Annons:
Annons:

Det här är Aleksej Navalnyj

Publicerad 3 februari 2021 – av Isac Boman
Alexei Navalny marscherar genom Tverskaya-gatan, 2017.

Han har kallats för det största hotet mot den ryske presidenten Vladimir Putin och hyllas till skyarna av europeiska politiker och medier som Rysslands potentiella räddning. Vem är egentligen Aleksej Navalnyj och varför har han blivit västmakternas nya favorit?

Navalnyj föddes strax utanför Moskva och är av både rysk och ukrainsk härkomst. Han är utbildad jurist och ekonom och har praktiserat på prestigefyllda Yale University - ett av de åtta så kallade Ivy League-universiteten. Runt millennieskiftet valde Navalnyj att ansluta sig till det liberala partiet Jabloko där han snabbt fick en framträdande roll. Under den här perioden identifierade Navalnyj sig som en ”klassisk nyliberal” som stödde privatiseringar och nedskärningar i välfärdsstaten. En annan hjärtefråga var att Ryssland skulle ansluta sig till EU.

2007 uteslöts Navalnyj ur partiet eftersom han hade haft samröre med etnonationalistiska organisationer i Ryssland, däribland Russian National Democratic Movement (NAROD).

Han deltog också i den högerradikala årliga demonstrationen ”Ryska marschen” och betraktades i allmänhet som en radikal nationalist som bland annat stödde Ryssland i kriget mot Georgien och menade bland annat att georgier bosatta i Ryssland var ”gnagare” som skulle deporteras. Han förespråkade också att Ryssland skulle delas upp i ett antal mindre nationalstater, att illegala invandrare skulle repatrieras och anklagades under samma tid för att samarbeta med påstått våldsbejakande högerradikala grupperingar.

Annons:

Den ryske vänsteraktivisten Aleksej Sakhnin skriver i Proletären att Navalnyj snart hittade en ”nisch” som inte bara gjorde honom till hjälte hos högerradikala grupperingar utan även hos den breda medelklassen – han började fokusera på att uppmärksamma korruption.

”Han gjorde sig till landets främsta kämpe mot korruption. Han köpte aktier i stora statligt ägda företag och, genom att få tillgång till deras dokumentation, genomförde han uppmärksammade utredningar. Många av dem borde verkligen erkännas som briljant journalistiskt arbete (även om kritiker misstänkte att Navalnyj fick beställningar från konkurrerande finansgrupper och helt enkelt fungerade som en kanal för läckande information)”, skriver Sakhnin.

Arbetet mot korruption gjorde Navalnyj allt mer populär, men han hade fortfarande svårt att locka landets vänstersinnade väljarkår. För att nå ut även till dessa började han förändra sin retorik och skiftade sitt fokus från hur ineffektivt och dysfunktionellt den omfattande korruptionen gjorde Ryssland till att istället understryka hur orättvis korruptionen var och vilken enorm ojämlikhet denna ledde till.

Trots att han numera profilerat sig som folkets förkämpe mot ”den rika eliten” menar Sakhnin att Navalnyjs retorik framförallt är populistiskt inriktad och att han inte heller har visat verklig politisk vilja att göra någonting åt de stormrika nyliberala riskkapitalister som äger stora delar av landet.

”Skarp kritik översätts inte alls till radikala sociala krav. Det skarpaste som Navalnyj håller med om är en liten kompensationsavgift som vissa oligarker ska betala för den kriminella privatiseringen på 1990-talet. Annars bör ägarstrukturen och ojämlikheten förbli densamma”, konstaterar han och menar att Navalnyj fortsatt vill öka privatiseringen och oligarkernas inflytande och rikedomar.

