Insändarsidan

Annons:

”Zelenskyjs dagar är definitivt räknade”

Kriget i Ukraina

Zelenskyjs tid i strålglansen är över och hans egen framtid finns av allt att döma inte i Ukraina. Det skriver Josef Csiba.

Publicerad december 20, 2023
Volodymyr Zelenskyj Ukraina
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 32 980,00 SEK 44% Mål: 75 000,00 SEK

Ukrainas kollaps är nära förestående, sedan får Ursula von der Leyen med sina undersåtar i Bryssel försöka inbilla oss det motsatta hur mycket hon vill. Sanningen är, enligt flera militära bedömare, att Ukrainas armé inte kan hålla motstånd länge till utan nya pengar och vapen. Pengar som numera kommer alltför sällan och i allt mindre omfattning till Ukraina än tidigare.

Ukrainas president har under sin tiggarresa i USA visserligen kunnat bettla ihop nya cirka hundra miljarder dollar för fortsatt krigföring, men pengarna enligt militära källor räcker bara till två och en halv, eventuellt till tre månaders fortsatt krigföring och ifall de utlovade miljarderna från EU inte kommer i tid, har Ukraina inte längre några egna reserver att ta till.

USA vill inte eller kan inte längre finansiera kriget i Ukraina, men som tur är har USA sin trogna allierade i Bryssel, Ursula von der Leyen, som gärna vill uppfylla sina översåtars alla önskningar och har den makten samt förmågan att övertyga övriga länders ledare att följa hennes råd angående finansieringen.

För USA:s del är det en genial lösning. För varje euro EU skickar till Ukraina, hamnar cirka nittio procent ändå tillbaka i amerikanska företags händer i form av vapeninköp och tidigare gjorda investeringar i Ukraina. Det finns bara ett problem. Ungerns premiärminister Viktor Orbán, som satte käppen i hjulet för Ursulas planer, därför råder panik i EU högkvarteret idag. Kommissionen har snabbt kallat till extramöte redan i februari, för det är bråttom, allt måste lösas innan valet till nya EU-parlamentet den 8 juni 2024.

Annons:

Ukraina har kanske en sista chans att ställa upp med en ny, och i så fall en sista, armé med cirka två till trehundratusen individer med hjälp av tvångsrekrytering och stöd från EU (i klarspråk med våra skattepengar) och därmed fortsätta att plåga sin egen befolkning kanske i högst två år till, för ett pris som betyder säker död för mellan trehundra och tusen ukrainska soldater dagligen.

Ryssland tackar däremot EU och mår bra, trots sanktionerna. Ryssland har lyckats anpassa sig snabbt till situationen, omorganiserat sin industri för krigföring, tillverkar idag massvis med nya vapen, stridsvagnar, missiler på löpande band, medan vapenleveranserna till Ukraina sinar från dag till dag.

Kriget i Ukraina kan bara sluta på ett sätt, och det kan med all säkerhet sägas redan idag att det inte blir Zelenskyj eller pamparna i Bryssel som får diktera villkoren den dagen Ukrainas öde ska avgöras. Varför är det så svårt för krigshetsarna i Bryssel och Ulf Kristersson i Stockholm att fatta det? Eller som en känd israelisk militärrådgivare så passande uttryckte det: ”Om Putin släcker ljuset då är det natt och om han tänder det igen då är det dag, och det samma gäller även i Washington.” Ingen kommer att fråga byråkraterna i Bryssel vad de har att säga om den saken.

Men om vi återgår till den mänskliga sidan för konsekvenserna av kriget. Är byråkraterna i Bryssel verkligen medvetna om att varje miljard euro av våra skattepengar de skickar till Ukraina betyder en säker död för cirka tiotusen ukrainska soldater och civila? Är de beredda för att ta ansvaret för det meningslösa dödandet de indirekt är ansvariga för?

