Krönikor

Vem är en dålig – eller rent av ond – människa?

Hur skiljer sig beteendena mellan en dålig respektive ond person? Dan Ahlmark fortsätter att gå igenom personkategorier i veckans lördagslösning.

Publicerad 25 juli 2020

I några tidigare artiklar har jag försökt att definiera personer, som kan kallas goda människor.1 Därefter bestämdes kriterier, vilka kan avgöra om en person kan sägas vara ansvarslös.2 Ifall en individ inte kan sägas vara god men heller inte är ansvarslös (eller sämre), hamnar man i kategorin ordinär. Två kvarstående kategorierna benämner jag dålig respektive ond, vilket leder till de sex personkategorierna: perfekt, god, ordinär/neutral, ansvarslös, dålig och ond.

Beträffande de sista två kategorierna koncentreras intresset här enbart på politiska kriterier. Om någon exempelvis försöker nå privata fördelar genom att lögnaktigt lura andra eller det offentliga på pengar, uppmärksammas inte sådan uselhet. Ondska styr mängder av avsikter och handlingar i privatlivet, men uppmärksamheten här är bara på politiskt viktiga handlingar. Att ta språnget från att vara Ansvarslös till att bli en så kallad dålig människa kräver då främst, att man arbetar för eller fattar beslut om att: (a) av politiska skäl hindra andras frihet i olika avseenden, (b) orättmätigt utnyttjar sin egen yrkesposition för samma syften, eller (c) av samma skäl skadar personers eller organisationers ekonomi, anseende eller annan för dem viktig faktor. Vi bortser från uppenbart dåliga/ondskefulla handlingar såsom attentat, sabotage, planering och utförande av revolutionärt socialistiska handlingar (kanske med vapen).

De personer, som definitionerna berör, torde i första hand vara politiker, journalister, lärare, anställda i offentliga organisationer samt chefer inom den privata sektorn, men kan i de flesta fall gälla vem som helst.

 

Dåliga personer

Följande beteende kan då sägas utmärka en dålig person:

…Denne uttalar offentligt – och vidhåller – klart positiva åsikter om länder eller organisationer, som bevisligen frekvent och länge begått allvarliga brott mot mänskliga rättigheter.

….sprider systematiskt av politiska skäl uppgifter beträffande förhållanden, händelser och individer, som personen vet – eller bör veta – är vilseledande eller osanna. Delar av fake news torde falla inom kategorin. Medan journalistkåren, politiker och aktiva i sociala media är huvudansvariga för dessa handlingar, deltar mängder av människor i sådana överträdelser.

…utnyttjar offentligt och systematiskt skuldbeläggning, förnedring och skam mot individer eller organisationer för att straffa dessa, eftersom de inte accepterar obevisade eller subjektiva politiska åsikter.

…angriper en grupp för ett visst beteende mot andra personer, men undviker att observera/nämna eller visar klar likgiltighet för samma eller värre beteende hos ”offergruppen” ( vilken personen kanske är särskilt positivt inställd mot).
Svenska kyrkorepresentanters kritik av vissa svenskars beteende mot invandrare utan att beröra och ta till orda mot de senares brott mot svenskar är ett exempel.
Ett annat, något liknande fall, är kyrkans likgiltighet och brist på intresse för kristnas situation i en del länder i Mellanöstern, medan man kritiserar påstådda beteenden i Europa mot muslimer. Om personer eller grupper ignorerar eller visar en bristande syn på ömsesidigt ansvar, gör detta deras moraluttalanden till hyckleri.

…skadar människor genom sin position att kunna utforma eller besluta om regler, som möjliggör att personer på grund av sina politiska åsikter berövas möjlighet att vara aktiv (delta i offentliga diskussioner) i sociala eller andra media eller andra publika sammanhang – och reglerna får det resultatet.

…har ett sådant inflytande alternativt ställning, att denne kan effektivt tysta opponenter genom att direkt beröva dem tillgång till offentliga eller sociala media på grund av deras politiska åsikter, och gör detta också.

…vidtar på grund av andras åsikter, politiskt tryck och stundtals rädsla för egen karriär nämnvärt skadliga handlingar mot andra (men vilka handlingar dock inte strider mot lagen). Aktörerna torde ofta vara journalister, politiker eller personer i företag/organisationer/offentlig förvaltning, där ledningen eller grupper av anställda av politiska skäl motarbetar vissa externa personer/organisationer utan stöd i någon formell företagspolicy. Men självfallet utförs sådana handlingar även mera privat.
De åtgärder som vidtogs mot dem, som protesterade mot invandringspolitiken främst under Reinfeldt andra och Löfvens första regeringsperiod, var i styrka och hänsynslöshet knappast svagare än de under McCarthy-periodens jakt på kommunister i 50-talets USA.3 De senare fördömdes starkt i Sverige; nu uppträdde svenskar på samma sätt. Det var en skam för vårt land.

