Annons:
Annons:

Kommentar: Vi behöver fler som Navalnyj

Aleksej Navalnyj var ingen liberal demokrat av västerländskt snitt. Om han hade varit en fransk, svensk eller spansk politiker hade han med all säkerhet inte hyllats av Ulf Kristersson, Joe Biden och Ursula von der Leyen som en martyr mot maktkorruption, utan istället betecknats som "extremist".

Uppdaterad 24 februari 2024, Publicerad 24 februari 2024 – av Isac Boman
Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Efter att den ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj plötsligt avled i ryskt fängelse förra veckan har lovsånger och fördömanden haglat tätt från västerländska politiker och etablissemangsmedier. Hans död skall aldrig glömmas, och definitivt inte förlåtas, heter det bland annat.

USA:s president Joe Biden lät i ett pressmeddelande deklarera att oppositionspolitikern ”drömde om en bättre framtid för Ryssland”, ”modigt stod upp mot korruptionen och våldet” och beskriver Navalnyj som något av en hjältefigur hämtad från sägnernas värld.

”Jag vill bara säga Gud välsigne Aleksej Navalnyj. Hans mod kommer inte att glömmas bort”, orerade Biden och upprepade flera gånger att han inte kunde ”greppa” att oppositionspolitikern nu var död.

Sveriges statsminister Ulf Kristersson slår fast att Putin ”personligen bär ansvaret för att Aleksej Navalnyj inte längre är vid liv” och hävdar vidare att ”det bästa sättet att hedra Aleksej Navalnyjs minne är att bibehålla stödet för Ukraina”. EU:s rådsordförande Charles Michel uttrycker sig även han i liknande ordalag, liksom andra EU-toppar.

Annons:

”Aleksej Navalnyj slogs för frihet och demokrati. För dessa ideal fick han betala det yttersta priset. EU håller den ryska regimen som ensamt ansvarig för hans tragiska död”, skrev han på X.

Navalnyj var dock ingen liberal demokrat av västerländskt snitt. I många avseenden var han snarare en radikal nationalist, som bland annat uteslöts ur det liberala partiet Jabloko för sitt samröre med organisationer som explicit arbetade för ett slaviskt Ryssland. Navalnyj deltog också i den radikalnationalistiska demonstrationen ”Ryska marschen” och uttryckte stöd för Rysslands krig mot Georgien. Georgier, centralasiater och muslimer återfinns bland de folkgrupper Navalnyj formulerade kritik mot, för att uttrycka det diplomatiskt - och han gick särskilt hårt åt muslimska separatister. Navalnyj var definitivt inte blyg med att ta ut svängarna och vid ett tillfälle framträdde han klädd som tandläkare och jämförde strömmen av icke slaviska migranter till Ryssland med ruttna tänder som måste tas bort.

– Allt som står i vägen för oss bör försiktigt men beslutsamt avlägsnas genom deportering, deklarerade han.

Med åren mjukade Navalnyj upp den nationalistiskt präglade retoriken. Större fokus lades istället på andra frågor - exempelvis korruption, och han slutade att synas i de mest explicita etnonationalistiska sammanhangen. Hans oro för den demografiska utvecklingen i Ryssland var dock av allt att döma genuin och de problem han identifierade kopplade till migrationsströmmar, etnisk splittring och politisk liberalism är högst verkliga även i Ryssland liksom de är i ännu högre grad i Europa.

Frågan är samtidigt, just mot den bakgrunden, hur genuint det västerländska maktetablissemangets ömmande för den ryske dissidentens tragiska öde faktiskt är. Motsvarande nationalistiskt-patriotiskt profilerade politiker och aktivister i Europa bekämpas med alla till buds stående medel, där den identitära rörelsens ledare Martin Sellner är ett talande exempel. Sellner, liksom de icke-våldsbaserade identitärerna i övrigt, stämplas med en hetsande och hårdför retorik i Tyskland och många andra europeiska länder, som regel i linje med att aktivismen är ”samhällsfarlig” och ger uttryck för ”våldsbejakande extremism”.

Om Navalnyj hade varit en fransk, svensk eller spansk politiker som avlidit i fängelset, hade han knappast hyllats av Ulf Kristersson och Ursula von der Leyen som någon offervillig hjälte som modigt stod upp mot maktkorruptionen. Med all säkerhet hade man i de starkaste ordalag istället uttryckt sitt djupaste förakt, förutsatt att man ens bemödat sig att kommentera honom överhuvudtaget. En amerikansk Navalnyj skulle troligen ha stämplats som nynazistisk terrorist, vilket dock inte hindrar Joe Biden att prisa den avlidne oppositionspolitikern i helgonlika termer.