Zelenskyjs framtid är likaså osäker, men den blir definitivt inte i Ukraina, det vet han onekligen själv också. Varför skulle han annars skaffat sig brittiskt medborgarskap och dyrbara fastigheter utomlands till exempel i Sicilien och Egypten? Han vet att Putin kommer aldrig att förhandla med honom och enda sättet att få slut på det meningslösa dödandet kommer att ske vid förhandlingsbordet. Då blir det inte Zelenskyj som ska få den äran sitta där. Hans roll i detta spel är redan slut.

Zelenskyj har kommit till makten med hjälp av finansmannen Igor Kolomoyskij för att sedan hamna i knäna på Joe Biden med resultatet att mestadels av ukrainska tillgångar hamnat i amerikanska händer. Trots detta sitter det ukrainska folket i en skuldfälla för årtionden framöver. Missnöjet med Zelenskyj politik har börjat visa sig allt tydligare, trots att all opposition i Ukraina är förbjuden. Den svenskstödda statstelevisionen i Ukraina är helt beroende av Zelenskyj och inga oppositionella tidningar får publiceras. Ändå är Ukraina en demokratisk mönsterstat enligt EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen som bör införlivas i EU-kollektivet med en ny rekordfart. Varför det måste vara så, har jag försökt besvara ovan.

Konflikten mellan USA och Ryssland i Ukraina kommer med all säkerhet slutligen att lösas vid förhandlingsbordet och inte på slagfältet. Beviset för att så kommer att ske heter ”femtusenniohundrasjuttiosju kärnstridsspetsar” av vilka några (efter Nato-hysterin) utan tvekan är riktade även mot Sverige.

Det finns idag tydligen bara två förnuftiga människor i politiken, som arbetar för en fredlig lösning på konflikten, tyvärr med alldeles för lite inflytande, nämligen påven Franciskus och Ungerns premiärminister Viktor Orbán. Det skulle inte skada att visa lite respekt och ödmjukhet från svenska politikers sida och överväga vad dessa två herrar har att säga för att få ett snabbt slut på det onödiga och blodiga kriget i Ukraina, vilket kan ruinera Europa helt och i slutändan kan betyda slutet för hela EU, åtminstone vad vi kallar för EU i sin nuvarande form.

 

Josef Csiba

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Johnson tog med vapenbolagets storägare till Ukraina

Kriget i Ukraina

Publicerad september 26, 2026 – av Emil Fjellstedt
Boris Johnson skakar hand med Volodymyr Zelenskyj utanför en stenbyggnad i Kiev
Boris Johnson och Volodymyr Zelenskyj i Kiev i april 2022.

Boris Johnson tog med sig mannen som gett hans privata bolag en miljon pund på en resa till Ukraina i september 2023. Christopher Harborne, största ägare i vapenbolaget QinetiQ, var registrerad som Johnsons rådgivare. Varför han var med förklarar varken de läckta dokumenten eller de två männen själva.

Uppgifterna kommer från läckta filer ur Johnsons privata kansli, de så kallade Boris Files. Brittiska The Guardian publicerade sin granskning den 10 oktober 2025.

Enligt filerna flög Johnson och Harborne med privatjet från Stansted till östra Polen och tog nattåget vidare till Kiev. De anlände den 8 september 2023. Planet, en Dassault Falcon, drevs enligt Guardian sannolikt av Harborne själv. Johnson hade vid det laget lämnat parlamentet.

Arrangörerna av Yalta European Strategy-forumet (YES) i Kiev uppger att Harborne var registrerad som "rådgivare, Office of Boris Johnson". I Johnsons program står "bara Boris och Chris" vid forumets öppningssession.

Följde med till Kiev och Lviv

Både Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj och Johnson talade på forumet. Programmet antyder ett enskilt möte efteråt, men Zelenskyjs kansli svarade inte på frågan om Harborne deltog. Ukrainas dåvarande utrikesminister kunde inte heller minnas om Harborne var med på ett senare möte.

