Amerikanska partiet i EU-parlamentet

Det har varit val till Europaparlamentet och olika grupperingar har formerat sig. Samtliga kommissionärer ska nu tillsättas och utrustas med varsin portfölj, trevligt. Men varför så tyst om det mest inflytelserika partiet, det Amerikanska partiet som från kulisserna styr sina marionetter?

Det europeiska parlamentet har nyligen antagit en resolution som kräver att unionen upphör med att behandla Ryssland som en strategisk partner utan snarare som en fiende till mänskligheten. Samtidigt utfärdar kommissionen en varning för kinesiska hot. Resolutionen kunde lika gärna ha varit undertecknad i Washington.

Det heter i resolutionen att: ” ‘Russia can no longer be considered as a strategic partner, and the European Union must be ready to impose further sanctions if it continues to violate international law.‘ This is the resolution approved by the European Parlament on 12 Mars with 402 votes for, 163 against and 89 abstentions.”

Resolutionen presenterades av den lettiska parlamentarikern Sandra Kalniete, som är känd som en rabiat russofob. Hon går in för sitt kall att svartmåla och förtala Ryssland av hela sitt hjärta och all sin kraft men utan förstånd. Om inte annat så borde hon förstå att EU, som utger sig för att vara ett fredsprojekt, inte kan bemöta sin närmaste granne med lögner och förtal. Undantaget kan vara om man agerar som marionett för en främmande makt.

I anslutning till resolutionen går hon med kraft in för att anklaga Ryssland för övergrepp i Ukraina och Georgien, men också för att ha intervenerat i Syrien och Libyen och sedan fortsätter hon att undan för undan plantera sin historiska vrångbild i ett slumrande parlament.

Låt mig i korthet bemöta henne på ovannämnda punkter.

Ukraina. Redan i oktober 2013 startade ett Tech Camp på amerikanska ambassaden i Kiev där högerextrema våldsmän bland fick annat lära sig hur man får fart på kravaller och hur man håller polisen utanför vid egna masskjutningar. När statskuppen genomfördes i februari 2014 fanns redan USA:s utsända Victoria Nuland med i bakgrunden och så snart den folkvalde presidenten Viktor Janukovytj flytt landet, kunde hon som amerikansk medborgare tillsätta sin egen kandidat Arsenij Jatsenjuk som regeringschef. Han bildade snabbt en regering där 4 nazister ingick. Den regeringen kom sedan att inleda en etnisk rensning där rysktalande individer utgjorde måltavlan. Dombass-regionen kom att utgöra deras tillflyktsort. Under tiden hade en stor flottstyrka den 13 februari lämnat Virginia, alltså före statskuppen, för att efter två veckor närma sig Krim i avsikt att förverkliga en militär intervention. Det var bara det att Putin råkade komma före genom en fredlig inmarsch.

Georgien. I augusti 2008 utbröt ett krig mellan Georgien och Ryssland. Det blev ett kortvarigt krig som varade i 8 dagar. Men användandet av kriget som ett bevis på rysk aggression blev inte kortvarig och används med större kraft för varje år. Hur såg då verkligheten ut? Vem orsakade kriget? Strax efter krigsslutet tillsatte EU en 20-manna-delegation med uppgift att fastställa ansvarsfrågan. Efter 3 månader kunde de i en 1000-sidig rapport konstatera att skulden till kriget låg odelat på den Georgiska regimen. ” with a massive Georgian artillery attack… there was no ongoing armed attack by Russia before the start of the Georgian operation ”. Detta hindrade inte EU:s topppolitiker att efter bara några år börja mala sitt kväde om rysk aggression mot Georgien.

Detta tillhör den mest skrämmande sidan av EU:s aktivitet – man är helt ointresserade av fakta. Den av USA dikterade agendan måste följas, medan verklighetsbaserade fakta får stå tillbaka.

Syrien. Så här skulle jag kunna fortsätta att slå tillbaka på den fejkinformation som i detta fall östs över parlamentarikerna i Bryssel. Jag skulle i detalj kunna beskriva hur de ryska stridsplanen tvingats utföra dödliga attacker där också civila dödas därför att IS-terroristerna hela tiden, och även idag, stöds kraftigt av USA. Ryssarna finns i landet legalt, medan USA:s intervention är så illegitim som något kan bli. Bilden blir tydligare när vi kan notera att det är Ryssland som i Mellanöstern betraktas som den verkliga fredsgaranten.

Libyen. Där har ett flertal EU-stater som medlemmar i NATO en omöjlig uppgift, nämligen att rentvå sig från det skamliga missdåd man utförde då man ödelade en blomstrande stat på grund skäl som man inte själv förstod. Ett illdåd som man inte visar några tecken på att vilja försöka gottgöra.

EU-parlamentet nöjde sig inte med detta utan visade också att man ville förhindra Nord Stream 2-projektet för att istället öppna dörren för gas från andra sidan Atlanten. Om Kina säger man att Kina är en partner, men också en ekonomisk konkurrent samt att landet också är en systematisk rival med en helt annan regim. På alla punkter finner man att Washingtons utrikes- och säkerhetspolitik styr Bryssel. Nytt folk har nu flyttat in i EU-parlamentet, men samma beroendeförhållande till Washington kvarstår.

Pentagons talesman kunde i samband med resolutionen deklarera att USA är redo att i Europa installera markbaserade ballistiska missiler. Dessa var förbjudna enligt INF-avtalet, vilket revs upp av USA. Alltså EU-missiler som vid användning kan locka till vedergällning både från Ryssland och Kina. Genom att grovt förtala Ryssland och samtidigt samarbeta med Nato för en upprustning av Europa bäddar man för ett tredje världskrig. Initiativet till en sådan megakatastrof kommer i så fall från Washington, och detta är inget unikt. I min bok, De skapade ett blodigt 1900-tal, finner du klart dokumenterat att upprinnelsen och initiativet till både första och andra världskriget kom från angloamerikanska centra.

Hans Myrebro

Källor:
Dinucci, Manlio, Voltaire Network, 27/3/2019
Parry, Robert, Bakom Kulisserna i Kiev, 2016