MORGONDAGENS DAGSTIDNING – tisdag 21 januari 2025

tisdag 21 januari 2025

NyD Debatt

”Kinas ekonomi kommer att ’rulla framåt’ för att främja världens utveckling”

Kinas ekonomiska motor kommer att ge en outtömlig drivkraft åt den ekonomiska återhämtningen i Sverige och världen, skriver Cui Aimin Kinas ambassadör i Sverige, och tar Geely och Volvo-affären som ett lyckat exempel.

publicerad 13 november 2023
Ambassadören Cui Aimin tror starkt på ett ekonomiskt samarbete mellan länderna.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

I Sverige vill man gärna använda tre ”V” för att definiera ett framgångsrikt liv: Volvo, Villa, Vovve. Som ett nationellt bilmärke är Volvo mycket älskat av svenska folket. I Kina är Volvo också känt för sin kvalitet, säkerhet, goda värderingar och miljöskydd och älskas av många kinesiska konsumenter.

Berättelsen om Volvo och Kina är bekant för alla. I april 1927 i Göteborg, kördes en cabriolet långsamt ut från en fabrik, vilket markerade Volvos födelse. Under de följande decennierna erövrade Volvo Cars världen och dess försäljning fortsatte att öka och blev den svenska bilindustrins ära. 1992, efter Kinas nya våg av reformer och öppnande, etablerade Volvo sitt första Kinakontor i Peking. 2008, påverkat av finanskrisen, gick Volvo Cars med djup förlust. 2010 förvärvade kinesiska Geely Automobile Volvo Cars och räddade krisen. Om ett ungt kinesiskt företag etablerat för mindre än 12 år sedan förvärvar ett väletablerat svenskt bilföretag med en historia på mer än 80 år, kommer det att överleva eller förstöras? Fakta säger mer än ord.

Volvo Cars vände sin nedgång sex kvartal efter förvärvet. Försäljningen det året ökade med 11,6 % på årsbasis och fortsatte att utvecklas och noterades framgångsrikt på börsen 2021. Från förluster under Ford till vinster med Geely, tog det tio år för Volvo att framgångsrikt uppnå Phoenix Nirvana. Från en föga känd ”liten copycat-fabrik” till ett Fortunes 500-företag har Geely gått från att ha blivit ifrågasatt i början till att bli fast övertygande idag.

Volvo mötte Geely i en svår situation, från att falla till botten till att återfå sitt nya liv. Geely mötte Volvo under sin förvandling och gick från att vara okänd till att bli en global stjärna. För närvarande är den globala ekonomiska återhämtningen trög, men vissa röster överdriver medvetet de periodiska utmaningar som Kina står inför i sin utveckling, förringar den kinesiska ekonomin och målar upp en mörk bild. Men vad är den verkliga situationen? Vi kan gärna hämta lite inspiration från Geelys och Volvos utvecklingshistoria. Är det inte sant att Kinas ekonomi har förvandlat pressade situationer till motiverande, förvandlat utmaningar till möjligheter, odlat nya möjligheter under kriser och öppnat nya möjligheter för positiv förändring trots risker och utmaningar?

Volvos legendariska resa visar att även om man har smärta när man är under förlossning, är det liksom som att en kokong blir en fjäril med mod och uthållighet. Sedan Folkrepubliken Kina grundades för 74 år sedan, har Kinas ekonomi klättrat genom upp- och nedgångar och övervunnit vågor, och har fortsatt att ta sig framåt tappert, skapat det östliga miraklet samtidigt som man övervunnit svårigheter och brutit igenom tung belägring. Från extrem fattigdom till världens största tillverkningsland, från ”ekonomiskt 0 poäng” i början av grundandet av Folkrepubliken Kina till världens näst största ekonomi, från stängd och halvstängd till öppen, från brist på mat och kläder till generellt välstånd, från att inte kunna bygga en enda bil, till att bilförsäljningen har rankats först i världen under 14 år i rad och Kina fortsätter att sätta nya rekord i världens ekonomiska historia.

Bakom miraklet ligger förtroendet för en stadig och långsiktig utveckling: Kina har en stabil social situation och starka resurser och teknisk grund, det har världens största medelinkomstgrupp, en marknad med 1,4 miljarder konsumenter och 220 miljoner kompetenta personer och landet har världens mest kompletta och största industriella system och stark produktions- och stödkapacitet. Bakom miraklet ligger modet att ”korsa floden genom att känna efter stenarna”: från hushållsansvarssystemet till den socialistiska marknadsekonomin, från den samordnade utvecklingen av Peking-Tianjin-Hebei till byggandet av Guangdong-Hongkong-Macao Greater Bay Area, från höghastighetstillväxt till högkvalitativ utveckling.

