Insändarsidan

Annons:

”Är Nato en försvarsallians eller en terrororganisation?”

Det nya kalla kriget

Nato är idag utan tvivel bara ett verktyg för USA för att, om situationen så kräver, med våld försvara sina egna intressen överallt i världen. Det skriver Josef Csiba.

Publicerad mars 14, 2024
Ruiner efter Natos bombningar av Belgrad, Serbien.
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

För att få ett svar måste vi gå tillbaka i historien ända till 1949, då Nato bildades som en motvikt till Sovjetunionens Röda arme, framförallt för att förhindra Röda armens förmodade framfart ända till Atlanten.

USA med sina västerländska bundsförvanter litade nämligen inte längre på sin tidigare allierade Sovjetunionen, trots att både Roosevelt och Churchill vid Jaltakonferensen 1945 förrådde sina tidigare vapenbröder i öst och lovade Stalin, för att få honom på bättre humör, full kontroll över dessa länder, men Stalin nöjde sig inte med det. Situationen förändrades snabbt och Sovjetunionen genom sin expansionspolitik blev ett verkligt hot inte bara för Europa, utan även för andra delar av världen.

1955 bildades Warszawapakten som en motvikt till Nato, och den långa perioden av det så kallade Kalla kriget mellan den kommunistiska Sovjetunionen och USA med sina allierade tog sin början och fortsatte ända till Sovjetunionens sönderfall 1992. Samtidigt upplöstes även Warszawapakten (men inte Nato) och flera av Warszawapaktens tidigare medlemmar ansökte om inträde till Nato. Vid en senare tidpunkt övervägde även Ryssland detta. Men om Ryssland skulle bli medlem av Nato, vem är då fienden? Den frågan ställde sig även den högsta ledningen inom Nato som naturligtvis aldrig kunde gå med på att även Ryssland skulle bli medlem av organisationen, för i så fall skulle Nato förlora hela sitt existensberättigande. Militärer är som alla andra yrkesgrupper, rädda för att förlora sina arbeten, därför är de tvungna att ständigt hålla rykten om en yttre fiende vid liv och denna gång passade Ryssland mycket bra in i bilden.

Ryssland som alla vet, är militärt underlägset Nato och Putin är väl medveten om att ett väpnat anfall mot något Natoland skulle likna ett självmord. Den bilden delas däremot inte av Nato som ständigt kämpar för att behålla sin makt, sin existens och därför under inga omständigheter går med på att bevilja Ryssland inträde i organisationen.

Annons:

Och nu närmar vi oss frågan, vilket syfte fyller Nato idag, vem startade kriget i Ukraina och framförallt - varför blev allt så som det blev?

Nato är idag utan tvivel bara ett verktyg för USA för att om situationen så kräver med våld försvara sina egna intressen överallt i världen. USA står för över sjuttio procent för Natos alla kostnader. Kort sagt, Nato är USA:s förlängda arm för att utöva sin makt och inflytande överallt i världen.

Vad det gäller Ukraina, i Pentagons mörka rum beslutades redan långt innan statskuppen i Kiev då den folkvalda och Putinvänliga presidenten Yanukovich störtades, att Ukraina ska bli medlem av Nato. Statskuppen i Ukraina 2014 som utan minsta tvivel var organiserad och finansierad från Washington var bara en fortsättning av Pentagons planer på att Ukraina så snart som möjligt ska bli en fullvärdig medlem av Nato, och inte minst att få en total kontroll över Ukrainas tillgångar.

Då några få av EU-ländernas ledare tidigt insåg vad det var på gång, och stillsamt protesterade, kom det korta men bestämda svaret från USA genom sin dåvarande biträdande utrikesminister Victoria Nuland som ordagrant löd: ”Fuck the EU”.

Men Washington och Nato stötte ändå på problem, då Ryssland invaderade en del av Ukraina i februari 2022 och gjorde det klart för de ansvariga att kriget mot Ryssland i Ukraina var förlorat långt innan det ens började. Trots det kommer kriget ännu att fortsätta länge till. USA tjänar miljarder med dollar genom sin vapenindustri genom att sälja vapen till Ukraina för våra skattepengar, och därför har USA inget intresse av att avsluta sitt krig där. Ryssland har också uppnått sina intressen och vill naturligtvis behålla dem genom att garantera Krimhalvöns framtid och befästa de fyra annekterade östra provinserna av Ukraina.

