädda vad som kunde räddas genom att stoppa Obamas vänner. Alternativet till Putins ingripande skulle vara att Assad-regimen störtades och ett sextiotal terrorgrupper skulle i sin maktkamp föröda resten av landet med miljontals offer som följd.

Under november-december 2016 har vi genom allt elände ändå kunnat se en viss ljusning i och med att Moskva, Damaskus samt oppositionen har börjat förhandla för att få ett slut på det krig som USA och dess allierade initierade. USA är inte inbjuden till förhandlingarna.

Det här är något som fått Obama med uppbackning att panikslagna vidta åtgärder för att förhindra att den tillträdande presidenten kan få njuta av fred i området.

Tidig morgon den 15 november, en vecka efter presidentvalet, sammankallades i Kongressen en special session med extraordinära befogenheter. Syftet var att snabbt driva igenom en resolution, House Resolution, 5732. Resolutionen skulle innebära ytterligare sanktionen mot Syrien kryddad med en flygförbudszon som skulle hindra syriska plan att lyfta. Efter 40 minuters lovsjungande av dessa förslag avslutades sessionen med ett oreserverat JA. Den klara tanken bakom åtgärden skulle vara att krigsmateriel obehindrat då kunde föras in från grannländerna till IS. Det är nämligen så att varken USA eller Israel vill att IS ska besegras. Detta har bland annat Israels säkerhetschef, Herzi Halevy, klart uttryckt.

Så var det där med Obamas julgåva. Den 8 december gav fredspristagaren Obama order om att alla restriktioner vad beträffar vapenleveranser till alla som bekämpar den lagliga regimen i Damaskus ska tas bort. Samtidigt beviljade han 300 miljoner US dollar till vapen och träning av “moderata rebeller” i Syrien. Hur många människor man kan döda med vapen för ca. 2,5 miljarder, vet inte jag. Att vapnen skulle användas av den som ville, vem han än var är helt klart bara han bekämpade Assad. Kongressledamoten Tulsi Gabbard sa nyligen att: “det är vedertagen fakta att den amerikanska regeringen finansierar både ISIS och al-Qaida direkt och indirekt genom att t.ex stödja mellanhänder som “moderata” rebeller vilka samarbetar med terrorister.

Rebellerna blev så överlyckliga över den tidiga julklappen, att de samma dag, den 8 december, med hjälp av 4000 man våldtog staden Palmyra.

Washingtons och Tel Avivs avsikt har hela tiden varit att smula sönder Syrien på samma sätt som man gjort med Irak och Libyen – för att sedan fortsätta med Iran.

Rysslands avsikt har hela tiden varit sätta stopp för denna demoniska imperialism.

Sedan återstår då arbetet med att ändå stämpla Ryssland som upphovet till allt detta elände. Men det jobbet brukar ju massmedia sköta “professionellt”.

 

Jan Westh, filosofie pensionär

Om skribenten

Jan Westh är pensionerad historielärare och krönikör

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!