Bakom miraklet ligger andan av öppen innovation: Kina har ett ekosystem som uppmuntrar innovation och en stadig ström av innovationsvitalitet. Det har gått från ”Made in China” till ”Intelligent Manufacturing in China” och sedan till ”Created in China”; från att gå med i WTO till att lansera ”The Belt and Road Initiative”, från frihandelspilotzoner till frihandelshamnar, från att underlätta för utländska investeringar till att optimera miljön för utländska investeringar, allt detta påskyndar Kinas byggande av ett öppet ekonomiskt system på en högre nivå.

Geelys resa till ära visar att även om tvivlen är oändliga, kommer stark motståndskraft så småningom att krossa de tvivlande rösterna. Under de senaste 40 åren av reformer och öppnande har olika ”Kina kollapsar-spekulationer” dykt upp då och då. Faktum är att Kinas ekonomi inte har kollapsat, tvärtom har ”Kina kollapsar-spekulationerna” kollapsat upprepade gånger. Miraklet med Kinas snabba ekonomiska utveckling har lagt en solid materiell grund för den kinesiska nationen att inleda ett snabbt språng från att stå upp till att bli rikt och starkt. Det har också levererat ett viktigt bidrag till utvecklingen av världsekonomin.

Under de senaste tio åren har Kinas ekonomis totala bidrag till den ekonomiska tillväxten i världen i stort sett legat kvar på cirka 30 %. Efter utbrottet av Covid-19-pandemin var Kina den första stora ekonomin som återupptog tillväxten. Under de tre första kvartalen i år växte Kinas BNP med 5,2% på årsbasis, vilket inte bara var högre än den egna tillväxttakten på 3% förra året, utan landet behöll även sin ledning bland världens viktiga ekonomier. IMF:s senaste prognos är att Kinas BNP kommer att växa med 5% under 2023.

Den senaste forskningen från Morgan Stanley, den tongivande amerikanska finansinstitutionen, höjde Kinas förväntade BNP-tillväxt i år till 5,4%, vilket överträffade USA och de flesta västländer. Motståndskraften och potentialen i Kinas ekonomi har också ökat utländska affärsmäns förtroende i samarbetet med Kina. Sedan början av detta år har den 3:e China International Consumer Goods Fair, den 133:e kinesiska import- och exportmässan och China International Fair for Trade in Services hållits i succession, vilket lockar dussintals länder och regioner att delta i utställningen i Kina, vilket visade dess höga popularitet.

Representanter från mer än 151 länder och 41 internationella organisationer samlades i Peking och deltog i det tredje ”Belt and Road” International Cooperation Summit Forum. De nådde 458 överenskommelser och öppnade tillsammans en ny fas av högkvalitativt gemensamt uppbyggande av ”Belt and Road”. Chefer från amerikanska företag som Microsoft, Apple och Tesla tävlar om att besöka Kina för att leta efter affärsmöjligheter; tyska jättar som BASF, Volkswagen och Siemens kallar den kinesiska marknaden ett ”måste”; spanska Danobate, det svenska och brittiska samriskföretaget AstraZeneca etc. agerar aktivt i Kinas avancerade och framväxande tillverkningsområden. Franska Schneider Electric, Japans Panasonic, etc. utforskar vägen för ”dubbel omställning” av digitalisering och grönt respektive lågt koldioxidutsläpp i Kina.

Den framgångsrika vägen för ”Geely-Volvo-äktenskapet” visar att även om samarbete inte är lätt, kommer uppriktighetens blomma så småningom att ge fruktbara resultat. Samarbetet mellan Geely och Volvo kan ses som ett exempel på vinn-vinn-samarbete mellan Kina och Sverige. Som det första landet att etablera diplomatiska förbindelser med Kina efter grundandet av Folkrepubliken Kina och det första landet att underteckna ett bilateralt investeringsskyddsavtal med Kina efter reformen och öppnandet, har det ekonomiska och handelsmässiga samarbetet mellan Sverige och Kina burit stadigt framåt och varit fruktbart.

För närvarande bedriver mer än 10 000 svenska handelsföretag handel med Kina och mer än 500 svenska företag har etablerat sig och driver verksamheter i Kina. Ett stort antal samarbetshöjdpunkter har uppstått mellan de två länderna inom områden såsom ny energi, nya material, elfordon och infrastruktur. Shenzhen Kedali, Wuxi Pioneer och Shanghai Putailai har etablerat fabriker i Sverige. Kinesiska elfordonsföretag som MG, BYD, NIO och Xpeng har investerat i Sverige. Scania lastbilar har etablerat en bas i Rugao, Jiangsu, och ABB har etablerat en bas i Shanghai, en robotfabrik har byggts upp och Kina och Sverige samarbetade för att bygga Yantai Hammarby Eco City och Blaiken vindkraftspark. Sveriges avancerade teknologier och koncept passar Kinas gröna omställningsbehov väl, och Kinas ultrastorskaliga marknad och potential skapar ett enormt utrymme för svensk utveckling. Företag från båda sidor har förverkligat gemensam utveckling och framsteg genom vänskapligt samarbete.

