Annons:

Argentina får sin förste libertarianske president

Uppdaterad november 20, 2023, Publicerad november 20, 2023 – av Jan Sundstedt
Argentinas nye president Javier Milei under ett valrally.

Den kontroversielle libertarianske ekonomen Javier Milei har valts till Argentinas näste president. Efter att närmare 90 procent av rösterna räknats får Milei nästan 56 procent, medan hans rival i slutomgången, ekonomiminister Sergio Massa, får 44 procent.

53-årige Milei kan milt sagt beskrivas som en något udda fågel i det argentinska samt globala politiska landskapet som jämförts med bland andra USA:s tidigare president Donald Trump. Han har framförallt byggt upp sin attraktionskraft kring löften om att återuppliva ekonomin, i en tid då Argentina är på väg att hamna i en recession för sjätte gången på tio år. Det argentinska folket har under en längre tid varit frustrerat över en levnadskostnadskris kombinerat med en tresiffrig inflation, som under sommaren uppnådde sin högsta nivå sedan början av 1990-talet.

Libertarianer ser vanligtvis statlig verksamhet som en inskränkning av individens frihet och förespråkar en fri marknad i kombination med kraftigt sänkta skatter och små eller inga sociala utgifter. Javier Milel har hållit en skarp retorisk linje också till kulturvänstern till vilka den formellt katolske Milei även inkluderat exempelvis påven Franciskus.

Redan innan det officiella resultatet presenterades erkände sig Sergio Massa besegrad i ett uttalande.

Annons:

Resultatet är inte vad vi förväntade oss, och jag har kontaktat Javier Milei för att gratulera honom och önska honom lycka till, meddelade Massa som samtidigt tackade sina anhängare.

Jag är en demokratins man och jag värdesätter inget mer än folkets dom. Jag är övertygad om att vi i morgon kan börja arbeta med Javier Milei för att säkerställa en ordnad övergång (av makten), uttrycker även expresidenten Alberto Fernandez på X.

Under valrörelsen lanserade Milei flera genomgripande ekonomiska förslag, inklusive att avskaffa landets centralbank. Han förordar också nedskärningar i de offentliga utgifterna för att få ordning på ekonomin. Det har även noterats att han ställt sig positiv till kryptovalutan Bitcoin som ett sätt att reformera ekonomin.

Centralbanken är en bluff, en mekanism genom vilken politiker lurar det goda folket med inflationsdrivande skatter (varför Bitcoin) representerar återförandet av pengar till sin ursprungliga skapare, den privata sektorn, har han tidigare sagt.

Utrikespolitiskt har Milei betonat att han ser Israel och USA som sina närmaste allierade.

Javier Gerardo Milei

Javier Milei föddes i Argentinas huvudstad Buenos Aires den 22 oktober 1970. Hans mor Alicia var hemmafru och hans far Norberto var busschaufför och senare affärsman i bussbranschen. Familjen är därmed av italienskt ursprung. Milei fick först uppmärksamhet som ekonom och författare till flera böcker om ekonomi och politik innan han blev politiskt aktiv.

Milei kallar sig anarkokapitalist och vill bland annat legalisera organhandel. Han vill avskaffa centralbanken och införa den amerikanska dollarn som valuta i Argentina.

Han stöder expresidenten Jair Bolsonaro och USA:s tidigare president Donald Trump. I synnerhet deras antikommunistiska hållning och kritik av socialism och han ser USA och Israel som sina främsta allierade. Han har även uttryckt sin avsikt att erkänna Jerusalem som Israels huvudstad samt flytta den argentinska ambassaden dit från Tel Aviv.

I inledningen av Rysslands intervention av Ukraina i början av 2022, gick Javier Milei in i den argentinska nationalkongressens palats med en ukrainsk flagga för att visa sin solidaritet med Kiev.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Trump: USA har fått ”permanent kontroll” över Grönland – Köpenhamn och Nuuk säger tvärtom

Donald Trumps USA

Publicerad Igår 16:46 – av Markus Andersson
Montage: Donald Trump till vänster och satellitbild över Scoresby Sund på Grönland till höger.
Donald Trump säljer in Grönlandsavtalet som evig amerikansk kontroll, medan satellitbilden visar Scoresby Sund på öns östkust.

USA:s president Donald Trump meddelade under natten mot lördagen att ett avtal med Danmark och Grönland ger USA "permanent kontroll" över säkerheten och "alla andra behov" på Grönland — utan kostnad och utan slutdatum. I Köpenhamn och Nuuk beskrivs exakt samma dokument som en uppdatering av det försvarsavtal som redan gäller sedan 1951, och de ansvariga politikerna slår fast att Grönlands status inte ändras.