Navalnyj är samtidigt själv dömd för korruption vid flera tillfällen, något som han själv och västerländska massmedier och politiker frekvent beskriver som falska och rent politiska domar. Klart är att han 2013 dömdes för att ha förskingrat stora summor pengar några år tidigare när han var rådgivare åt guvernören i Kirov. Han dömdes först till fem års fängelse för detta, ett straff som sedermera omvandlades till villkorlig dom. Ryska HD rev upp domen och en ny rättegång genomfördes - där han återigen dömdes till villkorlig dom i fem år för att ha förskingrat 16 miljoner rubel.

2014 dömdes också Navalnyj och hans bror till 3,5 års villkorlig fängelsedom och hans bror Oleg till 3,5 år i fängelse för penningtvätt och bedrägeri bland annat mot kosmetikakedjan Yves Rocher. Åklagaren menade att bröderna själva behållit drygt fem miljoner kronor som egentligen skulle föras vidare till andra bolag och bedömdes alltså ha svindlat kosmetikaföretaget på pengar via transportföretag som man ägde. EU:s människorättsdomstol menar dock att domen är orimlig.

Eftersom Navalnyj enligt ryska myndigheter flera gånger brutit mot sin villkorliga dom och inte träffat sin övervakare enligt plan som beslutades det igår att hans dom ska omvandlas till ett fängelsestraff på 2 år och 8 månader i och med tiden han suttit av i husarrest. Navalnyj själv vidhåller att rättegången är ”falsk” och att den enda anledningen till att han inte träffat sin övervakare är att han inte varit i fysiskt skick där han befunnit sig i Tyskland efter att ha blivit förgiftad i augusti förra året.

Navalnyj har öppet anklagat Vladimir Putin för att ha beordrat förgiftningen av honom, något den ryske presidenten konsekvent avfärdat som löjeväckande. Anklagelserna har okritiskt rapporterats vidare i amerikansk och europeisk massmedia, trots att några bevis för att så faktiskt är fallet i dagsläget ännu inte har presenterats.

Aleksej Navalnyj utreds även för ytterligare fall av korruption, där han och flera andra personer genom olika fonder och organisationer ska ha svindlat till sig belopp motsvarande 6,4 miljoner euro i bidrag av främst privatpersoner. Lejonparten av dessa pengar ska sedan ha använts för att köpa privat egendom, värdeföremål och dyra semesterresor.

Han har själv bland annat anklagat Putin för att för skattepengar ha byggt ett gigantiskt palats till sig själv vid Svarta havet, information som okritiskt spridits vidare i svensk och internationell massmedia trots att mångmiljardären och oligarken Arkadij Rotenberg öppet deklarerat att det är han som äger palatset. Navalnyjs påstådda avslöjande om jättepalatset och det faktum att han nu dömts till fängelse och utreds för nya brott har lett till omfattande protester i Ryssland – protester som hyllas av ledarskiktet i EU och USA, där Vladimir Putin sedan länge betraktas som något av en fiende och diktator.

Att USA:s och EU:s maktetablissemang genom utländsk påverkan och så kallade "färgrevolutioner" arbetat för att få bort politiska ledare man upplever som hot eller som bara står långt ifrån dem själva ideologiskt är ingenting nytt, med grannlandet Ukrainas Euromajdan-revolution 2014 som det kanske mest flagranta exemplet på detta. Mot den bakgrunden finns en oro i Ryssland över att protesterna mot Putin inte alls är så organiska och folkliga som hans motståndare vill göra gällande - utan att det istället handlar om en organiserad lobbykampanj att få bort den innevarande ryske ledaren och ersätta honom med en betydligt mer västvänlig dito.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Revolutionsgardet säger sig ha slagit till mot två baser i Bahrain

Eskalationen i Mellanöstern

Publicerad Igår 11:25 – av Redaktionen
Iransk ballistisk robot avfyras under en militärövning.
En iransk ballistisk robot avfyras under en militärövning 2020. Arkivbild.

TEHERAN/MANAMA (Xinhua) -- Irans islamiska revolutionsgarde (IRGC) uppgav på lördagskvällen att dess flyg- och rymdstyrka riktat vedergällningsanfall med robotar och drönare mot amerikanska radarstationer på två flygbaser i Bahrain.