I Sverige kan man också påminna sig om att det med Navalnyj jämförelsevis liberala partiet Sverigedemokraterna brukade klassas som ett "högerextremt" parti som påstods utgöra en fara för den svenska demokratin - en uppfattning som bland annat basunerades ut av Moderaternas förre statsminister, Fredrik Reinfeldt.

Orsaken till att Navalnyj som nationalistiskt profilerad aktivist görs till frihetshjälte i Väst är densamma som orsaken till att den obskyra Azovbataljonen, med en närmast karikatyrartad Hollywoodnazism som värdegrund, lyfts fram som frihetshjältar i Ukraina. De står i opposition till Vladimir Putin. Det är den enda konsekventa linjen som just nu finns.

Det är inte givet att Navalnyjs död ligger i det ryska styrets intresse, med tanke på hur förhållandevis marginaliserad han redan var i Ryssland. Det ryska styret är förvisso inte känt för sina bomullsvantar, men däremot torde man också kunna räkna ut att ett lönnmord på en oppositionspolitiker åtminstone kan väcka allvarliga frågor och ha ett högt pris i form av förlorad legitimitet. Man kan också ställa sig frågan varför man från politisk sida skulle välja att ta honom av daga just med tanke på att han redan avtjänade ett långt fängelsestraff. Kanske är det likväl just vad som skett, Navalnyj befann sig trots allt under ryska myndigheters försyn vid tidpunkten. Detta är dock, tycka vad man vill, spekulationer - liksom att spekulationer förekommer kring att blodproppen, som officiellt hänvisats till som dödsorsak, kan ha varit en följd av covidvaccin.

Klart är att den moraliska indignationen kring Navalnyjs död från västligt håll är falsk och inkonsekvent, där man tar chansen att låtsas uttrycka sin sorg inför massan eftersom man bedömer att det gynnar en egen cynisk geopolitisk agenda. Rätt och riktigt är att uttrycka beundran över hans patriotiska offervilja i den mån den var genuin och hans mod att rikta obekväm kritik mot makten. Vi behöver fler som Aleksej Navalnyj och Martin Sellner.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Ryskt fraktfartyg drev in på finskt vatten efter drönarattack

Kriget i Ukraina

Publicerad Idag 10:12 – av Emil Fjellstedt
Det blå lastfartyget Sparta II med containrar på däck och rök från ena änden av fartyget.
Sparta II förlorade manöverförmågan efter drönarattacken och drev in på finskt territorialvatten.

Det ryska fraktfartyget Sparta II träffades av två drönare i Finska viken och drev brinnande in på finskt territorialvatten utanför Lovisa. Alla 16 ombord evakuerades, och Finland leder räddningsinsatsen medan försvarsmakten bedömer att Ukraina sannolikt låg bakom attacken.

Fartyget hade lämnat Sankt Petersburg på väg mot Kaliningrad när det attackerades på lördagsmorgonen. Finlands försvarsmakt placerar träffen på internationellt vatten väster om ön Hogland, vilket stämmer med vad Leningradregionens guvernör Aleksandr Drozdenko uppger: två drönare träffade fartyget.

Branden slog ut fartygets manöverförmåga, och det drev in på finskt vatten, där det nu ligger för ankar. Gränsbevakningen leder insatsen med hjälp av estniska och ryska fartyg, bland dem det ryska räddningsfartyget Murman på finsk begäran. De 16 besättningsmännen togs över till ett ryskt handelsfartyg på väg till Ryssland. Om någon skadats är fortfarande oklart.

Släckningsarbetet fortsatte över natten. Målet är att släcka branden och kyla ned containrarna, och därefter ska fartyget enligt gränsbevakningens plan flyttas ut ur finskt territorialvatten.

Annons:

Försvarsmaktens kommunikationschef Aki-Mauri Huhtinen sa på en presskonferens att attacken sannolikt var ukrainsk, men att det är oklart varför just det här fartyget valdes. Statsminister Petteri Orpo skrev på X att Ukraina "har rätt att bekämpa angriparen".

Vad fartyget hade i lasten vet ingen. Gränsbevakningens kommendör Ilja Iljin säger att det inte finns några bekräftade uppgifter, men att militär materiel inte kan uteslutas. Rederiet Oboronlogistika sorterar under Rysslands försvarsministerium, och fartyget är belagt med amerikanska sanktioner. Även Ukraina har listat det.

