DEBATT

“Det libertarianska samhället utgör den bästa miljön för människan”

Den libertarianska samhällsmodellen med den civila välfärdsstaten skapar de bästa förutsättningarna för människor - eftersom implementeringen av samhällets och det offentligas mål där gör dem oberoende och fria samt underlättar allt samarbete mellan dem. Det skriver Dan Ahlmark på NyD Debatt.

publicerad 27 januari 2021

Skälet att man väljer att bli libertarian är i grunden (a) känslan av att vara en självständig individ och förståelsen för det fantastiska, att man är unik som människa; (b) att man då känner behovet av stor självständighet och frihet för att verkligen kunna realisera sig själv. Man förstår helt enkelt, att man som individ har rätten till det egna livet, samtidigt som detta naturligtvis också innebär ett stort ansvar. Den rätten leder bland annat till kravet, att individen tillerkänns en rad konkreta och omfattande individuella rättigheter.

Att ta fullt ansvar för det egna livet kräver först och främst en andlig självständighet, vilket innebär att individen med sitt förnuft kritiskt måste utforma och fastställa sina egna styrande värderingar. Det möter problem i dagens samhälle – Statsvälfärdsstaten1 – där det offentliga via skolor, statsmedia och väldigt många andra kanaler försöker inpränta kollektivistiska värderingar i svenskarna.

Hatet mot olikheter är ju starkt inom vänstern2. Exempelvis den post modernistiska filosofin och dess samhälleliga uttryck kultur marxismen med dess följd: ”Åsiktskorridoren” är idag direkta hinder och ständiga hot mot människors yttrandefrihet, fria åsiktsval och uttryck för sina värderingar. Att det svenska systemet inte är lika uppenbart och brutalt som det sovjetiska förtrycket var, innebär inte att det är mindre effektivt påverkande eller förödande för personligheten än detta.

Att det svenska systemet inte är lika uppenbart och brutalt som det sovjetiska förtrycket var, innebär inte att det är mindre effektivt påverkande eller förödande för personligheten än detta.

Den andra aspekten av att ta ansvar för det egna livet är att materiellt ansvara för sitt liv och inte begära stöd och hjälp från andra.

En möjlig metod att rationellt bygga upp sina egna värderingar för att bli en oberoende individ är att successivt från ungdomen bygga upp en egen livssynsmodell, vilken till exempel kan ha fyra delar. En gäller vår syn på universum och världen (vilken är egentligen vår existentiella situation, och hur och varför existerar vi som art), synen på människan (vilka egenskaper har vi i verkligheten) samt samhällssynen (hur kan och bör ett samhälle fungera?).

Att vår kunskapsteori bekräftar att människan kan nå objektiv kunskap om världen är särskilt viktigt. Därtill kommer den vitala egensynen bestående av exempelvis sex delar: a) vilken är kärnan i vår egen personlighet, det vill säga, vilka är våra särskilda grundläggande egenskaper, b) vilka är våra styrande värderingar och deras grunder; c) vilka är våra livsmål (och mål på kortare sikt); d) vår självuppfattning ,det vill säga, synen på oss själva som antingen kan vara destruktiv, neutral eller produktiv; e) våra viktigaste vanor, som hindrar eller hjälper oss, och f) den kraft vi ständigt sätter in för att förverkliga målen (överensstämmer delvis med motivationen).

Att formulera innehållet i en människas livssynsmodell tar ofta många år och bör påbörjas i ungdomen, när man får ett intresse för moraliska frågor och samhällsproblem. Skola och utbildning förmedlar värdefullt material, men i dagens samhälle är mycket underlag där vilseledande, eftersom det är tillrättalagt av ideologiska skäl.

Modellens sätt att systematisera kunskap och erfarenheter är då till stor hjälp för individens utveckling. Den lägger en objektiv grund för och möjliggör sedan att man verkligen utvecklas till en rationellt agerande individ med helt personliga värderingar och mål och därtill förstår den fulla innebörden av gjorda val. Det medför att man a) väljer och agerar mycket bättre i olika livssituationer, men också b) får motivation att utveckla sig själv maximalt i många avseenden och därigenom ökar de egna möjligheterna i världen. Vad betyder då detta?

