Mer än lovligt yrvaket av Mattsson och Salamone

Klimatfrågan avhandlas dagligen i svensk debatt och styr svensk politik. Att som Johanna Mattsson och Juliana Salamone påstå att den inte ”står högst på den politiska agendan” är mer än lovligt yrvaket.

publicerad 2 september 2021
- av Tege Tornvall

Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Debattörerna Johanna Mattsson och Juliana Salamone vill lyfta fram klimatet i svensk politik och debatt. Har de levt i en garderob de senaste åren?

Enligt klimatlagen skall all svensk offentlig verksamhet samt även näringsliv och industri tillföra mindre koldioxid till atmosfären och minska atmosfärens halt av koldioxid.

Målet är att Sverige år 2045 inte skall ha några ”nettoutsläpp av växthusgaser”. Det betyder att inte öka atmosfärens CO2-halt inom landets gränser.

Ett klimatpolitiskt råd samt regionala klimatråd skall övervaka att målet nås. Regeringens ”initiativ” Fossilfritt Sverige skall vägleda näringsliv och industri mot målet.

Allt för att inte höja världens medeltemperatur mer än 2 (helst 1,5) grader, räknat från 1800-talets slut. Detta mål satte FN:s klimatpanel IPCC i Paris 2015 i en gemensam avsiktsförklaring – utan bindande avtal.

Detta avhandlas dagligen i svensk debatt och styr svensk politik. Att påstå att det inte ”står högst på den politiska agendan” är mer än lovligt yrvaket.

Tvärtom lägger det en våt filt över politik och näringsliv och medför onödiga, kontraproduktiva och dyra åtgärder som hämmar all verksamhet.

IPCC-målet kommer av att ekonomen William Nordhaus 1975 utgick från 2 grader för att beräkna möjliga effekter av ökande temperatur. Utan minsta vetenskapliga belägg tas detta nu som officiell sanning.

I atmosfären kan koldioxid fånga en aning energi ur utgående strålning från mark och vatten. Men verkan av mer koldioxid är minimal och logaritmiskt avtagande. Jordens gravitation komprimerar atmosfären med värmande verkan, men värmd luft stiger och kyls igen i ett fortgående samspel som skapar vindar.

Atmosfärens CO2-halt är historiskt låg trots viss ökning. Mer värme och koldioxid gynnar växtligheten. En välkommen återhämtning från Lilla Istidens periodvisa kyla.

Sedan 1930 har världens skördar ökat mer än fem gånger. Fler har fått det bättre. Färre lider nöd och svält.

Det är det konkreta resultatet av 1900-talets uppvärmning. Det skall vi vara glada för!

 

Tege Tornvall

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!