Säpo kopplar etablissemangs- och coronakritik till “extremism” i nytt utspel

Trots att mötesfriheten, rörelsefriheten och andra demokratiska fri- och rättigheter kraftigt inskränkts under regeringens coronapolitik är det istället kritik av just denna politik som Säpo i ett nytt utspel nu för fram som problematisk. Säpoanalytikern Ahn-Za Hagström gör bland annat en koppling mellan “extremism” och att “försöka ställa etablissemanget till svars”.

Säkerhetspolisens lagstadgade uppgift är “att skydda Sveriges demokratiska system, medborgarnas fri- och rättigheter och den nationella säkerheten”. Trots detta är det inte mot statsmaktens omfattande totalitära ingrepp i medborgarnas mötesfrihet och rörelsefrihet under coronakrisen som Säpos så kallade ”senior analytiker” Ahn-Za Hagström riktar sitt främsta fokus för eventuella hot mot demokratin. Inte heller anmärker hon på att man från den sittande regeringsmaktens håll genom den nya så kallade “maktlagen” även delvis avskaffat den klassiska parlamentariska demokratin med den förmenta pandemin som förevändning.

I sitt utspel riktar Hagström däremot istället särskild uppmärksamhet åt strömningar i samhället som kräver att maktpersoner ska ställas till svars – inte bara för den politik man för i kölvattnen av coronakrisen, utan även för politik som förts tidigare inklusive migrationspolitiken. Den koreanskättade Säpo-analytikern menar att detta snarast är kännetecknande för det hon betecknar som “den våldsbejakande högerextrema miljön” och således inte självklart kan betraktas som uttryck för legitim medborgerlig kritik i Sverige.

– Det finns en idé om att försöka ställa etablissemanget till svars, att ställa Sveriges strategi och hantering av pandemin till de val som samhället och våra politiker gjort sedan tidigare. Det vill säga att man ställer omkomna svenskar i förhållande till flyktingmottagandet och så vidare, säger hon till skattefinansierade SR.

Hagström nämner att man följer totalt tre “extremistmiljöer” som innefattar ”våldsbejakande vänsterextremism”, ”våldsbejakande islamistisk extremism” och “våldsbejakande högerextremism”.

– Man använder pandemin i propagandan, det här är den typ av händelse som alla tre extremistmiljöerna använder i sitt skapande av narrativ, fortsätter Ahn-Za Hagström.

Det tycks ännu vara oklart hur man klassificerar den våldsbejakande svart makt-rörelsen BLM i detta sammanhang, trots att denna fått stor uppmärksamhet under sommaren för de omfattande upplopp denna lyckats uppvigla även i Sverige.

Hennes analys av hur coronakrisen utnyttjas tycks heller inte omfatta globalistiska maktmiljöer som World Economic Forum, genom och tillsammans med vilka profilerade supermiljardärer och ultraglobalister som Bill Gates uppmärksammats för att strategiskt utnyttja situationen för att driva på en långtgående nytotalitär agenda. Gates och hans företag Microsoft har bland annat legat i framkant för att utveckla och driva på implementering av totalitära övervakningsmetoder genom märkning av människor med högteknologiska tatueringar och genom att försöka påtvinga människor genmodifierande vaccinationer som ska förutsätta huruvida en person kan resa eller betala.

Hagström riktar istället en avslutande varning mot att ett försämrat ekonomiskt läge kan “användas av extremistmiljöerna”.

– Vår bedömning är också att det kanske är effekterna av pandemin lite längre fram som kanske i första hand kommer användas av extremistmiljöerna, det vill säga eventuell arbetslöshet, sämre ekonomiskt läge och så vidare.