Men USA och Nato har mycket mer på sina samveten än Kriget i Ukraina och statskuppen i Kiev. Till exempel den besinningslösa terrorbombningen av Serbien 1999 inklusive deras huvudstad Belgrad med tusentals civila offer, som strider mot alla internationella regler och lagar. Kriget i Irak, Libyen, Syrien och Afghanistan, för att inte nämna än fler.

Vi har också från Seymour Hersh rapport fått veta att det var USA och Nato som sprängde gasledningen i Östersjön i syfte att tvinga Tyskland och EU att köpa naturgas från USA istället från Ryssland. Den officiella utredningen av händelsen är naturligtvis nerlagd, ty vem skulle våga anklaga USA och Nato för att hålla på med terrorhandlingar?

Putin i sin intervju med Tucker Carlson uttryckte tydligt att Ryssland inte har några intentioner på att anfalla något Natoland, men den intervjun vill nog den statliga median hellre förtiga än offentliggöra.

Många av Europas problem inklusive kriget i Ukraina skulle lösas med en enkel åtgärd, genom att upplösa hela Nato och sluta fred med Ryssland. Den lösningen går naturligtvis inte att genomföra, för det strider mot USA:s egna intressen och så länge USA får utöva sin totala makt och inflytande över Nato, kommer Nato att fortleva och kriget i Ukraina att fortsätta.

Därför blir det extra viktigt för vår del att rösta rätt i kommande val till EU-parlamentet den 8:e juni, och utestänga de krigshetsande politikerna från Bryssel, men även våra egna Natoanhängare och krigshetsare i parlamentet i Stockholm.

 

Josef Csiba

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Polen och USA i samtal om permanenta amerikanska militärbaser

Det nya kalla kriget

Publicerad augusti 6, 2026 – av Jan Sundstedt
En amerikansk arméöverste och en polsk general vid Camp Kościuszko i Poznań.
En amerikansk arméöverste och en polsk general vid Camp Kościuszko i Poznań den 29 juli 2026. Arkivbild.

WARSZAWA (Xinhua) -- Polen och USA för samtal om att etablera permanenta amerikanska militärbaser i Polen, uppgav den polske vice försvarsministern Pawel Zalewski för statliga TVP på onsdagen.

Förhandlingarnas förberedande skede är redan avslutat, enligt Zalewski, som sade att den politiska viljan hade uttryckts för länge sedan.

Vi har redan slutfört processens preliminära steg, för att inte tala om den politiska viljan, som uttrycktes för länge sedan, sade han.

Han tillade att USA har bildat ett team för samtalen.

USA ser över närvaron i Europa

Samtalen kommer sedan USA förra veckan inlett en formell översyn av sin militära närvaro i Europa.

Översynen syftar till att Europa ska ta ett "primärt ansvar för sitt konventionella försvar".

Enligt uppgifter som sammanställts av den USA-baserade tankesmedjan Council on Foreign Relations är tiotusentals amerikanska militärer stationerade i bland annat Tyskland, Polen och Italien.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Marknadsanalytikern om energikriget: ”Dollarns ställning står på spel”

Maktkoncentrationen hos storbankerna

Uppdaterad juli 30, 2026, Publicerad juli 30, 2026 – av Emil Fjellstedt
Alex Krainer och Glenn Diesen i en videointervju om energi, dollarn och banksystemet
Marknadsanalytikern Alex Krainer intervjuas av den norske professorn Glenn Diesen om energi, dollarn och banksystemet.

Marknadsanalytikern och tidigare hedgefondförvaltaren Alex Krainer menar att krig och konflikter kring energi måste förstås som en del av en större kamp om dollarns ställning och västvärldens finanssystem. I en intervju med den norske professorn Glenn Diesen varnar han för att störningar i olje- och gasflöden kan blottlägga risker i banksektorn.

Krainer är författare, marknadsanalytiker och tidigare hedgefondförvaltare. I samtalet återkommer han till sambandet mellan energi, geopolitik och finans.

Diesen inleder med att fråga varför energi tycks ha fått en så central plats i konflikter som berör Venezuela, Iran, Ryssland och strategiska sjövägar.

Krainer svarar att energins betydelse inte är ny, utan går tillbaka till den moderna stormaktspolitikens framväxt.

Energi har varit den centrala faktorn i imperiekrig under de senaste 120 åren, säger Krainer.