Grundsynen är att basen för ett värdigt liv utgörs av att man med hjälp av sitt förnuft etablerar sina oberoende värderingar och livsmål med beaktande av omvärlden, sin personlighet och kapacitet i olika avseenden, och sedan i handling konsekvent gör allt för att närma sig sina självvalda mål (och därvid också tillämpar sina värderingar i verkligheten). Individen stöttas då samtidigt också av sina känslor genom klarheten och harmonin i sina värderingar.3

Detta innebär att människan verkligen utnyttjar sin kraft och förmåga, sitt förnuft och tänkande samt sina unika egenskaper inklusive den egna kreativiteten. Innebörden av det är att personen realiserar sin fulla potential och skapar sin egen utveckling och därigenom också på ett maximalt sätt bidrar till omvärldens. En person som genomför detta blir en i primär mening god människa. Beteendet överensstämmer nämligen med den fundamentala betydelsen av mänsklig godhet.4

Resultaten av sådana produktiva individers arbete ger på otaliga sätt andra stor hjälp att förbättra sina liv. Att ha snälla avsikter och godhetssignalera på Facebook är främst tiggeri om andras gillande. Och det i politiken vanliga – förment goda avsikter som sedan leder till usla resultat – är förkastligt. Genom rätt uppbyggnad av samhällssystemen och kraftig betoning av individens egna ansvar minskar även behovet av sociala utgifter. Det kollektivistiska samhället skapar allmänt passiva människor som ofta behöver hjälp och stöd.

Socialismens sammanbrott i slutet av 80-talet exponerade tydligt den djupt skadliga inverkan den starka staten har på människor som impregnerats med kollektivistiska åsikter. Dagens kulturmarxistiska identitetspolitik har liknande konsekvenser2 och deformerar människor etiskt och beteendemässigt.

Det ovan beskrivna livsidealet passar just det libertarianska samhället, vilket skapar maximal frihet för medborgarna utan att skada någons rättigheter. Det orsakar naturligen största möjliga utveckling på de områden som är viktiga för människan. Det skapar också en önskvärd explosion av alla slag av skillnader mellan människor. Individer skiljer sig naturligen i grunden från andra på oerhört många sätt genom sina betydande skillnader gällande förmåga, intelligens, kreativitet, viljestyrka och arbetsförmåga.2

Dessa och andra skillnader växer när handlingsfriheten och utvecklingsmöjligheterna för medborgarna är särskilt stora, vilket bara är att välkomna. Det viktiga för människor materiellt är att deras standard i bred mening förbättras – inte att någon förtryckande jämlikhet råder.

Det libertarianska samhället utgör då den bästa miljön för människan eftersom det ger de bästa förutsättningarna att understödja dennes mål att fritt utnyttja sitt förnuft, sin förmåga och unika egenskaper. Detta innebär att individer verkligen utnyttjar en mycket betydande del av sin totala förmåga och potential för syftet att uppnå de självständigt valda livsmålen. Deras prestationer hjälper samtidigt alla andra, vilket marknadsekonomins totala överlägsenhet som ekonomiskt system visar.5

Den libertarianska samhällsmodellen: den civila välfärdsstaten skapar de bästa förutsättningarna för människor, eftersom implementeringen av samhällets och det offentligas mål där gör dem oberoende och fria samt underlättar allt samarbete mellan dem.1 Statsvälfärdsstater, som valt andra mål än att skapa förutsättningar för verklig frihet utan istället kontinuerligt minskar individens rättigheter, är förkastliga.

Gårdagens och dagens stater och samhällen har framtvingat en betydande konformism genom att andras värderingar och andras åsikter av politiska skäl har påtvingats den enskilde medborgaren. I den civila välfärdsstaten eliminerar man alla statliga eller offentliga tvångsmoment och ansatser som driver fram sådan konformism. Också det innebär att en stor reformering krävs av dagens samhälle.

 

Dan Ahlmark

 


Källor och referenser:

(1) Ahlmark, Dan, ”VAKNA UPP! DAGS ATT DÖ! Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten”. Realia Förlag, Stockholm, 2017

(2) Frihetsportalen – Hatet mot olikheter

(3) Frihetsportalen – Dagens syn på känslor är förödande

(4) Nya Dagbladet – Vilken godhet är viktigast?

(5) Frihetsportalen – Politiska hädelser 3


Dan Ahlmark är ekonomie licentiat samt jur.- och fil. kand. examina vid Stockholms Universitet.

Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögskolan startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi.

Han gav hösten 2017 ut boken "Vakna upp! Dags att dö! – Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten".

 


Liknande artiklar:

Eftersom du läser det här…

Nya Dagbladet är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning. Vi ägs inte av några mediekoncerner eller utländska riskkapitalbolag. Vi styrs inte av industriintressen eller någon politisk korrekthet.

Men att driva fri oberoende media kostar. Med ditt stöd kan vi fortsätta att växa och bli en verkligt utmanande kraft till de gamla mediehusen.

Stöd oss via Swish på 123 611 3021, PayPal eller via andra alternativ på denna länk.

Tack för ditt stöd!