Annons:

Nobelförsamlingen ändrar regler – vill ha fler kvinnliga pristagare

Publicerad oktober 8, 2020 – av Markus Andersson
Den berömda franskpolska fysikern och kemisten Marie Curie blev 1903 den första kvinnan som tilldelades Nobelpriset för sin forskning om radioaktivitet.

De allra flesta Nobelpristagare är män, något som är problematiskt enligt Nobelförsamlingen. För att få fler kvinnliga pristagare så ändrar man nu nomineringsreglerna och uttrycker därtill en förhoppning om att kvinnliga forskare aktivt i högre grad ska nominera andra kvinnor.

Traditionellt har Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet haft till uppgift att premiera de främsta upptäckterna inom de områden man är ansvarig för - fysiologi och medicin. Nu lyfter man dock upp ett egenvärde i könet hos dem som vinner priset och ser en problematik i att en övervägande majoritet av Nobelpristagarna är män, samt att 85 procent av dem som nomineras till priset är också män. Det är en fördelning man nu vill vidta åtgärder för att förändra.

– 15 procent av dem som nomineras är kvinnor. Det är en stadigt ökande andel om än från en låg nivå, säger Thomas Perlmann, sekreterare i Nobelförsamlingen till SVT.

Man lyfter fram att 20 kvinnor hittills har fått Nobelpris i kemi, fysik eller medicin, vilket utgör ”endast ett par procent av alla Nobelpristagare”. Hur många kvinnor respektive män som forskar på högsta nivå av respektive fält framgår dock inte ur sammanhanget. Det framgår inte heller hur könsfördelningen ligger till bland forskare som gjort så pass exceptionella fynd eller upptäckter att de skulle vara relevanta som Nobelpristagare.

Annons:

Han hävdar vidare att ”det finns ingen riktig ursäkt för att många fler män nomineras” än kvinnor och pekar på att det finns ”väldigt många kvinnliga forskare”.

Redan 2018 kunde Nya Dagbladet rapportera om hur Nobelkommittén uttryckt att man ser ett egenvärde i en jämn könsfördelning bland pristagarna. Thomas Perlmann berättar nu vidare att man bortom sitt önskemål att fler kvinnor ska vinna Nobelpriset även vill ha en högre andel forskare från ”underrepresenterade samhällsgrupper" bland de nominerade. Huruvida detta åsyftar personer med icke-europeisk bakgrund eller andra former av minoriteter så som sexuella identitetsgrupper framgår dock inte klart.

– Förut var man begränsad till en nominering, men nu tillåts tre separata nomineringar i varje prisförslag. Detta eftersom studier visat att det ökar sannolikheten för att inkludera fler underrepresenterade personer, förklarar Perlmann.

– En trend är att kvinnor nominerar andra kvinnor dubbelt så ofta jämfört med hur ofta män nominerar kvinnor. Men både män och kvinnor nominerar företrädesvis andra män, fortsätter han.

Att reglerna har ändrats ska också ha gjort att fler nomineringar kommer in – 900 bara i år. En annan faktor till detta ska vara att det nya elektroniska nomineringssystemet har gjort det lättare att skicka in nomineringar.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Cancer ökar bland unga i Norden

Publicerad Igår 09:20 – av Emil Fjellstedt
Kvinna insvept i filt står vid ett fönster och tittar ut över ett öppet landskap
Tolv av 18 vanliga cancerformer ökar bland vuxna under 50 år i Norden, enligt en nordisk registerstudie.

Tolv av 18 vanliga cancerformer ökar bland vuxna under 50 år i Norden. Risken är fortfarande låg jämfört med de äldre – men i de yngsta generationerna syns mönster som forskarna kallar särskilt oroande.

Forskare vid Karolinska institutet har tillsammans med de nordiska cancerregistren analyserat registerdata via NORDCAN för vuxna i Norden åren 2003–2022.

Resultaten, som publicerades i The Lancet Regional Health – Europe, visade att uppgången var störst för tjocktarms-, njur- och sköldkörtelcancer, med mer än 2 procent per år. Allra snabbast steg tjocktarmscancer bland dem under 35 år.

Tjocktarms- och njurcancer ökade mer bland de unga än bland de äldre, medan sköldkörtelcancer steg ungefär lika i båda grupperna. Sammantaget handlar det om 9 174 extra tidiga cancerfall: från 47 491 under 2003–2007 till 56 665 under 2018–2022.

Diagnostiken förklarar en del – men inte allt

Forskarna är tydliga med att en del av uppgången handlar om att sjukvården letar och hittar mer, särskilt när det gäller sköldkörtel- och njurcancer. Samma förklaring räcker inte för tjocktarms- och bröstcancer i de yngsta.