Misstänkt luftrumskränkning

Under lördagen misstänktes dessutom en rysk helikopter ha kränkt finskt luftrum i området. Försvarsministeriet uppger att händelsen kan ha samband med det attackerade fartyget.

Enligt den internationella sjöräddningskonventionen bör länder ge utländska räddningsenheter snabbt tillträde, även till luftrummet över territorialvattnet, vid sök- och räddningsinsatser. Någon automatisk rätt att flyga in finns inte, utan tillträdet följer landets egna regler. Finland och Ryssland har också ett avtal om sjö- och flygräddning som föreskriver samarbete och att insatser i den andra statens luftrum följer den statens regler. Av de finska uppgifterna framgår inte om helikoptern hade tillstånd.

Sveriges försvarsminister Pål Jonson uppger att svenskt stridsflyg under finsk ledning deltog i att "värna Finlands och Natos territoriella integritet" efter händelsen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Andra engelska byn röstar för att lämna Storbritannien

Migrationskrisen i Europa

Publicerad Idag 09:01 – av Emil Fjellstedt
Bygatan The Street i Barnham i Suffolk, med hus, en stenmur och påskliljor längs vägen.
Barnham i Suffolk har knappt 600 invånare, färre än antalet planerade platser på asylboendet vid den tidigare militärbasen. Arkivbild.

Byborna i Barnham i Suffolk röstade 257 mot 16 för att stödja en framställan om ställning som kronbesittning. Protesten riktar sig mot regeringens planer på ett asylboende för 931 män, i en by med 584 invånare.

Omröstningen på lördagen var symbolisk och saknar rättsverkan. Mellan 400 och 500 personer hade rätt att rösta, och en röst var ogiltig, uppger ITV.

Församlingsrådets ordförande John Bauer beskriver modellen som "lite som Jersey, Guernsey och Isle of Man". Byn vill alltså vara lojal mot kronan, men slippa lyda under inrikesdepartementet.

Helen Beck, som leder boendeföreningen Barnham Residents' Association, tror inte att omröstningen får regeringen att ändra sig. Nu har byn ändå ett mandat att säga att den är emot förslaget, menar hon.

Annons:

Enligt Beck tar byn gärna emot sin rättvisa andel asylsökande. För en by av Barnhams storlek skulle det handla om fem personer, och 931 ligger långt över det.

Planerna gäller den nedlagda RAF-basen. Den första ansökan gällde upp till 1 250 personer, enligt West Suffolk Council. Den drogs tillbaka den 13 oktober, och dagen därpå kom en ny ansökan om 931 platser – ändå ungefär 60 procent fler än hela byns befolkning.

Piddington gick före

Barnham följer i spåren efter Piddington i Oxfordshire, där byborna i september röstade 285 mot 26. Där beviljade regeringen den 12 november planbesked för ett boende för upp till 1 256 män, enligt Cherwell District Council.

Ännu är det inte klart om boendet där öppnar.

Regeringen avgör

Kommunen kan inte stoppa projektet. Inrikesdepartementet använder ett snabbspår för brådskande statliga byggen, där bostadsdepartementet fattar beslutet och kommunen bara får lämna synpunkter.

West Suffolk motsätter sig planerna. Kommunen pekar på begränsad infrastruktur, begränsade transportförbindelser och att basen ligger nära skyddade naturområden.

Något slutligt beslut om att öppna boendet i Barnham har inte fattats. Inrikesdepartementet håller bygglovsfrågan isär från beslutet om drift, och enligt departementets faktablad ska anläggningen användas i minst tio år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Zelenskyj vill ha närmare 1 300 miljarder kronor – på ett enda år

Kriget i Ukraina

Publicerad 20 november 2026 – av Emil Fjellstedt
Volodymyr Zelenskyj talar i en mikrofon med andra mötesdeltagare bakom sig.
Volodymyr Zelenskyj håller sitt inledningsanförande vid Europeiska politiska gemenskapens toppmöte i Dublin den 12 november 2026, en vecka före mötet i Berlin.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att landet behöver hela 115 miljarder euro från internationella partner under 2027. En stor del av notan kan hamna på EU-budgeten och i sista hand på europeiska skattebetalare, som står som säkerhet för unionens lån.

Beloppet nämnde Zelenskyj vid en presskonferens i Berlin på torsdagen. Pengarna ska täcka försvar och statsbudget under ett enda år.

