Nobelförsamlingen ändrar regler – vill ha fler kvinnliga pristagare

publicerad 8 oktober 2020
- av Markus Andersson
Den berömda franskpolska fysikern och kemisten Marie Curie blev 1903 den första kvinnan som tilldelades Nobelpriset för sin forskning om radioaktivitet.

De allra flesta Nobelpristagare är män, något som är problematiskt enligt Nobelförsamlingen. För att få fler kvinnliga pristagare så ändrar man nu nomineringsreglerna och uttrycker därtill en förhoppning om att kvinnliga forskare aktivt i högre grad ska nominera andra kvinnor.

Traditionellt har Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet haft till uppgift att premiera de främsta upptäckterna inom de områden man är ansvarig för – fysiologi och medicin. Nu lyfter man dock upp ett egenvärde i könet hos dem som vinner priset och ser en problematik i att en övervägande majoritet av Nobelpristagarna är män, samt att 85 procent av dem som nomineras till priset är också män. Det är en fördelning man nu vill vidta åtgärder för att förändra.

– 15 procent av dem som nomineras är kvinnor. Det är en stadigt ökande andel om än från en låg nivå, säger Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelförsamlingen till SVT.

Man lyfter fram att 20 kvinnor hittills har fått Nobelpris i kemi, fysik eller medicin, vilket utgör ”endast ett par procent av alla Nobelpristagare”. Hur många kvinnor respektive män som forskar på högsta nivå av respektive fält framgår dock inte ur sammanhanget. Det framgår inte heller hur könsfördelningen ligger till bland forskare som gjort så pass exceptionella fynd eller upptäckter att de skulle vara relevanta som Nobelpristagare.

Han hävdar vidare att ”det finns ingen riktig ursäkt för att många fler män nomineras” än kvinnor och pekar på att det finns ”väldigt många kvinnliga forskare”.

Redan 2018 kunde Nya Dagbladet rapportera om hur Nobelkommittén uttryckt att man ser ett egenvärde i en jämn könsfördelning bland pristagarna. Thomas Perlmann berättar nu vidare att man bortom sitt önskemål att fler kvinnor ska vinna Nobelpriset även vill ha en högre andel forskare från ”underrepresenterade samhällsgrupper” bland de nominerade. Huruvida detta åsyftar personer med icke-europeisk bakgrund eller andra former av minoriteter så som sexuella identitetsgrupper framgår dock inte klart.

– Förut var man begränsad till en nominering, men nu tillåts tre separata nomineringar i varje prisförslag. Detta eftersom studier visat att det ökar sannolikheten för att inkludera fler underrepresenterade personer, förklarar Perlmann.

– En trend är att kvinnor nominerar andra kvinnor dubbelt så ofta jämfört med hur ofta män nominerar kvinnor. Men både män och kvinnor nominerar företrädesvis andra män, fortsätter han.

Att reglerna har ändrats ska också ha gjort att fler nomineringar kommer in – 900 bara i år. En annan faktor till detta ska vara att det nya elektroniska nomineringssystemet har gjort det lättare att skicka in nomineringar.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!