På 1700-talet seglade skeppet Göteborg över havet och öppnade kinesisk-svenska ekonomiska handelsförbindelser. Under 2000-talet har Volvo framfört hälsningar från Göteborg och gjort utbytet och samarbetet mellan de två länderna på östra och västra halvklotet närmare. Historien om Geely och Volvo fortsätter och bilden av pragmatiskt samarbete mellan Kina och Sverige fortsätter att expandera. Precis som det latinska ordet Volvo betyder ”rulla framåt” och det kinesiska ordet Geely betyder ”lycka”, kommer Kinas ekonomi säkerligen att rulla framåt och fortsätta att förbättras, vilket kommer att ge en outtömlig drivkraft åt den ekonomiska återhämtningen i Sverige och världen. Vi ser fram emot att Kina och Sverige främjar samarbete på fler områden, skapar vinn-vinn-resultat och gynnar de två folken mer.

 

Cui Aimin
Kinas ambassadör i Sverige

NyD Debatt

”Natomedlemskapet – en uppenbar riskfaktor”

Natomedlemskapet är ett forcerat beslut som tagits utan att beakta de säkerhetspolitiska riskerna. För rikets säkerhet måste Sverige lämna Nato omgående. Det skriver Michael Zazzio, Mikael Hagenbo, Roger Richthoff och Jörgen Appelgren.

publicerad 15 januari 2025
Amerikanska soldater under Natoövning i småländska Skillingaryd förra året.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

År 1982 lovade Nato, i det fall att Östtyskland skulle bli en del av Tyskland, att inte expandera sitt territorium i riktning mot Ryssland. På den tiden hade Nato inga andra gränser mot Ryssland än den norsk-ryska gränsen i norr samt vid Berings sund. Sedan år 1999 har Nato dock massanslutit: Tjeckien, Ungern, Polen, Estland, Lettland, Litauen, Slovakien, Rumänien, Bulgarien, Albanien, Kroatien, Slovenien, Montenegro, Nordmakedonien, Finland och Sverige. I flera etapper har Nato brutit sitt löfte om att inte expandera sitt territorium och sin landgräns mot Ryssland, vilken nu är längre än 200 mil, och den europeiska Nato-kartan är i dag nästan identisk med EU:s karta, vilket återspeglas i många EU-beslut.

Svenska politiker, svensk försvarsmakt, svensk underrättelsetjänst och hela det militärindustriella etablissemanget forcerade fram beslutet om ett svenskt Nato-medlemskap och DCA-avtal, utan att beakta de säkerhetspolitiska riskerna med att ansluta sig. DCA-avtalet innebar att Sverige gav upp både självständighet och territorium (militära baser) åt främmande makt. DCA-avtalet utgör en ockupation av svenskt territorium, vilket var möjligt att genomföra enbart på grund av högförräderi av den sittande regeringen.

För 20 år sedan påpekade Vladimir Putin att det fanns risker med ett expanderande Nato och att Nato:s expansion innebar att Ryssland tvingades att utveckla nya överlägsna vapentyper. Tre år senare lät han meddela att en sådan vapenutveckling pågick, och för åtta år sedan klargjorde han att Ryssland hade sådana vapen.

I november 2024 använde Ryssland för första gången sådana vapen, Oreshnik-missilen, vilken har skapat panik i Ukraina och Nato-länderna. Detta nya vapen har medfört att Ryssland nu har förskjutit den globala dominansen och balansen till sin fördel.

Oreshnik-missilerna färdas med 12 gånger ljudets hastighet och slår ner med kirurgisk precision. De når hela USA samt hela Europa. Det går inte att försvara landet och befolkningen mot dem, för dessa missiler är dubbelt så snabba som de näst snabbaste missilerna. Sverige och de övriga Nato-länderna måste därför upphöra med alla vapenleveranser till Ukraina samt se till att all militär personal och alla de civilanställda, som arbetar inom krigsindustrin, omedelbart dras bort från Ukrainskt territorium. I annat fall kan dessa Nato-länder, inklusive Sverige, komma att attackeras med Oreshnik-missiler, vilket skulle vara onödigt, eftersom ett sådant scenario kan undvikas. Om Ukraina inte får någon militär hjälp, så tvingas landet att inleda fredsförhandlingar med Ryssland, och fredsförhandlingar är alltid en bättre lösning än krig. Ukraina och Ryssland var nära en sådan fredsuppgörelse när den omkullkastades av Storbritanniens premiärminister.