EU har redan avsatt 45 miljarder euro för 2027, andra halvan av unionens beslutade lån på 90 miljarder för 2026-2027. Utbetalningen förutsätter att reformer genomförs och villkor uppfylls.

Den 18 november föreslog kommissionen dessutom ett nytt lån på upp till 45 miljarder euro. Godkänns det kan EU-lånen till Ukraina nå upp till 90 miljarder euro enbart under 2027. Resterande 25 miljarder av Zelenskyjs summa förväntas komma från andra partner.

Annons:

— 45 miljarder plus 45 miljarder blir 90. Och 90 är närmare 115 än 45, säger Zelenskyj.

Hans 90 miljarder avser alltså ett enda år, medan det redan beslutade Ukrainalånet på samma summa sträcker sig över två.

Redan i oktober begärde Zelenskyj minst 70 miljarder euro extra av EU-ledarna, då med drönarproduktionen som argument.

EU-budgeten står som säkerhet

Det nya lånet ska finansieras genom att EU självt lånar upp pengarna på kapitalmarknaden. Som garanti ställs marginalen i EU-budgeten, samma marginal som redan garanterar unionens Ukrainaprogram sedan 2023.

Ukraina ska betala tillbaka kapitalbeloppet först när landet får krigsskadestånd från Ryssland. Kommissionen vill också kunna använda framtida vinster från frysta ryska tillgångar till återbetalningen.

Uteblir pengarna från Ryssland ligger risken kvar på EU-budgeten, som finansieras av medlemsländerna och därmed av deras skattebetalare.

Av det nya lånet går upp till 25 miljarder till militärt stöd och 20 miljarder till budgetstöd, villkorat av reformer mot korruption och för rättsstaten. Förslaget ska nu behandlas av Europaparlamentet och rådet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Italiens nya lag kan tysta kritik mot Israel

Hotet mot yttrandefriheten

Publicerad 20 november 2026 – av Emil Fjellstedt
Giorgia Meloni vid mikrofonerna till vänster och Israels flagga till höger.
Italiens nya lag tar in IHRA:s exempel om Israel i arbetet mot antisemitism.

Italien gör IHRA:s omstridda arbetsdefinition till grund för statens åtgärder i skolor och på nätet, en definition där vissa sätt att kritisera Israels politik beroende på sammanhang kan räknas in. Amnesty varnar för att legitim kritik av Israels regering därmed kan stämplas som "antisemitism".

Deputeradekammaren röstade igenom lagen den 17 november, sedan senaten sagt ja den 4 mars. Lagen fick 147 ja-röster från mittenhögern och Italia Viva. Femstjärnerörelsen och AVS röstade nej, medan Demokratiska partiets reformistiska falang avstod.

Oppositionen ville i stället använda Jerusalemdeklarationen, en definition som hundratals forskare tagit fram. Förslaget avslogs. Rapportören Paolo Emilio Russo från Forza Italia viftade bort oron för yttrandefriheten.

— Ingen i den här salen har någonsin drömt om att begränsa rätten till politisk kritik, sade Russo.

Annons:

Enligt parlamentets ärendesida har lagen ännu inte publicerats i författningssamlingen och har därmed inte trätt i kraft.

Myndigheterna ska bedöma händelser utifrån IHRA

Artikel 1 i lagtexten tar in IHRA:s arbetsdefinition, exemplen inräknade, som grund för lagens åtgärder. Något nytt brott inför lagen inte, och samma artikel slår uttryckligen vakt om den politiska kritiken, yttrandefriheten samt mötes- och föreningsfriheten.

I praktiken ska italienska myndigheter utgå från IHRA:s arbetsdefinition när de tillämpar lagen, till exempel när polisens databas används för att kartlägga och följa upp rapporterade händelser. Där kan vissa jämförelser eller sätt att kritisera Israels politik, beroende på sammanhang, bedömas som "antisemitism". IHRA nämner exempelvis att jämföra dagens israeliska politik med Nazitysklands. Definitionen blir en måttstock för bedömningen, inte ett förbud.

Nästa steg är en nationell strategi mot "antisemitism" som regeringen antar för tre år i taget. Där ska finnas åtgärder mot antisemitiskt hat på nätet, framtagna efter samråd med tillsynsmyndigheten för kommunikation. I skolorna ska lärare fortbildas och elever undervisas om "antisemitism".

Amnesty varnar för att legitim kritik av Israels regering därmed kan stämplas som "antisemitism" och driva fram självcensur.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.