Operationen, som gardet beskrev som en "hybridoffensiv", riktades mot flygbaserna Al-Riffa och Awali Sakhir i Bahrain. Den var ett svar på den fortsatta "aggressionen mot och kränkningen av" Irans luftrum, skrev gardet i ett uttalande på sin officiella nyhetssajt Sepah News.

Enligt revolutionsgardet träffades de båda radarstationerna, som ingår i den amerikanska arméns Patriotluftvärn på baserna, i anfallet. Tidigare under dagen hade två drönare, en MQ-1 Predator och en MQ-9 Reaper, från den "aggressiva" amerikanska armén kränkt Irans luftrum, uppgav gardet.

Revolutionsgardet varnade för att Irans luftrum är en röd linje för landets väpnade styrkor. Varje kränkning från en stat eller en aggressiv styrka kommer att mötas av ett "hårt och beslutsamt" svar.

Annons:

Minuter innan uttalandet publicerades rapporterade den halvofficiella nyhetsbyrån Fars att revolutionsgardet hade angripit flygbaserna Shaikh Isa och Al Juffair i Bahrain som svar på den amerikanska "fiendens" agerande.

Nyhetsbyrån hade tidigare rapporterat att flera explosioner hördes på lördagskvällen i distriktet Sirik i södra Iran. Smällarna kom från havet, men vad som låg bakom dem var fortfarande okänt.

Smällarna kan ha varit varningsskott eller uppstått när fartyg som gjort sig skyldiga till "kränkningar" gick på sjöminor, uppgav byrån.

Bahrain rapporterar brand vid civil anläggning

Samtidigt uppgav Bahrains inrikesministerium att en "iransk attack" mot en civil industrianläggning hade orsakat en brand på platsen.

Enheter från civilförsvaret hade inlett arbetet med att få branden under kontroll.

Bahrains försvarsmakt (BDF) uppgav att luftvärnet hade avvärjt flera iranska luftangrepp mot kungadömet. Nedfallande bråte orsakade mindre materiella skador, men ingen skadades.

Försvarsmakten uppgav att Iran fortsatte sitt "systematiskt fientliga agerande" genom angreppen mot Bahrain och betonade att landets försvarssystem stod redo att möta hot.

Iran: Förslaget om Hormuzsundet ligger kvar

På lördagen sa också Irans biträdande utrikesminister med ansvar för rättsliga och internationella frågor, Kazem Gharibabadi, att Iran betraktar den ekonomiska blockad som USA infört som en "krigshandling" och kommer att vidta alla åtgärder som krävs för att bryta den.

Tvådagarsplanen för att stoppa striderna och öppna Hormuzsundet igen är det enda förslag Iran har lagt fram, och det ligger fortfarande på bordet, sa Gharibabadi till reportrar i Teheran.

Han tillade att Iran kan gå vidare när USA uppfyller kraven för att genomföra planen.

— Då kan vi gå vidare med tillförsikt, sa Gharibabadi.

Händelserna kommer i ett läge med förnyade spänningar mellan Iran och USA i och kring Hormuzsundet.

Den 28 februari inledde Israel och USA gemensamma angrepp mot Teheran och andra iranska städer. Iran svarade med vågor av robot- och drönarangrepp mot Israel och mot amerikanska baser och andra amerikanska mål i regionen. Iran skärpte också sitt grepp om Hormuzsundet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ryskt fraktfartyg drev in på finskt vatten efter drönarattack

Kriget i Ukraina

Publicerad Igår 10:12 – av Emil Fjellstedt
Det blå lastfartyget Sparta II med containrar på däck och rök från ena änden av fartyget.
Sparta II förlorade manöverförmågan efter drönarattacken och drev in på finskt territorialvatten.

Det ryska fraktfartyget Sparta II träffades av två drönare i Finska viken och drev brinnande in på finskt territorialvatten utanför Lovisa. Alla 16 ombord evakuerades, och Finland leder räddningsinsatsen medan försvarsmakten bedömer att Ukraina sannolikt låg bakom attacken.