Krig är produktionsmässigt sett destruktivt för alla utom möjligtvis för det militärindustriella etablissemanget. Krig innebär alltid död, lidande, sjukdomar, misär och en enorm förödelse. Med hänsyn till rikets säkerhet, den regionala säkerheten i norra Europa samt utifrån ett geopolitiskt perspektiv, borde Sverige damma av den från det kalla kriget mycket framgångsrika säkerhetspolitiska policy som gick under beteckningen ”den nordiska balansen”. Detta innebär att Sverige måste lämna Nato och att de politiker som fattade beslutet om Nato-anslutningen måste ställas till ansvar för brott mot rikets säkerhet. Vi behöver politiker som har respekt för regeringsformen och för demokratin – så som den uttrycks i regeringsformen – och med integritet, så att man står fast förankrad, även om det militärindustriella etablissemanget, EU eller FN trycker på.

De svenska medborgarna förtjänar att få leva i trygghet och säkerhet. Samhällsuppbyggande, framtids- och utvecklingsmöjligheter samt god hälsa måste prioriteras. Människor förtjänar att ha framtids- och utvecklingsmöjligheter som är samhällsuppbyggande och samhällsbevarande i stället för samhällsförstörande, vilket militära konflikter alltid är. Att medborgarna ska leva i fred, ha individuell frihet, ha tillgång till god sjukvård och utbildning, ha låga energikostnader samt ett inte alltför högt skattetryck måste stå i fokus för svensk politik. Ett sådant samhälle leder till en hög produktivitet och därmed till välstånd, men det förutsätter neutralitet och goda relationer till andra länder, framför allt BRICS-länderna, som numera är den geopolitiska motorn och den ekonomiska makten i världen.

Vi behöver nytänkande politiker som har ett helhetsperspektiv och som inte skapar något onödigt hot mot Ryssland eller andra länder. Dagens generation av politiker har visat vad de går för, och det gäller samtliga riksdagspartier. Vi behöver en injektion av nya partier och politiker som är ansvarstagande och som inte involverar Sverige i några destruktiva pakter. Neutralitet är för övrigt den bästa förutsättningen för fred, vilket Sverige har över 200 års erfarenhet av.

 

Michael Zazzio, ordförande National Health Federation Sweden

Mikael Hagenbo, tidigare svensk representant inom ramen för partnership for peace (PFP) i olika arbetsgrupper inom Nato

Roger Richthoff, f d riksdagsledamot och major

Jörgen Appelgren, reservofficer, intendent, Flygvapnet

NyD Debatt

”Kinas omfattande reformer skapar nya möjligheter för världen”

Öppenhet är ett utmärkande kännetecken för moderniseringen i kinesisk stil och Kina fortsätter att vidta konkreta åtgärder för att stärka utvecklingen av världsekonomin. Det skriver Kinas Sverigeambassadör Cui Aimin.

publicerad 3 december 2024
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

På senare tid har Kinas ekonomiska utveckling uppmärksammats i hela världen. Vid den tredje plenarsessionen för Kinas kommunistiska partis 20:e centralkommitté beslutades om ytterligare fördjupning av reformarbetet på bred front i Kina för att främja en modernisering i kinesisk stil. Detta mål ska nås genom 300 viktiga reforminitiativ och ett omfattande paket av stegvisa politiska åtgärder, lanserade av olika kinesiska ministerier och myndigheter. Detta återspeglar Kinas fasta beslutsamhet att driva på högkvalitativ utveckling och i hög grad öppna upp landet för omvärlden. Det sänder också en tydlig signal om att Kinas ekonomi fortsätter att utvecklas stabilt och förväntas växa långsiktigt.

Denna kvalitetsförbättring och uppgradering av Kinas ekonomi kommer att skapa nytt momentum för global ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling, vilket i sin tur ger nya möjligheter för välstånd och framsteg för alla länder, inklusive Sverige.

I. Högkvalitativ utveckling som drivkraft för världsekonomins återhämtning

Högkvalitativ utveckling är den främsta uppgiften för att bygga Kina till ett modernt socialistiskt land på alla områden. Under de senaste åren har Kina konsekvent fördjupat sina reformer för att uppnå högre kvalitet, effektivitet och en mer kraftfull dynamik i sin ekonomiska utveckling. Landet har tagit betydande framsteg mot att bli ett ledande centrum för smart tillverkning och digitalisering, och uppnått anmärkningsvärda resultat inom fem huvudområden: ny livskvalitet, ny konsumtion, ny tillverkning, ny infrastruktur och nya tjänster.