Trump tillkännagav avtalet klockan 00.12 GMT natten mot lördagen. Enligt hans egen beskrivning garanterar uppgörelsen att USA "FÖR ALLTID" ska ha full förmåga att göra vad som är nödvändigt på Grönland, och att ingen amerikansk motståndare någonsin kan få en bas, militär närvaro eller känsliga investeringar på ön utan Washingtons uttryckliga skriftliga godkännande. Han kallar det ett "Infinite Life"-avtal — ett avtal utan slut — och skriver att arbetet med att bygga upp en stor militär närvaro inleds omedelbart.

Den danska regeringen hade beskrivit samma uppgörelse i betydligt torrare ordalag. I en pressrelease från Statsministeriet den 17 september heter det att USA, kungariket Danmark och Grönland väntades underteckna avtalet under fredagen, att det stärker det befintliga Defense of Greenland Agreement från 1951, och att USA får utökad tillgång till Pituffik Space Base samt till ytterligare platser på Grönland för militära och civila ändamål. I samma text slås fast att Grönland förblir en del av kungariket, att självstyret och den territoriella integriteten bevaras och att det inte blir något amerikanskt ägande av Grönland.

"Grönland är inte till salu och kan inte tas"

Gapet mellan de två beskrivningarna blev inte mindre när de nordiska politikerna själva kommenterade uppgörelsen under fredagen.

Danmarks statsminister Mette Frederiksen avvisade varje tolkning som handlar om överlåtelse.

Det ändrar inte Grönlands status. Grönland är inte till salu, och Grönland kan inte tas, sade hon.

Grönlands landsstyreformand Jens-Frederik Nielsen var lika kortfattad.

Grönland förblir Grönland. Vi förblir ett folk med rätt att bestämma vår egen framtid, sade han.

Danmarks utrikesminister Lars Løkke Rasmussen placerade avtalet i den rättsliga ram som redan finns och menade att förhandlingsresultatet innebär att 1951 års försvarsavtal med USA uppdateras. Enligt honom har man lyckats möta USA:s säkerhetsbehov utan att kompromissa med rikets territoriella integritet.

Någon punkt där Washington och Köpenhamn förenas i beskrivningen finns alltså inte. Trump säljer in uppgörelsen som historisk och evig kontroll över ett landområde; de danska och grönländska företrädarna beskriver ett utvidgat basavtal inom en oförändrad statsrättslig ordning. Vad avtalstexten faktiskt reglerar — och hur "ytterligare platser" ska tolkas i praktiken — har ingen av parterna redovisat offentligt i detalj.

Ritter: "We had all this already"

Att USA redan hade rätt att verka militärt på Grönland är den invändning som den amerikanske underrättelseveteranen Scott Ritter omedelbart riktade mot presidentens tillkännagivande. Knappt tre timmar efter Trumps inlägg svarade Ritter: "We had all this already. 1951 Treaty. You're an idiot."

Det är en sakinvändning lika mycket som en förolämpning. 1951 års avtal gav USA rätt att upprätta och driva baser på Grönland, och Pituffik är den existerande amerikanska rymdbasen på ön. Det nya avtalet utvidgar tillgången — men bygger enligt den danska regeringens egen beskrivning vidare på samma traktat som Ritter hänvisar till.

Trumps anspråk på Grönland är inte nytt. I en intervju med New York Times i januari i år sade han att ägarskapet är avgörande, eftersom ägarskap ger något som inte kan uppnås genom ett hyresavtal eller ett fördrag, och att det kunde bli ett val mellan Nato och Grönland. Redan i januari 2025 svarade dåvarande landsstyreformand Múte B. Egede att Grönland tillhör grönländarna och aldrig kommer att vara till salu. Trump hade då inte uteslutit ekonomisk eller militär press.

Kritikerna ser ett mönster av överansträngd stormakt

Samma natt som Grönlandsutspelet skrev Ritter även om USA:s linje i kriget i Ukraina, i ett inlägg om ett amerikanskt sanktionspaket. Han beskrev politiken som "imperial overreach" och menade att kriget skulle upphöra i samma stund som USA slutade uppfylla vad han kallar Lindsey Grahams mordiska arv. Resultatet av lagstiftningen blir enligt Ritter ingenting annat än fler döda ukrainare och ett betydligt minskat amerikanskt inflytande, eftersom Brics-länderna redan avvisat tanken på att följa amerikanska sanktioner. Uttalandet gällde Ukraina, inte Grönland.

