Annons:

Lingon: Skogens röda guld

Publicerad september 10, 2022 – av Sofie Persson

Lingonsäsongen är i gång i de svenska skogarna och även om man inte gillar lingonsylt kan det vara värt att ta en sväng i skogen. Lingon innehåller nämligen mycket antioxidanter och ska enligt forskning bland annat även kunna motverka fetma.

Det röda bäret kanske glöms bort bland blåbär och andra lite sötare bär. Därför kanske många väljer bort en tur med bärplockaren, eftersom man kanske tänker att man ändå inte är en sådan person som kokar sylt eller saft. Lingon är dock mer än sylt och är faktiskt fyllda av nyttigheter som bör tas vara på mer.

Kan motverka fetma

I en studie vid Lunds universitet visar det sig att lingon kan stoppa effekterna av fet mat och därmed också motverka fetma. Studien gjordes på möss som lätt lägger på sig fett och en del av dem fick äta en kost med högt fettinnehåll samtidigt som en annan del fick äta lågfettkost. Sedan fick mössen även äta olika bär, däribland lingon, och resultaten var förvånande. De möss som åt en högfettkost samtidigt som de åt lingon hade inte gått upp i vikt mer än de möss som fått en lågfettskost, och även deras blodsocker- och insulinvärden liknade värdena hos "lågfettsmössen". Kolesterolhalterna och fettvärdena i levern var också lägre än hos mössen som fått högfettskost utan bär. Forskarna tror att det kan bero på lingonens kraftfulla antioxidanter, polyfenoler, som sitter i det röda skalet.

Annons:

Intressant i denna studie är också att lingonen slog ut det populära acaibäret, som inte hade någon effekt alls. Mössen som åt acaibär gick istället upp i vikt och hade höga fettvärden i levern.

Lika bra som tranbär mot urinvägsinfektion

I en finsk studie fick kvinnor som ofta led av urinvägsinfektioner dricka tranbärs- och lingonjuice dagligen för att se om det kunde motverka eller inte. Det visade sig att urinvägsinfektionerna minskade med 20 procent i genomsnitt hos kvinnorna. Tranbär och lingon är besläktade med varandra och innehåller liknande ämnen som exempelvis pektin och C-vitamin.

Antiinflammatoriskt och virushämmande

Lingon innehåller något som kallas resveratrol, vilket är en antioxidant som bland annat finns i skalet på vindruvor. Resveratrol har visat sig ha flera goda effekter på hälsan som exempelvis att det är antiinflammatoriskt, virushämmande, motverkar åldersförändringar samt även är cancerhämmande. Lingon innehåller också C-vitamin, K-vitamin, folat, mangan samt mycket fibrer.

Hjälper hjärnan

En mindre kinesisk studie på möss visar att lingonextrakt kan motverka problem med minnet och hjärnans funktion vid långvarig stress. Anledningen skulle kunna vara att  lingon förbättrade vävnadens antioxidativa förmågor samt förbättrade störningen av signalsubstansnivåer som orsakade den kroniska stressen.

Bra för tarmfloran

I en annan studie gjord på möss vid Lunds universitet har forskare funnit att lingon kan minska åderförfettning och inflammation i blodkärlen. Forskare kom även fram till att det skulle kunna ge en minskad halt av triglycerider som kan orsaka hjärtsjukdom. Detta tror man beror på att lingon förbättrar tarmfloran.

Äta lingon

Sylt i all ära, men om man vill äta lingon regelbundet för att få i sig nyttigheterna är sylt inte att rekommendera på grund av sockret. För att få den bästa effekter är det bättre att äta dem som de är, exempelvis i en smoothie eller i gröten. Det går utmärkt att frysa in lingon samt att torka dem. Ett tips om man torkar är att sedan göra ett pulver med hjälp av en kaffekvarn för att sedan strö på filen.

Bladen till lingonen kan man torka och göra te av.

Rårörda lingon görs ofta med socker, men det går också fint att göra med honung. Det går även bra att göra lingondryck med honung istället för socker. Lite lingonsylt kanske man vill ha och då kan det vara bra att veta att eftersom lingon innehåller det naturliga konserveringsmedlet bensoesyra behövs inte lika mycket socker när man kokar sylten. På grund av detta ska det därför gå bra att förvara lingon svalt i vatten under lång tid, enligt Land.se.