Nästa dag reste Johnson till Lviv. Han lade blommor vid krigsgravar, besökte sårade och tog emot ett hedersdoktorat. Film visar Harborne i närheten när Johnson hälsar på soldater; på ett foto från ett möte med borgmästaren Andriy Sadovyy syns Harborne också.

Programmet nämner dessutom ett "stängt möte vid det militärtekniska forsknings- och utvecklingscentret". Det framgår inte om Harborne deltog. Han är QinetiQs största aktieägare med 13 procent, men det innebär inte att han har någon operativ roll i bolaget.

Ukrainas styrkor uppges använda QinetiQs Banshee-drönare och röjningsrobotar. I april 2025 meddelade det brittiska försvarsministeriet att bolaget skulle hjälpa Ukraina att tillverka utrustning med 3D-skrivare.

Miljonen till Johnsons bolag

Harbornes gåva på en miljon pund till The Office of Boris Johnson Ltd registrerades i november 2022 i registret över parlamentsledamöters ekonomiska intressen. Den syns inte i den brittiska valmyndigheten Electoral Commissions databas över pengar till en ledamots politiska verksamhet.

Harbornes advokater säger att gåvan skulle göra det möjligt för Johnson att fortsätta vara aktiv i brittisk politik. Enligt dem väntade sig Harborne ingen personlig vinning, och varje antydan om motsatsen är utan bevis och medvetet falsk. De gav inga substantiella svar på varför han följde med till Ukraina.

Ett brev daterat den 23 oktober 2023, med Johnsons signatur, inleds: "Jag skriver till stöd för Christopher Harborne." Johnson beskriver honom som vän och stödjare av sitt kansli, nämner den gemensamma Ukrainaresan och kallar honom en hängiven motståndare till Putins styre. Enligt advokaterna var brevet ett karaktärsintyg efter angrepp på Harbornes karaktär.

Johnson svarade Guardian med att kalla tidningens artiklar "patetiska icke-nyheter" och skrev att de mest tycktes bygga på en olaglig rysk hackning. Han fortsatte: "Varför byter ni inte bara namn till Pravda? Era artiklar är skräp och ni gör Putins arbete."

Guardian konstaterar att filerna inte förklarar varför Harborne följde med. Det som går att slå fast är att Johnson tog med en stor givare på resan och att denne registrerades som rådgivare. Ett foto visar Harborne vid mötet med Lvivs borgmästare; om han deltog i de privata mötena framgår inte.

Johnson hade redan våren 2022 rest till Kiev mitt i förhandlingarna. Efter samtalen i Istanbul i slutet av mars flög han dit den 9 april. Davyd Arachamija, som ledde Ukrainas delegation, sade i en intervju i november 2023 att Johnson då uppmanade dem att inte skriva under något med ryssarna utan bara fortsätta kriget. Ukrainska Pravda hade året innan återgett samma budskap från en nära medarbetare till Volodymyr Zelenskyj: Putin skulle pressas, inte förhandlas med, och väst tänkte inte skriva under avtal med honom. Johnson har kallat påståendet "rysk propaganda".

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Lavrov: Ingen paus i kriget medan det förhandlas

Kriget i Ukraina

Publicerad september 24, 2026 – av Emil Fjellstedt
Sergej Lavrov talar vid Antalya Diplomacy Forum
Arkivbild från Antalya i april. Lavrov avvisade under onsdagen ett eldupphör i FN:s säkerhetsråd.

Ryssland tänker inte stoppa striderna medan det förhandlas. Det beskedet gav utrikesminister Sergej Lavrov i FN:s säkerhetsråd under onsdagen, samma dag som Ukraina och 51 allierade krävde ett omedelbart och villkorslöst eldupphör. Enligt Lavrov handlar kravet om att ge Kiev andrum och fylla på vapenlagren.

Lavrov talade om kriget i Ukraina när säkerhetsrådet sammanträdde den 23 september. Enligt den ryska nyhetsbyrån Tass, som återger hans anförande, var budskapet till Europa och Kiev entydigt.