Kina leder industriell innovation genom vetenskaplig och teknisk utveckling samt påskyndar tillväxten av nya produktivkrafter. Självständiga varumärken som Huawei och Xiaomi har snabbt stigit fram som ledande aktörer. Banbrytande tekniska framsteg som Tiangong Space Station och BeiDou Navigation Satellite System (BDS) fortsätter att strömma fram. Smarta produkter som 3D-utskrifter, servicerobotar och smarta klockor har ökat markant. Framväxande teknik som big data och artificiell intelligens har accelererat in i alla områden av människors arbete och liv, vilket bättre tillgodoser människors behov av ett bättre liv.

Vid den tredje plenarsessionen för Kinas kommunistiska partis 20:e centralkommitté påpekades att reformen bör styras av den nya utvecklingsfilosofin, grundar sig på det aktuella utvecklingsstadiet. Den framhölls också vikten av att fördjupa strukturreformer på utbudssidan, förbättra incitament och begränsningsmekanismer för att främja högkvalitativ utveckling. Målet är att skapa nya drivkrafter och nya fördelar för landets tillväxt.

För närvarande, pådriven av utvecklingen av nya produktivkrafter, har högkvalitativ utveckling blivit det mest utmärkande kännetecknet i Kinas ekonomiska utveckling i den nya eran. Den medelhöga till höga tillväxten och kvalitetsförbättringen av Kinas ekonomi har injicerat ny energi i den långvarigt svaga världsekonomin. Kina har blivit en grundläggande drivkraft för den globala ekonomiska tillväxten och en stabiliserande faktor för världsekonomins balans.

Under de senaste åren har Kinas bidrag till världens ekonomiska tillväxt överstigit 30 procent. Samtidigt har framväxten av Kinas nya produktivkrafter och den pågående omvandlingen av dess industristruktur satt ett nytt riktmärke för den globala ekonomins omstrukturering. Strategiska framväxande industrier, såsom den digitala ekonomin och artificiell intelligens, har inte bara blivit viktiga drivkrafter för Kinas utveckling, utan har även levererat högkvalitativa och prisvärda kinesiska produkter till världen genom import, export, utlandsinvesteringar och samarbete inom industrikedjan. Detta har dessutom bidragit till moderniseringen och uppgraderingen av industristrukturen i många länder, vilket på djupet omvandlar världens ekonomiska struktur.

II. En grön och koldioxidsnål omställning för att stärka en global hållbar utveckling

Grönt symboliserar liv, vitalitet och en harmonisk samexistens mellan människa och natur. En god ekologisk miljö utgör grunden för ett bättre liv och är en gemensam strävan för alla människor. Under de senaste åren har Kina aktivt främjat den gröna utvecklingsfilosofin genom att investera i grön teknisk innovation, drivit på en djupgående industriell omstrukturering och kontinuerligt förbättrat effektiviteten i energi- och resursanvändningen. Kina har också beslutsamt kämpat för att förebygga och kontrollera föroreningar och avsevärt förbättra den ekologiska miljön.

Genom dessa ansträngningar har landet skapat ett ekologiskt mirakel samt framgångar inom grön utveckling som har väckt uppmärksamhet världen över. Kina har dessutom åtagit sig att sträva efter att uppnå en koldioxidtopp år 2030 och därefter uppnå koldioxidneutralitet senast 2060. Detta återspeglar landets beslutsamhet att följa en väg mot grön utveckling med låga koldioxidutsläpp och att främja mänsklighetens gemensamma utveckling. Kinas framsteg inom grön utveckling har inte bara ökat känslan av välstånd, lycka och säkerhet för landets befolkning, utan också fått stort erkännande från det internationella samfundet.

Den tredje plenarsessionen för Kinas kommunistiska partis 20:e centralkommitté framhöll vikten av att fokusera på att bygga ett vackert Kina. Detta innebär att påskynda den omfattande gröna omvandlingen av den ekonomiska och sociala utvecklingen, förbättra det ekologiska och miljömässiga styrsystemet, samt främja ekologisk prioritering, bevarande, intensifiering och en grön, koldioxidsnål utveckling. Målet är att skapa en harmonisk samexistens mellan människor och natur. Nyligen publicerade Kina för första gången uttalanden från den centrala nivån om att påskynda den ekonomiska och sociala utvecklingen genom en omfattande grön omvandling.

Som global ledare inom förnybar energi främjar Kina aktivt grön utveckling, vilket ger ett kraftfullt bidrag till den globala hållbara utvecklingen. Kina deltar aktivt i global klimatstyrning och arbetar för att bygga ett grönt ”Belt and Road”. Genom omfattande bilateralt och multilateralt samarbete går Kina samman med andra länder för att skapa ett vackert hem till de som lever på jorden, och gör därigenom betydande insatser för att främja uppbyggnaden av en global ekologisk civilisation.