Varningarna kommer också från regeringshåll i Europa. Slovakiens premiärminister Robert Fico varnade i torsdags för att väst letar efter en förevändning för en stor konflikt mellan Nato och Ryssland, och avvisade att Slovakien ska dras in i strid med hänvisning till artikel 5. Läget har enligt honom aldrig varit så allvarligt när det gäller risken för ett paneuropeiskt krig.

De ekonomiska följderna av den amerikanska maktutövningen är dessutom mätbara på ett annat håll. Sedan USA gick i krig mot Iran har oljeinfrastrukturen och flödet genom Hormuzsundet störts kraftigt, och bensinpriserna i USA har stigit med upp till 50 procent, vilket i sin tur förvärrat matinflationen. När Trump i juli återinförde sjöblockaden mot Iran i Hormuz rusade oljepriset — WTI med 9,42 procent till 78,14 dollar.

Vad som faktiskt står i Grönlandsavtalet, och vilken av de två beskrivningarna av det som håller när den amerikanska militära uppbyggnaden inleds, återstår att se. Trump har lovat att den börjar omedelbart.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Merkel: Gates köpte politiskt tryck med vaccinpengar

Kritiserade covidvaccineringen

Publicerad Igår 08:16 – av Emil Fjellstedt
Angela Merkel i mitten och Bill Gates näst längst till vänster framför Gavis Reach Every Child-banderoll.
Angela Merkel och Bill Gates vid Gavis givarkonferens i Berlin 2015, där Tyskland lovade 600 miljoner euro till vaccinalliansen.

Tysklands tidigare förbundskansler Angela Merkel säger att Bill Gates vände stiftelseförmögenheten till politiskt tryck för mer vaccinationsfinansiering. En icke vald miljardär kunde, med pengarna, få vald statsmakt att framstå som snål.

Merkel sade det i Handelsblatt-podden Meckel & Matthes, i ett samtal inspelat på Digital X i Köln och publicerat den 9 september. Hon varnade för att okontrollerad bolagsmakt kan få staten att göra vad koncernerna beordrar – och att hon först såg mekanismen när Gates byggde upp sin stiftelse.

Stiftelsen hade plötsligt mer pengar än stora industriländers biståndsbudgetar, sade hon.

Han togs plötsligt emot minst lika vänligt av någon statschef i världen som jag, sade Merkel.

Och han hade sedan också kraften att, genom pengarna, utöva moraliskt tryck.

Om Tyskland inte lade tillräckligt på den internationella vaccinalliansen framstod man genast som snål, enligt Merkel. Hon kallade alliansen en bra sak och sade att hon var entusiastisk – men beskrev ändå hur finansieringen blev ett vapen.

Och sedan har han sagt till varje afrikansk regeringschef: Merkel, hon var snål i år, sade hon. Och därmed hade han fått stor makt.

Vaccination före utbildning

Stiftelsen, då Bill & Melinda Gates Foundation, koncentrerade sig på ett fåtal områden, särskilt vaccination. När Merkel frågade om mer pengar till utbildning svarade Gates att resultaten där är svårare att mäta, eftersom lärare, stater och elever skiljer sig åt.

Regeringarna har ändå ett begränsat biståndsanslag och ska samtidigt finansiera utbildning, medan Gates trycker på vaccination och sjukdomar som malaria. Det är den sortens tvång man hamnar i, sade Merkel.

Den vaccinallians hon talade om är Gavi, ett offentlig-privat samarbete med stater, Världshälsoorganisationen, Unicef, Världsbanken och privata givare. Gates stiftelse var grundarpartner med 750 miljoner dollar år 2000 och har sedan dess åtagit sig totalt 4,1 miljarder dollar. Tyskland blev under Merkels kanslerstid en stor givare och lovade 600 miljoner euro för 2016–2020 och ytterligare 600 miljoner euro för 2021–2025.

Gates är varken vald statsman eller forskare. Ändå kunde han, med stiftelsepengarna, få en tysk förbundskansler att framstå som snål och styra vad regeringar skulle prioritera i biståndet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Fico: Väst vill ha en ursäkt för storkrig mot Ryssland

Kriget i Ukraina

Publicerad september 18, 2026 – av Emil Fjellstedt
Robert Fico varnar för att väst söker en förevändning för krig mellan Nato och Ryssland.

Slovakiens premiärminister Robert Fico varnar för att väst redan letar efter en förevändning för ett stort krig mellan Nato och Ryssland. Han sade det under torsdagen, inför en resa till Ukraina, och avfärdade att Slovakien ska dras in i strid ”på grund av någon artikel 5”.