— Vi har lärt oss av bitter erfarenhet och kommer inte att pausa den särskilda militära operationen medan förhandlingar pågår, i något format, sade Lavrov.

Han riktade samtidigt udden mot de europeiska huvudstäderna och beskrev eldupphöret som ett medel för att köpa tid.

— Det är precis vad Europa vill, allt med samma enkla mål: att få ett andrum och fylla på Kievregimens uttömda militära arsenaler. Regimen har av desperation sedan länge tagit till öppet terroristiska metoder, sade Lavrov.

Kravet kom före mötet

Uttalandet om eldupphör publicerades innan säkerhetsrådet samlades. Ukraina och 51 allierade krävde ett omedelbart och villkorslöst eldupphör så att samtal mellan Moskva och Kiev kan komma till stånd. Bland undertecknarna finns EU och dess medlemsstater, Storbritannien, Kanada och Australien.

Moskvas linje är att striderna upphör först när båda sidor söker en samlad uppgörelse som tar itu med krigets grundorsaker. Ett eldupphör utan en sådan uppgörelse ser Kreml alltså som en paus som främst gynnar motparten.

Fyra dygn efter drönaranfallet

Tidpunkten gör saken mer laddad. Kravet kom mindre än fyra dygn efter Ukrainas största drönaranfall någonsin mot Moskva. Två civila dödades i förorterna, och ett oljeraffinaderi, bostadshus och civil infrastruktur skadades.

Moskvas borgmästare Sergej Sobjanin kallade raiden utan motstycke och sade att den omfattade mer än 1 600 drönare från alla håll.

Försvaret ska trappa upp

Rysslands försvarsministerium sade efter det senaste drönaranfallet mot Moskva att armén ytterligare ska intensifiera precisionsanfall mot militära mål i Kiev.

Ryssland har de senaste månaderna trappat upp robot- och drönaranfall mot ukrainsk militär och infrastruktur med dubbel användning, som svar på Zelenskyjs 40 dagar långa påverkanskampanj med långräckviddiga anfall mot civila mål i Ryssland. Zelenskyjs uttalade syfte var att väcka missnöje hos den ryska allmänheten.

Kampanjen slutade med att Ukrainas svartahavshamnar slogs ut och att Rysslands vinterkampanj mot kraftverk och transformatorstationer började tidigare än vanligt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Halva Ukraina utan ström efter nattens drönar- och robotanfall

Kriget i Ukraina

Publicerad september 22, 2026 – av Emil Fjellstedt
Brinnande byggnad och rökpelare efter nattliga anfall mot Ukraina.
Natten till tisdagen brann byggnader i flera ukrainska städer efter drönar- och robotanfall.

Ryssland angrep Ukraina med hundratals drönare och tiotals robotar under natten till tisdagen. Rapporter talar om omkring 300 drönare och om strömavbrott i upp till halva landet.

Nattens anfall kommer efter den ukrainska drönarsvärmen mot Moskva på valdagen, då tre civila dödades i Moskvaregionen.

Källor uppger att anfallet gick mot Kiev, Odesa-regionen, Zaporizjzja, Pavlohrad, Kremenchuk och Dnipro. Vanliga drönare sattes in mot Kiev och Odesa. Jetdrivna drönare gick främst mot Dnipro. Kryssningsrobotar och ballistiska robotar användes mot Kremenchuk, och robotar av typen Banderol mot både Dnipro och Kremenchuks oljeraffinaderi. Spaning över västra Ukraina beskrivs som förberedelse för nästa våg.

Lager och industri

I Odesa-regionen träffades ett lagerkomplex vid Usatove för tredje gången. Rapporter beskriver en stor brand, med tjock svart rök, efter en träff med en jetdriven drönare mot ett lager i utkanten av Odesa. Satellitbilder ska ha visat en kraftig brand av samma slag som vid tidigare träffar mot anläggningen.