Oljehandel och dollarns ställning

Enligt Krainer är det inte bara kontrollen över råvaran som står på spel. Han menar att olje- och gasprojekt, lån till energibolag och handel i amerikanska dollar tillsammans skapar en struktur där kapitalströmmarna dras mot banker i USA och Storbritannien.

Han beskriver hur ett lån från en storbank till ett energibolag, enligt hans resonemang, blir beroende av att oljeintäkter fortsatt kommer in i dollar. Därmed, menar han, kopplas resursutvinning i andra delar av världen till bankernas balansräkningar i väst.

Det här är den moderna kolonialismens mekanism, säger Krainer och hävdar att resursrikedom i slutändan slussas till finansiella centrum som London och New York.

För den finansiella nivån är den stora vinsten att behålla kontrollen över resursrika regioner, säger Krainer.

Här ligger, enligt Krainer, den avgörande kopplingen mellan banksystemet och konflikterna kring energi. När stora banker lånar ut till energibolag och lånen ska betalas tillbaka med olje- och gasintäkter i dollar blir fortsatt kontroll över produktion, kontrakt och betalningsflöden en del av bankernas affärsmodell.

Bankerna är i hans beskrivning därför inte enbart passiva långivare.

Alex Krainer menar att strukturen skapar ekonomiska incitament att bevara en världsordning där resursrika områden är öppna för västerländska bolag och där handeln hålls knuten till dollarn. När den ordningen hotas, hävdar han, uppstår också ett tryck mot politiska ingripanden och krig för att återställa kontrollen.

Han ställer detta mot vad han kallar normal och ömsesidig handel mellan länder. USA skulle enligt honom kunna importera och exportera energi utan att samtidigt eftersträva kontroll över resursrika regioner, men han menar att den finansiella logiken ger starka incitament till det motsatta.

Varnar för spridning till banksektorn

Samtalet går därefter över till bankernas exponering. Krainer hävdar att minskade exportintäkter från olje- och gasregioner kan göra lån och andra finansiella positioner osäkra. Han lyfter särskilt fram risken för att stora banker är knutna till varandra genom derivat och andra ömsesidiga åtaganden.

Om en systemviktig bank inte kan fullfölja sina åtaganden kan det, enligt Krainer, spridas vidare till andra banker. Han jämför det tänkta förloppet med finanskrisen 2008.

Hela systemet hamnar då under press och riskerar en fullständig systemkollaps, säger Krainer.

Han menar att centralbanker i ett sådant läge sannolikt skulle försöka hålla systemet flytande med ny likviditet. Men i hans analys flyttas då problemet från bankernas balansräkningar till hushållens köpkraft.

Att skapa pengar ur tomma intet leder till sist till hyperinflation, varnar Krainer.

Prognos om inflation och stagnation

Diesen tar också upp Gulfstaternas relation till USA och frågar om förändrade säkerhetspolitiska förhållanden kan påverka kapitalflöden till amerikanska marknader, bland annat till AI-sektorn.

Alex Krainer menar att ett avståndstagande från dollarn eller förstörda energianläggningar skulle kunna få långtgående följder.

Mot slutet berättar Krainer att han själv stött på tillfälliga problem med att tanka efter hemresan. Han använder händelsen som utgångspunkt för en bredare varning om brist, prisbildning och marknadsingripanden.

Varje imperium på väg ned har försökt böja ekonomins lagar efter sin egen vilja – och alla har till sist misslyckats, säger Krainer.

Hans slutsats är att världen enligt honom går mot en period av hög inflation och ekonomisk stagnation.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kina förbjuder export till 14 EU-aktörer efter nya Rysslandssanktioner

Det nya kalla kriget

Publicerad juli 25, 2026 – av Emil Fjellstedt
Xi Jinping och Vladimir Putin skakar hand framför kinesiska och ryska flaggor i Peking.
Kinas president Xi Jinping och Rysslands president Vladimir Putin undertecknar ett gemensamt uttalande efter sina samtal i Peking den 20 maj 2026.

Kina förbjuder med omedelbar verkan export av produkter med dubbla användningsområden till 14 europeiska aktörer. Beslutet är ett svar på EU:s nya Rysslandssanktioner mot 14 företag i Kina och Hongkong.

Den kinesiska åtgärden offentliggjordes av landets handelsdepartement den 24 juli. Kinesiska exportörer får inte längre sälja varor, programvara eller teknik med dubbla användningsområden till de utpekade aktörerna.