Våra resultat visar ett tydligt mönster av ökande cancerförekomst bland unga vuxna. Även om cancerrisken bland yngre personer är mycket låg jämfört med den äldre befolkningen är dessa ökningar oroande, eftersom orsakerna bakom mönstren fortfarande är till stor del okända, säger Anna Johansson, cancerepidemiolog och docent vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik vid Karolinska institutet, som är studiens förstaförfattare.

För tjocktarms- och bröstcancer såg forskarna de kraftigaste ökningarna bland unga vuxna under 35 år, liksom en högre förekomst i de yngsta generationerna. Johansson beskriver just det som särskilt oroande, eftersom dessa generationer sannolikt bär med sig sin högre cancerrisk upp i högre åldrar.

Studien är observationell och kan inte visa vad ökningarna beror på. Forskarna har inga uppgifter på individnivå om riskfaktorer.

Eftersom våra data är observationella utan information på individnivå om riskfaktorer kan vi bara spekulera kring de bakomliggande orsakerna till dessa mönster. Ökande nivåer av fetma har föreslagits som en möjlig bidragande faktor, men flera riskfaktorer är sannolikt inblandade och varierar mellan olika tumörtyper, säger Johansson.

Lungcancer och äggstockscancer minskade bland unga vuxna, och hudmelanom har gått ned under det senaste decenniet sedan 2013. Enligt Johansson ligger det i linje med minskad rökning och lägre solexponering i yngre generationer.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Dataspel ger små plus för minnet

Uppdaterad Igår kl 12:23, Publicerad Igår 08:02 – av Markus Andersson
Person spelar videospel på en bärbar dator.
Forskarna fann små positiva samband mellan videospel och flera kognitiva förmågor, men effekten var minst i de kontrollerade försöken.

De som spelar videospel klarar vissa tanketester något bättre. När forskarna själva styrde spelandet var förändringarna minst – och då förbättrades bara minnet tydligt.

Forskare från Shanghai Normal University gick igenom 133 studier med 14 245 deltagare, publicerade från januari 2005 till augusti 2025. En del följde hur mycket människor spelade till vardags. Andra jämförde personer som redan spelade med personer som inte gjorde det. En tredje grupp var försök där forskarna lät deltagarna spela under en bestämd tid.

Den nya genomgången visar också små kopplingar till intelligens och förmågan att orientera sig. Kön, ålder, hälsa, speltyp, försökens längd eller kultur gav inga tydliga skillnader.

Sambanden var starkare när spelare jämfördes med personer som inte spelade, och svagare när forskarna själva styrde spelandet. Forskarna säger att spelande kan ha betydelse, men inte att materialet bevisar någon stark och allmän förbättring av tankeförmågan.

Spelarna kan redan ha varit snabbare

Att den som spelar mycket också lyckas något bättre på vissa test betyder inte att spelen skapade skillnaden. Människor med snabbt fokus eller god orienteringsförmåga kan lika gärna söka sig till spelen. Hemmiljö, utbildning och hälsa kan påverka både vanorna och testresultaten.

När forskarna styrde spelandet blev resultaten mindre. Minnet stack ut, medan övriga förmågor gav svagare eller osäkrare utslag. Studierna hade olika upplägg, byggde ibland på deltagarnas egna uppgifter och saknade ofta långtidsuppföljning.

Träning ger ofta smala färdigheter

Invändningen är inte ny. En stor genomgång i Psychological Bulletin från 2018 fann små eller obefintliga förbättringar och inget stöd för att spelträning stärker tankeförmågan brett. Deltagarna blev ofta bättre på det de hade tränat – och på närliggande uppgifter – men inte på tänkandet i stort.

En svenskledd barnstudie från 2022 följde amerikanska 9–10-åringar under två år. De som spelade mer än andra ökade mer i intelligens. Karolinska Institutet beskrev skillnaden som omkring 2,5 IQ-poäng. Barnen lottades inte till mer eller mindre spelande, så studien visar ett samband – inte att spelen orsakade ökningen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Mannen trodde att han räddat en tamkatt – det var en okänd vildkattsart

Den biologiska mångfalden

Publicerad Igår 07:21 – av Emil Fjellstedt
Två bilder av en liten prickig vildkatt, tilcayo, sittande bland löv i skog.
Tilcayo är den första levande kattart som fått ett nytt vetenskapligt namn på mer än hundra år.

Forskare har namngivit en ny vildkatt i Bolivias molnskog: Leopardus tilcayo. Det är första gången på mer än hundra år som en levande kattart får ett nytt vetenskapligt namn.

Namnet tilcayo är hämtat från lokalbefolkningens eget ord för den lilla katten, som lever i Yungas – bältet av molnskog på Andernas östsluttning.

