Kallare på många håll

Årets höst är den tidigaste på 40 år och många riktigt kalla temperaturnoteringar har förbisetts i rapporteringen, måhända för att exemplen på kyla de motsäger påstådda klimathot med fortgående uppvärmning. Det skriver Tege Tornvall i sin krönika.

publicerad 14 oktober 2019
- av Tege Tornvall

Vinna eller försvinna för Nordens viktigaste dagstidning!


2739 kr av 100 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Årets höst är den tidigaste på 40 år. Alla landets SMHI-stationer hade den 3 oktober fått meteorologisk höst = under 10 plusgrader medeltemperatur fem dygn i rad. Delar av fjällvärlden hade meteorologisk vinter. Det är ovanligt tidigt med under 0 grader medeltemperatur minst fem dygn i rad.

Även våra nordliga grannländer Finland och Norge har de senaste åren upplevt ovanlig kyla. Trondheim har nu fått sin kallaste höst på 58 år. Finland hade en ovanligt kall juli månad, och maj 2017 var exceptionellt kall särskilt i norra Finland. Vintern 2017 var extremt kall i Polen och på flera andra håll i Europa.

Nordvästra USA hade i slutet av september i år rekordkallt och mycket snö delstaterna i Montana, Oregon och Washington. Våren i nordvästra USA försenades fyra veckor. Stora delar av norra Ryssland hade i somras rekordkallt.

Dessa exempel är i sig bara väder. Det finns också exempel på ovanlig värme på många håll. Men exemplen på kyla kommer sällan fram i debatten, kanske för att de motsäger påstått klimathot med fortgående uppvärmning.

Snabba växlingar mellan extrema vädertyper tyder generellt på kallare klimat. Vindar bildas av stora temperaturskillnader. Varm luft stiger och släpper in kallare luft från sidorna. Mer värme minskar dessa skillnader och ger svagare vindar.

Kallare klimat ger däremot större skillnad mellan de varma tropikerna och kallare trakter närmare polerna. Det ger därför starkare vindar. Att tro att varmare klimat ger mer extremväder är alltså generellt fel. Det jämnar i stället ut skillnaderna.

Om det till äventyrs blir fler och starkare extremväder, tyder det därför på kyligare klimat – inte varmare. Det medför senare och mindre skördar – alltså mindre mat.

Något att begrunda för världens politiker!

 

Tege Tornvall

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!