Förbudet gäller också utländska organisationer och personer som vill överföra eller tillhandahålla sådana produkter av kinesiskt ursprung. Pågående leveranser ska stoppas omedelbart. Undantag kan beviljas i särskilda fall efter ansökan till departementet.

På listan finns bland andra den tyska försvarskoncernen Rheinmetall, den tjeckiska fordonstillverkaren Tatra Trucks, den franska drönartillverkaren Cavok UAS och den polska elektronikproducenten Vigo Photonics. Även företag verksamma inom elmotorer, kemi, optoelektronik, laserteknik och skeppsbyggnad samt tekniska universitetet i Wrocław omfattas.

Svar på EU:s 21:a sanktionspaket

EU antog dagen före Kinas besked sitt 21:a sanktionspaket mot Ryssland. Paketet omfattar bland annat banker, kryptotjänster, energiföretag och aktörer med koppling till den ryska militärindustrin.

EU lade samtidigt till 51 aktörer på en lista med skärpta exportrestriktioner för produkter och teknik med dubbla användningsområden. Enligt unionen har dessa understött Rysslands militärindustri eller bidragit till att kringgå exportförbud. Företagen finns bland annat i Kina och Hongkong, Indien, Kazakstan, Kirgizistan, Turkiet och Förenade arabemiraten.

Kinas handelsdepartement uppger att 14 företag i Fastlandskina och Hongkong träffades av EU:s nya åtgärder. Peking beskriver därför exportförbudet mot de europeiska aktörerna som en motåtgärd.

Förbudet omfattar även tredje part

Beslutet innebär inte bara att kinesiska leverantörer stoppas från att exportera. Även företag i andra länder förbjuds att vidareexportera berörda produkter av kinesiskt ursprung till de 14 aktörerna. Därmed kan åtgärden påverka leveranskedjor där kinesiska komponenter går via mellanhänder.

Vilka enskilda produkter som påverkas beror på Kinas exportkontrollregler och varornas användningsområde. I det officiella beskedet anges inget uppskattat värde på de stoppade leveranserna eller hur stora konsekvenserna blir för de berörda företagen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Medvedev: Finland har blivit ryskt kärnvapenmål

Det nya kalla kriget

Publicerad juli 4, 2026 – av Emil Fjellstedt
Dmitrij Medvedev och Federationsrådets talman Valentina Matvijenko i Moskva.
Dmitrij Medvedev, vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd, tillsammans med Federationsrådets talman Valentina Matvijenko i Moskva i februari 2026.

Rysslands tidigare president Dmitrij Medvedev säger att Finland nu finns med på Rysslands lista över kärnvapenmål efter att landet lättat på sitt tidigare kärnvapenförbud.

Uttalandet gjordes i ett inlägg på X sedan Finlands riksdag i juni röstat för att ändra landets regler för kärnvapen. Beslutet innebär att kärnvapen kan föras in, transporteras och innehas i Finland om landets försvar kräver det.

”Finland har upphävt sitt förbud mot att hysa kärnvapen. Vad förändrar det för finländarna? Bara en liten sak: deras land står nu på Rysslands lista över kärnvapenmål. Gläd er, Finland, ni har uppnått maximal säkerhet”, skriver Medvedev.

Medvedev är vice ordförande i Rysslands säkerhetsråd och hans varning innebär att Finland uttryckligen pekas ut som ett möjligt mål för ryska kärnvapen. Beskedet kommer efter att Finland gick med i Nato 2023, efter Rysslands invasion av Ukraina, och därefter stegvis anpassat sin försvarspolitik till alliansens kärnvapendoktrin.

Den finska riksdagen röstade med 125 röster mot 61 för lagändringen. Finlands försvarsminister Antti Häkkänen har beskrivit beslutet som nödvändigt för landets säkerhet och för att Finland fullt ut ska kunna omfattas av Natos avskräckning.

Finlands president Alexander Stubb har samtidigt sagt att landet inte avser att placera kärnvapen på finskt territorium i fredstid. Enligt Stars and Stripes har lagändringen i stället motiverats med att Finland måste kunna delta i alliansens försvarsplanering om säkerhetsläget kräver det. Medvedevs varning visar dock att beslutet också kan ha gjort Finland mer utsatt i en kärnvapenkonflikt mellan Ryssland och Nato.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.