Annons:
Ur arkivet

Rönn – nyttiga bär och magiska krafter

Publicerad 7 oktober 2022 · Återpublicerad 25 augusti 2026 – av Emil Fjellstedt
Rönnbär går utmärkt att frysa in eller torka.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 61 000,00 SEK 81% Mål: 75 000,00 SEK

Rönnbär är extremt rika på C-vitamin och antioxidanter och rönnen har länge varit ett aktat skyddsträd som omnämns som magiskt i gammal folktro och nordisk mytologi.

Rönn är ett vanligt träd i Sverige som många idag ofta kanske går förbi utan att tänka särskilt mycket på. Förr hade dock rönnen en mycket speciell plats i den nordiska miljön och ansågs exempelvis kunna skydda mot onda krafter. Bären som kommer under hösten innehåller även mycket nyttigheter och kan med fördel både frysas och torkas. Frågan är även om det gamla talesättet att rönnen kan förutspå hur vintern blir är sant eller inte.



Ett året-runt-träd

Rönnen växer på flera håll i Europa, Nordamerika och Asien och ses ofta som ett typiskt höstträd, men det är faktiskt ett träd som är vackert året om och gör sig bra som trädgårdsträd eftersom den är lättodlad och ofta frisk. Ofta växer den snabbt, men blir dock inte mer än 50 till 60 år gammal. Det finns flera olika sorters rönn, exempelvis finns den som gulfruktigt träd och även en variant som kallas sötrönn.

Annons:

Tre bär om dagen räcker

Rönnbär har tidigare kanske inte uppfattats som särskilt ätbara, men har fått en renässans på senare år. Bären är egentligen små äppelfrukter och är ofta beska och syrliga i smaken. Efter den första frosten ska bären kunna bli mildare i smaken. Men bären går att plocka innan, däremot kan det vara klurigt att bedöma när bäret är moget. Ett enkelt sätt är att nypa ett bär mellan fingrarna – blir det till mos är det moget, annars inte.

Bären är oerhört rika på C-vitamin och endast tre bär om dagen ska kunna täcka dagsbehovet. Bra att tänka på är att rönnbären även innehåller sockeralkoholen sorbitol, som ofta används som sötningsmedel i livsmedel, och äter man en större mängd kan det ha en laxerande effekt, noterar Land. På grund av detta kan bären fungera bra mot förstoppning.

De innehåller även antioxidanter i form av polyfenoler och en del betakaroten. Bären har också mindre mängder av flera andra vitaminer och mineraler. Likt lingon och tranbär ska rönnbär kunna förebygga urinvägsinfektioner och användes tidigare även för att behandla skörbjugg, ledvärk och njursten.

Frys in eller torka

Rönnbär går med fördel att frysa, då kan man också skörda innan den första frosten för att sedan få den mildare smaken. Det är också vanligt att torka rönnbär för att sedan använda i fil eller gröt. Torkade rönnbär kan man också göra till ett pulver med hjälp av en kaffekvarn.

Annars går det också utmärkt att göra sylt, marmelad eller gelé på bären. Tillsammans med äpple brukar bären göra sig bra. Likt lingon innehåller rönnbär bensoesyra, vilket är ett naturligt konserveringsmedel. Rönnbär passar även bra att ha i bröd.

Torkade rönnbär kan man dessutom brygga te av, vilket också fungerar att göra med unga blad från rönnen.

Tänk på fåglarna

Efter frosten, när bären blir mildare, blir också rönnbären mat till flera fågelarter och är en viktig föda under vintern. Även om rönnar kan bli väldigt höga och vi knappast når alla bären kan det därför vara bra att tänka på att lämna bär till fåglarna. Man kan även frysa in och spara till fågelbordet framåt senvintern.

Magiska krafter

Rönn är ett fornnordiskt namn för "röd" och trädet har haft en speciell plats i den nordiska miljön. I de norra delarna av Sverige var det ett vanligt vårdträd, ett träd som fungerade som en slags förbindelse med andevärlden och även kunde ses som en levande skyddsande för gården. Speciellt på gårdar i skogen, där så kallade skogsfinnar kan ha bott, utgör rönnen ofta vårdträdet eftersom det var en viktig symbol för de migrerande finnarna. I det finska nationaleposet Kalevala kan vi läsa att "Helig rönnen är på gården". I Finland förekommer det fortfarande att man har rönn som vårdträd på gården.

I Skáldskaparmál, en del av Snorres Edda, räddar asen Tor sig själv från en ström med hjälp av en rönn och enligt folktro fick rönnen då kraft av Tor som tack för hjälpen. Rönnen ansågs skydda mot exempelvis blixtnedslag samt även mot trolldom och den så kallade skogsfrun. Flygrönn, det vill säga en rönn som börjat gro och växa som ett eget träd i ett annat träd, ansågs vara extra magisk och särskilt beskyddande.