Fartyget hade lämnat Sankt Petersburg på väg mot Kaliningrad när det attackerades på lördagsmorgonen. Finlands försvarsmakt placerar träffen på internationellt vatten väster om ön Hogland, vilket stämmer med vad Leningradregionens guvernör Aleksandr Drozdenko uppger: två drönare träffade fartyget.

Branden slog ut fartygets manöverförmåga, och det drev in på finskt vatten, där det nu ligger för ankar. Gränsbevakningen leder insatsen med hjälp av estniska och ryska fartyg, bland dem det ryska räddningsfartyget Murman på finsk begäran. De 16 besättningsmännen togs över till ett ryskt handelsfartyg på väg till Ryssland. Om någon skadats är fortfarande oklart.

Släckningsarbetet fortsatte över natten. Målet är att släcka branden och kyla ned containrarna, och därefter ska fartyget enligt gränsbevakningens plan flyttas ut ur finskt territorialvatten.

Annons:

Försvarsmaktens kommunikationschef Aki-Mauri Huhtinen sa på en presskonferens att attacken sannolikt var ukrainsk, men att det är oklart varför just det här fartyget valdes. Statsminister Petteri Orpo skrev på X att Ukraina "har rätt att bekämpa angriparen".

Vad fartyget hade i lasten vet ingen. Gränsbevakningens kommendör Ilja Iljin säger att det inte finns några bekräftade uppgifter, men att militär materiel inte kan uteslutas. Rederiet Oboronlogistika sorterar under Rysslands försvarsministerium, och fartyget är belagt med amerikanska sanktioner. Även Ukraina har listat det.

Misstänkt luftrumskränkning

Under lördagen misstänktes dessutom en rysk helikopter ha kränkt finskt luftrum i området. Försvarsministeriet uppger att händelsen kan ha samband med det attackerade fartyget.

Enligt den internationella sjöräddningskonventionen bör länder ge utländska räddningsenheter snabbt tillträde, även till luftrummet över territorialvattnet, vid sök- och räddningsinsatser. Någon automatisk rätt att flyga in finns inte, utan tillträdet följer landets egna regler. Finland och Ryssland har också ett avtal om sjö- och flygräddning som föreskriver samarbete och att insatser i den andra statens luftrum följer den statens regler. Av de finska uppgifterna framgår inte om helikoptern hade tillstånd.

Sveriges försvarsminister Pål Jonson uppger att svenskt stridsflyg under finsk ledning deltog i att "värna Finlands och Natos territoriella integritet" efter händelsen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Andra engelska byn röstar för att lämna Storbritannien

Migrationskrisen i Europa

Publicerad Igår 09:01 – av Emil Fjellstedt
Bygatan The Street i Barnham i Suffolk, med hus, en stenmur och påskliljor längs vägen.
Barnham i Suffolk har knappt 600 invånare, färre än antalet planerade platser på asylboendet vid den tidigare militärbasen. Arkivbild.

Byborna i Barnham i Suffolk röstade 257 mot 16 för att stödja en framställan om ställning som kronbesittning. Protesten riktar sig mot regeringens planer på ett asylboende för 931 män, i en by med 584 invånare.

Omröstningen på lördagen var symbolisk och saknar rättsverkan. Mellan 400 och 500 personer hade rätt att rösta, och en röst var ogiltig, uppger ITV.

Församlingsrådets ordförande John Bauer beskriver modellen som "lite som Jersey, Guernsey och Isle of Man". Byn vill alltså vara lojal mot kronan, men slippa lyda under inrikesdepartementet.

Helen Beck, som leder boendeföreningen Barnham Residents' Association, tror inte att omröstningen får regeringen att ändra sig. Nu har byn ändå ett mandat att säga att den är emot förslaget, menar hon.