III. Att på hög nivå öppna sig mot omvärlden och dela utvecklingens frukter med andra länder

Öppenhet är ett utmärkande kännetecken för moderniseringen i kinesisk stil. Under de senaste 40 åren av reformer och öppnande har Kina aktivt öppnat sina dörrar för världen. Landet har betonat att både ”föra in” och ”föra ut” är lika viktiga och har tagit stora steg ut på världsmarknaden. Detta har snabbt lett till att Kina blivit världens näst största ekonomi och den största aktören inom global varuhandel. Kina är idag en viktig handelspartner för mer än 140 länder och regioner samt har man undertecknat 22 frihandelsavtal med 29 länder och regioner.

År 2023 mottog Kina 12,3 procent av världens utländska direktinvesteringar (FDI), vilket gör landet till den näst största mottagaren av FDI i världen för tredje året i rad. Samma år stod Kina för 11,4 procent av världens utgående FDI-flöde och har under tolv år i rad varit bland de tre största i detta avseende. Från att vara värd för China International Import Expo, Canton Fair och China International Fair for Trade in Services, till att proaktivt ansluta sig till det omfattande och progressiva Trans-Pacific Partnership Agreement, Digital Economy Partnership Agreement och andra internationellt erkända ekonomi- och handelsregler av hög standard, samt från den allt kortare negativa listan för utländska investeringar till den allt längre listan över länder som undantas från visumkrav. Kina har vidtagit konkreta åtgärder för att stärka den bilaterala handeln och investeringsutbytet med andra länder och har aktivt bidragit till utvecklingen av en öppen världsekonomi.

Öppenhet är ett utmärkande kännetecken för moderniseringen i kinesisk stil.

Under den 3:e plenarsessionen för Kinas kommunistiska partis 20:e centralkommitté betonades vikten av att hålla fast vid den grundläggande nationella politiken för öppenhet mot omvärlden. Detta framhölls att reformer bör främjas genom öppenhet, att Kinas fördelar som stor marknad bör nyttjas, att kapaciteten för ytterligare öppnande och utökat internationellt samarbete ska utökas, samt att ett mer avancerat öppet ekonomiskt system också ska utvecklas.

Med bakgrund av motgångar för den ekonomiska globaliseringen där ett fåtal länder strävar efter ”frikoppling och kedjebrytning” samt bygger ”små gårdar med höga murar” motsätter sig Kina bestämt antiglobalisering, överdriven säkerhetsinriktning, unilateralism och protektionism. Kinas ansträngningar för att förbättra systemet och mekanismen för ytterligare öppenhet mot omvärlden, samt för att främja liberalisering och underlättande av handel och investeringar, bidrar till att dela fördelarna av Kinas högkvalitativa utveckling med resten av världen. Detta fördjupar det internationella samarbetet i industriella och försörjningskedjor, skapar ny drivkraft för global utveckling, främjar en inkluderande ekonomisk globalisering och ökar välståndet för människor i alla länder.

Kina och Sverige har en lång historia av vänskapliga utbyten. Sverige var det första västerländska landet att upprätta diplomatiska förbindelser med nya Kina och även det första landet att underteckna ett bilateralt investeringsskyddsavtal med Kina efter Kinas reform och öppning. Sverige är en naturlig partner för Kina när det gäller att främja en högkvalitativ utveckling och öppenhet mot omvärlden, tack vare sitt engagemang för frihandel, sitt stöd för ekonomisk globalisering, sin världsledande kapacitet för vetenskaplig och teknisk innovation, sin avancerade industriella modernisering och sin rika erfarenhet av grön och koldioxidsnål utveckling. Kina och Sverige delar gemensamma utvecklingsmål, har mycket kompatibla idéer och kompletterande industriella fördelar.

Kinas fortsatta fördjupning av reformer och främjande av modernisering i kinesisk stil kommer att skapa goda förutsättningar för att fördjupa det ömsesidigt fördelaktiga samarbetet mellan länderna. De båda parterna bör ta vara på aktuella möjligheter, stärka förtroendet för samarbetet, upprätthålla nära kommunikation, konsolidera det traditionella ekonomiska och handelssamarbetet samt utforska nya samarbetsområden, såsom vetenskaplig och teknisk innovation, grön och koldioxidsnål ekonomi, artificiell intelligens och digital ekonomi. Vidare bör nya samarbetsformer, såsom att öppna upp tredjepartsmarknader, övervägas för att gemensamt skapa större fördelar av samarbetet, vilket kommer att gynna både länderna och deras folk.

Den tredje plenarsessionen för Kinas kommunistiska partis 20:e centralkommitté gav en tydlig signal om att Kina avser att öppna upp nya möjligheter för modernisering i kinesisk stil genom att fortsätta fördjupa sina reformer på ett omfattande sätt. Samtidigt presenterades en inspirerande vision för världen, där möjligheterna och fördelarna med Kinas högkvalitativa utveckling och höga nivå av öppenhet delas med omvärlden. Kina är villigt att stärka vänskapliga utbyten och fördjupa ömsesidigt fördelaktigt samarbete med alla länder, inklusive Sverige, för att skapa en bättre framtid tillsammans.