Ett av de mest kända talesätten om rönnen är att den ska kunna förutspå hur vintern blir. Har rönnen många bär kommer en kall vinter. Det finns inget vetenskapligt bevis för detta, men trots det använder många svenskar, unga som gamla, rönnbären för att spå hur vintern kommer att bli.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Befarades utdöd – levde nära människor

Publicerad Idag 07:10 – av Markus Andersson
En bangkatrögloris med stora ögon och gråbrun päls klamrar sig fast vid grenar bland gröna blad.
En räddad bangkatrögloris återutsätts på ön Bangka. Arten har länge varit känd av lokalbefolkningen trots att den saknats i den vetenskapliga dokumentationen.

Bangkatröglorisen, en giftig primat som befarades utdöd efter att länge ha saknats i den vetenskapliga dokumentationen, har hela tiden funnits kvar på den indonesiska ön Bangka. För invånarna var arten aldrig förlorad.

Länge fanns oron att arten hade dött ut. Vetenskapliga belägg från Bangka finns från 1930-talet, men sedan dess har tröglorisen bara sporadiskt dykt upp i forskningen.

Invånarna på Bangka har däremot länge känt till djuret och mött det nära sina hem, i trädgårdar, längs vägkanter och på elledningar. När de hittat trögloriser som behövt hjälp har de ringt Alobi Wildlife Rescue Center, som i över tio år har räddat och vårdat djuren på ön.

Arten hittade tillbaka till forskningen via Alobi, inte genom någon ny expedition. När Timon Glaw från djurparken Haus des Meeres i Wien besökte avelscentret Taman Safari Prigen på Java fick han höra av naturvårdaren Jochen Menner att bangkatröglorisen räknades som försvunnen, möjligen utdöd. Menner förmedlade kontakten med Alobi, som redan hade flera års dokumentation från räddningar efter larm från invånare och myndigheter.

Alobi, Haus des Meeres och Taman Safari Prigen sammanställde sedan materialet i en ny studie i tidskriften Spixiana. Mellan 2015 och 2025 tog Alobi hand om fler än 90 individer. Av dem tillfrisknade 86, och de släpptes ut på sju platser i större skogsfragment på Bangka. Det uppger naturorganisationen Re:wild, som har uppmärksammat arbetet. Djuren har räddats i alla fyra administrativa områden på ön och i staden Pangkal Pinang.

— Bangkatröglorisen är inte förlorad, men arten är fortfarande mycket nära utrotning, säger Langka Sani, direktör för Alobi, i Re:wilds pressmeddelande.

Livsmiljön har krympt på grund av illegal tennbrytning och omfattande röjning för oljepalmsplantager. Bebyggelse, vägar och elledningar utgör ytterligare hot, och tröglorisen drabbas även av handeln med sällskapsdjur.

Studiens författare föreslår ett bevarandeprogram med skydd av livsmiljön och fortsatta kontrollerade utsättningar. Nästa steg är inventeringar, genetiska studier och uppföljning av hur de utsläppta djuren klarar sig i skogen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Odlad lax får kycklingrester i fodret

Publicerad Igår 06:58 – av Markus Andersson

Europas största laxproducenter går över till kycklingbiprodukter i laxfodret för att pressa kostnaderna. Vad fisken fått i sig behöver inte stå på förpackningen.

Lerøy Seafood Group har fört in bearbetade biprodukter från fjäderfä i fodret vid samtliga havsbaserade laxodlingar, medan Mowi förbereder samma sak i Norge och Skottland, rapporterar Financial Times.

Skälet är pengar. Priset på fiskmjöl har nästan fördubblats på två år, enligt FT, och råvaror från fjäderfä kostar mindre än hälften så mycket per ton. Lerøy började introducera kycklingbiprodukter i laxfodret 2025. Nu används de vid samtliga av bolagets havsbaserade laxodlingar, enligt Financial Times.

Till skillnad från ingredienser i livsmedel behöver innehållet i fiskfoder inte deklareras på konsumentförpackningen.

Konsumenterna är skeptiska. I en undersökning från matforskningsinstitutet Nofima bland konsumenter i Frankrike och Storbritannien bedömdes kyckling klart mest negativt av fem fodertyper. Laxen värderades mer positivt när deltagarna inte fick veta vad fodret innehöll.

— Kyckling väcker stark skepsis och förknippas med onaturlighet och avsky, säger forskaren Florent Govaerts.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vargfamilj har etablerat sig i Roslagen

Publicerad 24 oktober 2026 – av Emil Fjellstedt
Vargvalpar på en grusväg omgiven av gräs och skog.
Sex vargvalpar dokumenterades av länsstyrelsens viltkameror i augusti. Nu har Bornanreviret fastställts, men hur stor familjen är i dag är inte klarlagt.

Länsstyrelsen i Stockholm har fastställt att norra Norrtälje kommun har ett nytt vargrevir. Myndigheten råder den som har får, hund eller katt i trakten att stängsla och hålla uppsikt.