I Dnipro registrerades en stor brand i stadens sydvästra industriområde efter flera drönare och en ballistisk robot. Rapporter bedömer att anläggningarna inte kan användas under lång tid. Runt Kremenchuks raffinaderi hördes explosioner, men på morgonen fanns ännu inga bilder av brand där. En ballistisk träff noterades också i staden, utan närmare uppgifter om förstörelsen.

Strömavbrott

Konsekvensen som lyfts är elnätet. I Tjernihiv ska omkring 100 000 invånare ha blivit utan ström. Avbrott uppges också ha börjat i Kiev, Mykolajiv och Sumy. Sammantaget beskrivs upp till hälften av Ukrainas territorium som drabbat, och avbrotten väntas fortsätta om anfallen gör det.

Rapporterna anger inte hur många som dödats. Regionala ukrainska uppgifter, där ingen annan information finns, talar om två döda och sex skadade i Dnipro, med sök under rasmassor vid ett träffat företag, och om ett femvåningshus i Kiev där 15 personer ska ha räddats.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Tre döda efter ukrainsk drönarsvärm mot Moskva under valdagen

Kriget i Ukraina

Publicerad september 21, 2026 – av Emil Fjellstedt
Splitbild: rök och eld vid ett raffinaderi till vänster, brinnande lägenheter i ett höghus till höger.
Brand vid Moskvaraffinaderiet och ett träffat flerbostadshus i regionen, ur videoklipp som spreds efter nattens angrepp.

Tre civila dödades i Moskvaregionen natten mot söndagen, när ukrainska drönare slog mot raffinaderi, bostadshus och lager. Enligt Moskva är det den största attacken mot huvudstaden under hela kriget – och den kom på sista dagen av det ryska parlamentsvalet.

Över 1 600 obemannade farkoster slogs tillbaka sedan lördagen, varav 450 på väg in mot Moskva, skrev borgmästare Sergej Sobyanin. Han kallade det den största och oöverträffade attacken mot staden.

— Den oöverträffade attacken var uppenbart planerad för att störa valet. Fienden misslyckades, sade han.

Flera drönare nådde Moskvaraffinaderiet i Kapotnja. Ett objekt på området skadades, enligt borgmästaren, som uppger att ingen dog i själva staden. En farkost träffade också ett hus vid Orechovyjbulvarden.

I förorterna var följderna tyngre. Regionens guvernör Andrej Vorobjov uppgav att luftvärnet mellan klockan 03 och 05 slog ut 249 drönare i 17 kretsar.

Kvinna dödad – maken dog på sjukhus

I byn Sofyino i Ramenskoje träffade en drönare ett trevåningshus. En 44-årig kvinna dog och fem personer skadades, däribland två barn. Kvinnans man avled senare på sjukhus, meddelade Vorobjov. En 15-årig flicka och hennes 19-årige bror blev därmed föräldralösa.

I Orechovo-Zujevo dödades en äldre man i ett privat hus som rasade och fattade eld. I Ramenskoje evakuerades omkring 400 personer, varav 70 barn, från ett 21-våningshus efter att vrakdelar tänt taket. Tjugo bilar skadades.

I Kotelniki slog en drönare in i ett flerbostadshus och satte lägenheter i tre våningar i brand. Skador rapporterades också i Kolomna, Jegorjevsk, Ljubertsy, Lytkarino och Istra.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj bekräftade slagen och sade att ett nyckelföretag i rysk oljeindustri och en logistikplats träffats.

— Det är miljarder dollar som håller krigsmaskinen igång, skrev han.

Moskva kallar slagen mot bostadshusen för terrorism och anklagar Kiev för att försöka störa ryssarnas röstning. Försvarsministeriet sade att armén kommer att fortsätta och intensifiera sina anfall mot militära mål i Kiev.

Valet i Moskva genomfördes ändå. Vallokalerna stängde som planerat under söndagskvällen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.