Katten är mindre än en genomsnittlig tamkatt: omkring 46 centimeter lång och väger cirka 1,4 kilo. Pälsen är ljusbrun med oregelbundet formade rosetter, enligt Paola Nogales-Ascarrunz, en av forskarna bakom beskrivningen.

Slutsatsen vilar på genetik. Forskarlaget jämförde 38 hela arvsmassor från katter i släktet Leopardus, flera av dem hämtade ur museisamlingar, och kom fram till att det som hittills kallats tigerkatter i själva verket är fem skilda arter, enligt en studie i Current Biology. Tilcayolinjen skilde sig från de övriga för omkring 1,4 miljoner år sedan.

Samtidigt är underlaget om djuret självt magert: två levande individer har undersökts, utöver ett litet antal bilder från kamerafällor. Vad katten äter och hur många som finns kvar i det vilda är i stort sett okänt. Spillningen innehåller rester av små gnagare, och kamerorna antyder att den främst rör sig nattetid.

En av de två individerna är en hane på omkring tio år som sedan 2016 lever på djurhemmet Senda Verde. En man hade hittat honom som unge vid en väg och tagit hem honom i tron att det var en tamkatt.

Yungas hör till regionens mest hotade ekosystem, pressat av skogsskövling, jordbruk, anlagda bränder och gruvdrift. IUCN räknar i dag tigerkatter som två sårbara arter. Delas de upp i fem blir varje linje mindre – och därmed mer sårbar. Forskarna har lämnat sitt underlag till IUCN inför kommande bedömning.

Även i en så uppmärksammad djurgrupp som kattdjuren finns det fortfarande nya arter att upptäcka, säger Eduardo Eizirik, studiens seniorförfattare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

30 kemikalier hittades i barnkläder

Barns hälsa

Publicerad september 15, 2026 – av Redaktionen
Barn i blå jacka springer på en höstig gångväg.
I studien hade mörka polyesterplagg högst halter av de undersökta kemikalierna, medan ljusa bomullsplagg hade lägst.

Barnkläder kan följa EU-reglerna och ändå innehålla ämnen som faller utanför lagstiftningen. I en studie från Stockholms universitet visade det sig att mörka polyesterplagg innehöll flest av de undersökta kemikalierna.

Kemister vid Stockholms universitet genomförde studien inom forskningsprogrammet Mistra SafeChem, som leds av IVL Svenska Miljöinstitutet. De undersökte 60 hudnära barnplagg som hade köpts i Stockholmsområdet under 2022.

Forskarna letade efter 50 kemikalier i de 60 plaggen och hittade 30, enligt studien i tidskriften Contact Dermatitis. Alla plagg följde ändå EU:s regler. Förklaringen är att reglerna inte omfattar alla kemikalier – flera av ämnena som hittades saknar därför gränsvärden.

Ett exempel är arylaminer, en grupp ämnen som kan förekomma i samband med textilfärgning. EU har satt gränsvärden för 22 sådana ämnen, och inget av dem hittades i plaggen. Däremot fann forskarna flera närbesläktade arylaminer som inte omfattas av samma regler.

Material och färg gjorde tydlig skillnad. Fem mörka plagg av hundra procent polyester innehöll de mest komplexa blandningarna, med 15–19 av de eftersökta ämnena per plagg. Mörk polyester hade också de högsta halterna. Ljusa bomullsplagg hade i regel ett eller två ämnen och de lägsta halterna.

Resultaten visar att materialval spelar stor roll för vilka kemikalier som finns i textilier och hur länge de stannar kvar i materialet. Det visar också på komplexiteten i utvecklingen av säkrare och mer hållbara material och behovet av tvärvetenskapliga angreppssätt, säger Patrik Andersson, programchef för Mistra SafeChem.

Tvätt och svett gav olika bild

Forskarna valde ut tio plagg med flest ämnen och högst halter. De tvättades 1, 5 och 10 gånger. I syntetplaggen fanns de flesta ämnena kvar efter tio tvättar. Några uppmätta halter steg, men studien kunde inte avgöra varför. Bomullsplagget innehöll minst antal ämnen och tvättades renast.

Ett separat svettförsök gav samtidigt en motbild. Forskarna tillsatte 24 ämnen till obehandlad bomull och polyester och mätte hur mycket som avgavs till konstgjord svett. Bomullen avgav i de flesta fall minst tre gånger mer än polyestern. Bara dessa två fibertyper testades. Mängden i tyget och avgivningen till svett behöver alltså inte följa samma mönster.

Att vi hittar ämnen som inte omfattas av dagens lagstiftning visar att vi behöver fortsätta ta fram metoder och bygga kunskap om vilka kemikalier som finns i textilier, säger han.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.