 

Cui Aimin

NyD Debatt

”Padda eller penna – när digitaliseringen av skolan går för långt”

Varför skulle det behöva ta så många år för våra politiker att inse att de yngre barnen i skolan först behöver lära sig att skriva med penna och papper innan de tilldelas digitala verktyg? Det skriver Lena Nilsson från Uppsala.

publicerad 20 oktober 2024
Politikerna borde ha lyssnat på lärarnas varningar redan för 25 år sedan, menar skribenten.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

1981 började jag arbeta som lågstadielärare. Jag hade förmånen att få arbeta med de lägre årskurserna och vart tredje år börja om med en ny etta. De första skolåren fick eleverna mycken träning i att med penna forma och skriva både bokstäver och siffror. Många gånger använde vi oss också av andra material för att forma och bygga bokstäver, detta för att ytterligare träna motoriken och minnas bokstäverna på olika sätt, eftersom vi lär med hela kroppen.

Hösten 1996 fick vi för första gången en dator i klassrummet. Den ställdes längst bak i rummet och i början var det bara jag och min kollega som använde den för att lära oss olika program. Ingen av oss var väl egentligen så intresserad av att ta in den digitala tekniken i klassrummet. Vi tyckte redan då att det var viktigare att våra elever fick bokstäverna och siffrorna ” i handen”, innan de började skriva på datorn.

Så småningom kom det från läromedelsförlagen flera pedagogiska datorprogram, som vände sig till de yngre barnen. Det fanns många program med övningar i till exempel förberedande läsinlärning. Jag hade några elever som fick lite hjälp av vissa program, för att komma i gång med läsandet och skrivandet. Men större delen av klassen använde datorn mest för spel på eftermiddagarna, när fritidsverksamheten tog över klassrummet.

2001 var direktivet i vår kommun att varje klassrum på lågstadiet skulle ha två datorer, och uppmaningen till oss lärare var då att se till så att de elever som inte hade tillgång till dator hemma, skulle ha förtur till skolans datorer. Det fanns en stor oro att dessa barn skulle komma efter i den digitala utvecklingen. Det var vad man sa vid slutet av 1900-talet, att vissa elever skulle gå miste om något. Tänk om vi då hade vetat hur det ser ut idag.

Idag har många insett att det gick alldeles för fort när man bestämde sig för att digitalisera skolan. Det fanns en övertro på digitaliseringen och man ville dessutom att Sverige skulle ligga i framkant med allt som gällde IT i skolan. Digitaliseringsivrarna ville gärna framhålla att barnen lär sig bättre med datorer och surfplattor. Inom vissa områden förvisso, men i andra sammanhang kan det vara rent olämpligt.

Forskningen visar olika resultat i fråga om datorns plats i undervisningen, men vad som sker om eleverna inte lär sig handskrift är däremot uppenbart. Hur stor kan risken vara för de elever som tvingas skriva för hand, med penna och papper, att de senare i livet måste gå kurser i hur man surfar på internet? Högst troligt är den risken lika med noll. Det stora problemet idag är alla de elever som redan i årskurs ett fått en surfplatta, i stället för skrivbok och penna. Många är de lärare som bekymrat berättar att elever som gått i skolan i flera år inte har någon fungerande handstil. De kan alltså inte skriva för hand.

Vi tar ifrån våra barn så mycket när de inte får lära sig att forma bokstäver med sina händer. När de inte tränar sin egen handstil, får de dessutom problem med att läsa andras handskrivna meddelanden. Många av oss minns säkert när SÖ införde den nya skrivstilen på1970-talet. Eleverna hade svårt att lära sig den och följden blev dessutom att de inte längre kunde läsa de äldres handstil. Den nya skrivstilen hade utarbetats av en kalligraf. Många lärare kritiserade den dock utan att få något gehör. Fler och fler lärare återgick till att lära ut den gamla handstilen, som hade utvecklats under så många år. Skolöverstyrelsen införde den nya skrivstilen utan att lyssna på och ta råd av de sakkunniga, alltså lärarna som arbetade i skolan.

Enligt Lärarförbundet anser 95 procent av lärarkåren att det är viktigt att barnen kan skriva för hand, men ändå säger en femtedel av lärarna att deras elever aldrig gör det.

Skolverket föreslår nu en ändring i läroplanen, där man betonar att mer tid ska läggas på skrivträning i de lägre åldrarna. Man vill också ta bort kravet på digitala lärverktyg i förskolan. Precis det som så många lärare uttryckte för 25 år sedan, att barnen i de tidiga skolåren behöver träna på att skriva med penna och papper. Att lära sig skriva är ett hantverk och det tar tid att lära sig skriva för hand.