Reviret har fått namnet Bornanreviret. Beskedet kunde komma först när den officiella inventeringen av varg och lodjur hade startat den 1 oktober och observationerna hade kvalitetssäkrats, berättar vilthandläggaren Mikael Fransson för Norrtelje Tidning.

I flera år har länsstyrelsen följt en ensam varg i kommunens norra delar. I vintras fick den sällskap. Paret började dock gå tillsammans så sent under inventeringen att underlaget inte räckte för att slå fast ett revir.

Då rörde sig de två vuxna vargarna i ett stort område från Väddö och västerut in i Uppsala län. Länsstyrelsen satte upp viltkameror, och i augusti publicerade myndigheten bilder och filmer som visade sex vargvalpar tillsammans.

DNA-analyser visar att föräldrarna kommer från Västmanlands län. Tiken är född i Tinäsetreviret och hanen i Kesbergsreviret. Var filmerna spelades in lämnas inte ut, eftersom uppgifterna skyddas enligt artskyddsförordningen.

Hur långt reviret sträcker sig är ännu inte klart. Under inventeringen samlar länsstyrelsen bland annat in DNA från spillning, urin och hår. Det ska enligt myndigheten ge en tydligare bild av vilka vargar som finns i området och hur stort reviret är.

Allmänheten har under de senaste tolv månaderna rapporterat in 134 vargobservationer i Norrtälje kommun. Länsstyrelsen har bedömt 80 av dem som varg, enligt Skandobs-siffror som skattefinansierade statskanalen SVT har publicerat.

Stängsel och råd till djurägare

För den som har får och getter handlar det i första hand om stängsel. Fransson hänvisar till länsstyrelsens kostnadsfria rådgivning.

Hundägare uppmanas att ha hunden kopplad, och katter bör hållas inomhus eller under uppsikt.

Enligt Fransson lämnar fjolårets valpar reviret i april och maj. De unga vargarna kan då dyka upp i samhällena, och i september flyttar nästa omgång ut.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Med rovdjur som grannar – här söker de lösningarna

Publicerad 23 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Björnen är ett av rovdjuren som omfattas av det svenska projektet Living Side By Side.

Det svenska projektet Living Side By Side ska samla och sprida praktiska lösningar från olika delar av Europa, så att människor kan leva nära stora rovdjur.

Projektet startades för omkring ett år sedan av de svenska naturfotograferna Staffan Widstrand och Magnus Lundgren. Sedan dess har de rest till platser där närheten till rovdjur fungerar.

Båda har bakgrund i rewildingprojekt och drev tidigare "Sweden's Big Five", som förmedlar fakta, bilder och berättelser om Sveriges stora rovdjur till medier och beslutsfattare och lyfter samexistens. Där räknas människan som det femte rovdjuret, vid sidan av björn, varg, lodjur och järv. Genom det arbetet mötte de ett stort intresse i andra europeiska länder för rovdjuren och för frågan hur man lever nära dem.

Det nya projektet utgår från möjligheterna snarare än konflikterna. I en intervju med Natursidan beskriver Magnus Lundgren målet som att visa vad rovdjuren kan betyda för en bygd och hur människor där lever med dem.

— Vi vill inte bara att det pratas om problemen, säger han.

Living Side By Side omfattar varg, björn, lodjur, iberiskt lodjur, guldschakal och järv.

Från stängsel till naturturism

Bland de exempel som projektet hittills lyfter finns befintliga lokala lösningar i flera länder. Två av dem handlar om att skydda boskapen, och det ena finns på hemmaplan i Sverige. Där kan svenska fårägare enligt Living Side By Side få ekonomiskt stöd av WWF och hjälp av Svenska Rovdjursföreningen att sätta upp rovdjursavvisande stängsel.

I Italien används boskapsvaktande hundar av rasen Maremmano-Abruzzese med framgång. Enligt Living Side By Side har björn och varg där blivit en del av vardagen och en tillgång för lokalsamhällena.

Enligt Lundgren möter projektet i många regioner en lokalbefolkning som ser anpassningen som sin egen uppgift, till exempel genom att hålla fåren inne nattetid eller låta en hund vakta dem.

— Det är en lite annorlunda inställning än att den enda lösningen är att ta bössan och skjuta djuren, säger Magnus Lundgren.

Ett annat spår är naturturism. I Bulgarien har en by med nedlagd gruva börjat ta emot besökare som kommer för naturen och guldschakalen. Lundgren har själv fotograferat i området.

— De har gamar, vargar, örnar och guldschakaler där, säger han.

I det fortsatta arbetet ska Widstrand och Lundgren enligt projektets webbplats träffa lantbrukare, markägare, jägare, biodlare, renskötare, hunduppfödare och naturturismföretagare i minst åtta europeiska länder.

Projektet vill också koppla ihop organisationer och nätverk i olika länder, så att lokala lösningar kan spridas till andra platser. De vill dessutom nå media och beslutsfattare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.