…hindrar trots fastställda regler eller lagar en person att på grund av dennes politiska åsikter erhålla önskade arbetstillfällen, förmåner eller får honom/henne avskedad (eller liknande) eller i övrigt utnyttjar sin position, så att personen (eller en organisation) åsamkas skada. Offentliganställdas särbehandling av individer och företag, vars åsikter de inte delar, är ett dylikt fall.

…använder sin ställning eller inflytande i offentlig förvaltning/organisationer  i syfte att tvinga till exempel anställda att delta i aktiviteter såsom kurser med politisk innebörd, som dessa inte önskar delta i. De tvingade personerna argumenterar, att det ämne, som behandlas – såsom global uppvärmning eller utbildning avseende feminism eller rasism – inte presenteras objektivt utan utgör politisk indoktrinering.

…när av politiska skäl en viss legalt diskutabel politik, vilken skadar individer, uppenbarligen motiveras utifrån principen ” ändamålet helgar medlen”. Orsaken är då ofta tron, att beslutsfattaren är moraliskt överlägsen andra.

 

Dåliga alternativt onda personer

…när man verbalt eller genom handlingar visar att man inte respekterar politiska motståndares mänskliga rättigheter. Även ondska kan då föreligga.

…förtalar personer offentligt bara beroende på att dessa tillhör en grupp, som påstås skada en annan grupp, utan att man klart visar, att de anklagade individuellt begått eller gillat de förkastliga handlingarna. Även ondska kan föreligga. Anklagelser mot heterosexuella är ibland av det slaget.

…försöker tydligt och klart påverka barn och ungdomar med uppenbart känslomässiga, subjektiva och obevisade, kanske klart falska, argument i syfte att nå politiska mål. Även ondska kan föreligga.

…utnyttjar sin ställning, till exempel sitt yrke såsom lärare för att på grund av egen övertygelse eller politiskt tryck indoktrinera unga människor och få dem att tro på vissa politiska åsikter.  Personerna bortser från objektivitet och existerande regler i syfte att främja en viss ideologi/ståndpunkter. Ifall områdena ovan avser för individerna viktiga värderingar, kan brottet även anses visa ondska.
Indoktrinering av (kultur)marxism inom humanistiska och samhällsvetenskapliga fakulteter, journalistutbildning mm har i USA fått en väsentlig andel av studenterna att sympatisera med socialism. Liknande resultat kan troligen konstateras i Sverige.

…ansvariga för främst politiska beslut, som inledningsvis kanske orsakar vissa goda följder för vissa men i andra, tredje eller fjärde hand orsakar mycket skadliga konsekvenser för andra. Ifall följderna är djupt allvarliga, kan ondska vara aktuell.

 

Onda personer

…. använder våld för att i strid med Sveriges grundlagar eller andra lagar främja politiska eller religiösa mål. Detta inkluderar fysisk misshandel/ ingrepp och tortyr. Exempelvis kan vissa av AFA:s gärningar falla under detta.

Detta är naturligtvis bara ett urval av politiska handlingar, som medför att en  person bör betecknas som dålig respektive ond. Men ett flertal av åtgärderna är högaktuella och förekommer dagligen i Sverige. Om sådana handlingar hindras, förbättrar det Sveriges politiska liv nämnvärt.

 

Dan Ahlmark

 

 


Källor och referenser:

  1. Nya Dagbladet – Vilken godhet är viktigast?
  2. Nya Dagbladet – Vem är en ansvarlös människa?
  3. Petterssons blogg – Ett varnande förebud för Sverige

Dan Ahlmark är ekonomie licentiat samt jur.- och fil. kand. examina vid Stockholms Universitet.

Efter arbete i industrin och konsultföretag i Sverige och utlandet samt forskning vid Ekonomiska forskningsinstitutet vid Handelshögskolan startade han ett konsultföretag 1980 med inriktning på affärsutveckling och konkurrensstrategi.

Han gav hösten 2017 ut boken “Vakna upp! Dags att dö! – Libertarianism och den Civila VälfärdsStaten”.

 


Liknande artiklar:

Eftersom du läser det här…

Nya Dagbladet är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning. Vi ägs inte av några mediekoncerner eller utländska riskkapitalbolag. Vi styrs inte av industriintressen eller någon politisk korrekthet.

Men att driva fri oberoende media kostar. Med ditt stöd kan vi fortsätta att växa och bli en verkligt utmanande kraft till de gamla mediehusen.

Stöd oss via Swish på 072 722 01 72, PayPal eller via andra alternativ på denna länk.

Tack för ditt stöd!