Planetfamilj upptäckt nära jorden

publicerad 12 juli 2020
- av Isac Boman
En planetfamilj har påträffats vid den röda stjärnan GJ887.

En planetfamilj som ligger bara 11 ljusår från jorden har upptäckts av en grupp astronomer. Planeternas sol beskrivs som ovanligt stillsam, en förutsättning för att liv ska kunna utvecklas på någon av planeterna.

Två av planeterna har en snäv bana runt den lilla röda stjärnan GJ887 och en omloppstid på nio respektive 22 dagar. Man tror också att det finns en tredje planet som ligger lite längre bort, men denna har ännu inte kunnat konfirmeras av studien som publicerats i Science.

– Det här är ett multipelt planetsystem som ligger väldigt nära vilket gör det som ett bra mål för det nya rymdbaserade Webb-teleskopet som ska skjutas upp nästa år. Då kommer teleskopet undersöka varje planets atmosfär, säger Melvyn Davies, professor i astronomi vid Lunds universitet till SVT.

Solen är en så kallad röd dvärg, en stjärna som inte lyser lika starkt som vår egen gula sol och dessutom i ett rött sken. Att skenet och värmen är svagare innebär att planeterna kan ligga betydligt närmare sin stjärna och fortfarande ha stabila temperaturer som inte är skyhöga.

Man misstänker att den tredje förmodade planeten har en omloppsbana på omkring 50 dagar och att det på denna också kan finnas vatten i flytande form och vara mer eller mindre beboelig.

– Vi har upptäckt många planeter i den beboeliga zonen runt röda dvärgar, men den här är annorlunda. Om jag skulle vara tvungen att välja att bo nära en liten röd sol skulle jag välja just den här GJ887, säger Melvyn Davies.

I vanliga fall har ”röda dvärgar” mycket starka magnetfält och kastar ut laddade partiklar mot planeterna i sin närhet. Just GJ887 är dock ovanligt inaktiv och stabil, vilket ökar förutsättningarna för att liv ska kunna utvecklas och bevaras.

Forskarna vet inte vad planeterna kring solen är gjorda av, om det handlar om is, gas eller någonting annat eller ens vad planeterna har för densitet. I dagsläget vet man bara vad de har för omloppsbanor och massa.

– Vi måste ha både ha radie och massa på planeterna för att beräkna deras densitet. Vi vet alltså inte om de är superjordar av sten, eller mini-Neptunus av is, förklarar Melvyn Davies vidare.

Det var med Harps-teleskopet i Chile som planeterna kunde upptäckas och forskarna hoppas nu på att snart kunna få fram mer information om systemet.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!