Annons:

Enligt Beck tar byn gärna emot sin rättvisa andel asylsökande. För en by av Barnhams storlek skulle det handla om fem personer, och 931 ligger långt över det.

Planerna gäller den nedlagda RAF-basen. Den första ansökan gällde upp till 1 250 personer, enligt West Suffolk Council. Den drogs tillbaka den 13 oktober, och dagen därpå kom en ny ansökan om 931 platser – ändå ungefär 60 procent fler än hela byns befolkning.

Piddington gick före

Barnham följer i spåren efter Piddington i Oxfordshire, där byborna i september röstade 285 mot 26. Där beviljade regeringen den 12 november planbesked för ett boende för upp till 1 256 män, enligt Cherwell District Council.

Ännu är det inte klart om boendet där öppnar.

Regeringen avgör

Kommunen kan inte stoppa projektet. Inrikesdepartementet använder ett snabbspår för brådskande statliga byggen, där bostadsdepartementet fattar beslutet och kommunen bara får lämna synpunkter.

West Suffolk motsätter sig planerna. Kommunen pekar på begränsad infrastruktur, begränsade transportförbindelser och att basen ligger nära skyddade naturområden.

Något slutligt beslut om att öppna boendet i Barnham har inte fattats. Inrikesdepartementet håller bygglovsfrågan isär från beslutet om drift, och enligt departementets faktablad ska anläggningen användas i minst tio år.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Zelenskyj vill ha närmare 1 300 miljarder kronor – på ett enda år

Kriget i Ukraina

Publicerad 20 november 2026 – av Emil Fjellstedt
Volodymyr Zelenskyj talar i en mikrofon med andra mötesdeltagare bakom sig.
Volodymyr Zelenskyj håller sitt inledningsanförande vid Europeiska politiska gemenskapens toppmöte i Dublin den 12 november 2026, en vecka före mötet i Berlin.

Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj säger att landet behöver hela 115 miljarder euro från internationella partner under 2027. En stor del av notan kan hamna på EU-budgeten och i sista hand på europeiska skattebetalare, som står som säkerhet för unionens lån.

Beloppet nämnde Zelenskyj vid en presskonferens i Berlin på torsdagen. Pengarna ska täcka försvar och statsbudget under ett enda år.

EU har redan avsatt 45 miljarder euro för 2027, andra halvan av unionens beslutade lån på 90 miljarder för 2026-2027. Utbetalningen förutsätter att reformer genomförs och villkor uppfylls.

Den 18 november föreslog kommissionen dessutom ett nytt lån på upp till 45 miljarder euro. Godkänns det kan EU-lånen till Ukraina nå upp till 90 miljarder euro enbart under 2027. Resterande 25 miljarder av Zelenskyjs summa förväntas komma från andra partner.

Annons:

— 45 miljarder plus 45 miljarder blir 90. Och 90 är närmare 115 än 45, säger Zelenskyj.

Hans 90 miljarder avser alltså ett enda år, medan det redan beslutade Ukrainalånet på samma summa sträcker sig över två.

Redan i oktober begärde Zelenskyj minst 70 miljarder euro extra av EU-ledarna, då med drönarproduktionen som argument.

EU-budgeten står som säkerhet

Det nya lånet ska finansieras genom att EU självt lånar upp pengarna på kapitalmarknaden. Som garanti ställs marginalen i EU-budgeten, samma marginal som redan garanterar unionens Ukrainaprogram sedan 2023.

Ukraina ska betala tillbaka kapitalbeloppet först när landet får krigsskadestånd från Ryssland. Kommissionen vill också kunna använda framtida vinster från frysta ryska tillgångar till återbetalningen.

Uteblir pengarna från Ryssland ligger risken kvar på EU-budgeten, som finansieras av medlemsländerna och därmed av deras skattebetalare.

Av det nya lånet går upp till 25 miljarder till militärt stöd och 20 miljarder till budgetstöd, villkorat av reformer mot korruption och för rättsstaten. Förslaget ska nu behandlas av Europaparlamentet och rådet.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.