Som i så många andra sammanhang så glömmer man bort eller struntar i att lyssna på de som är sakkunniga och har erfarenhet inom ett område. Debatter i viktiga frågor och beslut saknas. Det är oftast bara en sida som får möjlighet att yttra sig, medan den andra sidan har tystats, hånats eller förlöjligats. Vi måste lära oss att säga ifrån när något går åt galet håll – äga modet att våga säga ifrån.

 

Lena Nilsson, Uppsala

NyD Debatt

”De nya elmätarna medför hälsorisker”

De nya elmätarna kan potentiellt medföra allvarliga folkhälsorisker och det breda införandet av dem är därför ytterst problematiskt även i etiskt hänseende. Det skriver Mona Nilsson, ordförande för Strålskyddsstiftelsen, tillsammans med Lennart Hardell på Forskningsstiftelsen Miljö och Cancer.

publicerad 17 september 2024
Nilsson och Hardell pekar på forskning som antyder allvarliga risker i folkhälsomässigt hänseende, skriver Mona Nilsson och Lennart Hardell.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Sedan flera år byts elmätarna hos samtliga elkunder ut mot nya som sänder pulsad mikrovågsstrålning, även kallad radiofrekvent (RF) strålning. Utifrån aktuell kunskap kan denna strålning (4G eller 5G), som sänds ut från dessa så kallade smarta elmätare, medföra hälsorisker. Detta gäller i synnerhet om elmätarna installeras inne i bostaden, under bostaden eller invid bostaden (exempelvis på husfasaden). Elmätare som sänder RF-strålning bör därför inte användas ur ett folkhälsoperspektiv.

Detta ställningstagande bygger på följande fakta:

  1. Det finns hittills endast åtta fallstudier som studerat hälsoeffekter av exponering för verklig RF-strålning från 5G (källa). Samtliga visar att 5G skadar människors hälsa på kort tid efter driftsättning och att 5G orsakar en kraftig ökning av människors exponering för pulsmodulerad radiofrekvent strålning. I flera fall blev hälsoeffekterna så svåra att människor tvingades överge sina hem inom en vecka. Fallstudierna inkluderar även barn som också drabbades av ohälsa.
  2. Det finns ingen forskning som visar att kronisk exponering för den RF-strålning som sänds ut från elmätare, som sänder pulser av radiofrekvent strålning till 4G- eller 5G-nätet, inte är skadlig för människors hälsa. RF-strålning klassades år 2011 som ”möjligen cancerframkallande” Grupp 2B, av IARC. Forskning har sedan dess stärkt beläggen för cancerrisk genom påvisade DNA-skador, oxidativ stress, cancer i djurförsök och bland människor exponerade för RF-strålning.
  3. Många människor har vittnat om skadlig hälsopåverkan som uppträtt direkt eller efter en kort tid efter införandet av de nya elmätarna som sänder RF-strålning. Vittnesmålen kommer från hela världen, även Sverige, och flera fallbeskrivningar finns att tillgå på stralskyddsstiftelsen.se
  4. Forskare har konstaterat att smarta elmätare verkar sända ut en särskilt skadlig form av RF-strålning. En grupp amerikanska läkare och forskare anser att smarta elmätare utgör en risk för människors hälsa och ger därför rådet att undvika mätare som sänder ut radiofrekvent strålning/mikrovågor och att mer säker teknik bör utvecklas och användas. De hänvisar till en vetenskaplig rapport som tydliggör att smarta elmätares strålning orsakar negativ hälsopåverkan.
  5. Österrikiska läkarförbundets miljömedicinska grupp bedömer också att smarta elmätare orsakar “elektrosmog” eller med andra ord en förorening av miljön med strålning som är skadlig för hälsan. De förväntade konsekvenserna är ökad förekomst av sjukdom. Förbundet anser att införandet av smarta elmätare bör skjutas upp tills andra tekniska lösningar finns tillgängliga.
  6. Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) referensvärde skyddar inte mot skadliga effekter av kronisk helkroppsexponering för strålning från elmätare. Det skyddar enbart mot omedelbara uppvärmningseffekter, som uppstår då strålningen är så intensiv att den inom en timme ger upphov till uppvärmning av vävnad.
  7. Det finns ingen forskning som visar att människor kan kroniskt helkroppsexponeras för strålning från elmätare eller mobilmaster vid nivåer, som närmar sig Strålsäkerhetsmyndighetens referensvärde utan att ta skada. Det är därför ovetenskapligt att hävda att referensvärdet skulle skydda människor mot hälsorisker så länge det inte överskrids.
  8. På grund av referensvärdets uppenbara brister har 259 vetenskapsmän gemensamt begärt att det skärps för att skydda mot andra påvisade hälsoeffekter. Forskare