Jag är djupt oroad över att de bara letar efter en förevändning för en stor konflikt mellan Nato och Ryssland, skrev han på Facebook.

I ett tal vid öppnandet av läsåret i Prešov sade Fico att läget aldrig har varit så allvarligt och spänt när det gäller risken för ett paneuropeiskt krig. Han sade att politikers plikt är att tala om fred oftare än någonsin – och att fred inte är en fras.

Jag önskar inte att Slovakien ska vara en del av någon militär konflikt, sade han med hänvisning till Natos artikel 5, som gör ett väpnat angrepp mot ett medlemsland till ett angrepp mot alla.

Slovakien är Natomedlem och Fico sade att landet värdesätter samarbete och åtaganden. Som premiärminister ska han ändå göra allt för att Slovakien aldrig dras in i krig.

Ett drönarfel kan räcka

Det räcker att en drönare avsiktligt eller oavsiktligt träffar ett bostadshus i ett Natomedlemsland och dödar civila, så är vi där. Vi är på randen, och jag kan inte ens föreställa mig vad vi skulle göra i det här landet om det drogs in i krigsproblem, sade han.

Fico reste till Ukraina för möten med bland andra Volodymyr Zelenskyj och flera europeiska ledare, däribland Polens Donald Tusk. Efter ett V4-möte i Bratislava förra veckan sade han att han inte kunde sova när han lyssnat på vad de polska, ungerska, tjeckiska och irländska premiärministrarna sagt.

Håll tummarna för att de stora pojkarna i politiken, som jag kallar dem, tar sitt förnuft till fånga, för ibland har jag känslan av att de redan tappat greppet om vad som händer i världen, sade Fico.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Assange tillbaka på X: ”I’m back”

Fallet Julian Assange

Publicerad september 18, 2026 – av Emil Fjellstedt
Julian Assange med vitt hår och skägg, framför en mural med texten Assange.
Julian Assange framför en mural med sitt namn på George Street i Sydney, i samband med att han skrev "I'm back." på X.

Julian Assange skrev under torsdagen "I'm back." på sitt eget X-konto – det första personliga inlägget där sedan 2018. WikiLeaksgrundaren, som USA åtalade enligt spionagelagen och som satt innesluten i London i 14 år, tar därmed tillbaka det offentliga kontot som under tiden drivits av hans försvarskampanj.

Inlägget publicerades under eftermiddagen svensk tid. På fredagsmorgonen hade det mer än 360 000 gillamarkeringar. Under natten till fredagen skrev Assange att det gått åtta år, att senaste twittren var 2018 och att kontot därefter sköttes av försvarskampanjen som @DefendAssange.

Han är fri sedan juni 2024, efter en uppgörelse med amerikanska åklagare. I Saipan erkände han konspiration att inhämta och röja hemligstämplade amerikanska försvarsuppgifter. Straffet sattes till 62 månader, räknat som avtjänat i Belmarsh.

14 år i ambassad och fängelse

Assange grundade WikiLeaks 2006. År 2010 publicerade sajten läckor från den amerikanska arméanalytikern Chelsea Manning, däribland videon från en helikopterattack i Bagdad 2007 där bland andra två Reutersjournalister dödades, samt krigsloggar och diplomatkablar.

2012 sökte han skydd i Ecuadors ambassad i London. Asylen drogs in 2019, brittisk polis greps in och Assange dömdes för brott mot borgen innan USA drev utlämning enligt Espionage Act. Han satt fem år i Belmarsh.

I oktober 2024 sade han i Europarådets parlamentariska församling i Strasbourg att rättsskyddet för visselblåsare och journalister bara fanns på papper.

Jag är inte fri i dag för att systemet fungerade. Jag är fri i dag efter år av fängelse därför att jag erkände mig skyldig till journalistik, sade Assange då.

Greenwald: USA och Storbritannien gjorde allt för att knäcka honom

Journalisten Glenn Greenwald, som själv besökte Assange i ambassaden, välkomnade återkomsten under torsdagen. Han kallade Assange en av århundradets mest betydelsefulla pionjärer för ett fritt internet och oberoende journalistik.

"USA och Storbritannien gjorde allt för att knäcka och förgöra Julian Assange, men han segrade", skrev Greenwald.

Assange har inte sagt att han tänker återvända till publiceringen. Men två år efter frisläppandet tar han tillbaka sitt eget konto med orden "I'm back." – och frågan är om WikiLeaksgrundaren nu gör comeback i journalistiken.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.