Förväxla inte med mjölon

Mjölon är ett bär som liknar lingonet väldigt mycket och är därför lätt att förväxla. Det är dock inget giftigt bär och om man skulle råka ta fel är det inte farligt, skriver Land.se. En stor skillnad är dock smaken, då mjölon sitt namn till ära kan smaka mer mjöligt och är tråkigare än det syrliga lingonet. En annan skillnad är att mjölon gärna kryper efter backen samtidigt som lingonriset står upp. Lättast att skilja dem åt är dock genom bladen. Mjölonet har platta, släta blad medan lingonet har markerade mittnerver. Lingonblad har också kanterna lite inrullade mot baksidan.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Förre FDA-chefen: ”Barn dog av vaccinorsakad myokardit”

Kritiserade covidvaccineringen

Publicerad augusti 28, 2026 – av Emil Fjellstedt

1

Den tidigare chefen för FDA:s vaccin- och biologikcentrum, Vinay Prasad, säger att barn har dött av hjärtmuskelinflammation efter covid-19-vaccination. I en ny intervju avfärdar han uppgiften att inga dödsfall kunnat knytas till vaccinen och kallar den amerikanska vaccinationen av friska barn en allvarlig felbedömning.

Prasad ledde FDA:s Center for Biologics Evaluation and Research, CBER, fram till våren 2026. I ett samtal med Reason kommenterar han den interna FDA-granskning som följde på hans eget uppmärksammade memorandum från november 2025.

Memot byggde på en genomgång av 96 dödsfall bland barn som rapporterats till det amerikanska biverkningssystemet VAERS efter covid-19-vaccination mellan 2021 och 2024. Prasad skrev då att minst tio dödsfall var kopplade till vaccination och att den verkliga siffran kunde vara högre.

”Absolut är det fallet”

Prasad invänder att kravet på en helt säker kausalitetsbedömning i praktiken är ouppnåeligt vid myokardit. Han menar att kategorierna sannolik och möjlig normalt räcker för att tillskriva en läkemedelsprodukt en biverkning.

Har barn dött av myokardit till följd av covid-19-vaccinet? Ja, absolut är det fallet, säger han.

Prasad hävdar också att han först fick se ett utkast där tio dödsfall hade klassats som möjliga, sannolika eller troliga, men att den slutliga redovisningen ändrades efter publiciteten kring hans brev. Enligt honom kan både politiska och professionella skäl ha påverkat hur underlaget därefter formulerades.

Kritik mot vaccination av friska barn

Prasad gör ändå en långt mer långtgående politisk slutsats. Han säger att det var ett ”verkligt dåligt beslut” att vaccinera friska barn mot covid-19 och att tvinga dem att göra det, särskilt collegestudenter.

Han anser att amerikanska hälsomyndigheter måste ta ansvar för en politik där samma rekommendationer och påfyllnadsdoser tillämpades brett på unga människor med mycket olika riskbild.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skönhetsprodukter kan utlösa allergi för livet

Publicerad augusti 27, 2026 – av Markus Andersson
Nageltekniker arbetar med gelnaglar på en kunds hand
Akrylater i ohärdade gelnagelprodukter kan framkalla kontaktallergi som består livet ut.

Gelnaglar, hårfärg, parfym och hudvård kan innehålla ämnen som utlöser kontaktallergi. När immunförsvaret väl har blivit känsligt kan allergin finnas kvar resten av livet och besvären återkomma vid ny kontakt.

Till hudmottagningen på Skånes universitetssjukhus kommer patienter vars eksem i ansiktet inte har blivit bättre av behandling. I många fall är orsaken en hudvårdsprodukt som patienten inte tål.

Kontaktallergi uppstår när ett allergiframkallande ämne tränger in i huden och immunförsvaret bildar minnesceller. Eksemet kan försvinna när produkten läggs undan, men huden reagerar snabbt om den utsätts för samma ämne igen.

Immuncellerna i huden har ett livslångt minne, och helt utan avsikt kan man utsätta någon annan för risken att besvär blossar upp, säger Cecilia Svedman, professor vid Lunds universitet och överläkare inom yrkes- och miljödermatologi på Skånes universitetssjukhus, enligt Lunds universitet.

Gelnaglar och hårfärg pekas ut

Det senaste decenniet har hudläkare sett många fall av allergi mot gelnaglar. De allergiframkallande akrylaterna förekommer i högst koncentration innan materialet har härdat, men kan också spridas i luften när naglar slipas. För den som redan är allergisk kan kontakt med någon annans gelnaglar räcka för att utlösa besvär.

Även hårfärg kan ge kraftiga reaktioner. Ett ämne som ofta ligger bakom är PPD, p-fenylendiamin, som i värsta fall kan orsaka ansiktssvullnad och blåsor. Parfymämnen hör till de vanligaste kosmetiska allergenerna, medan vissa konserveringsmedel kan avge formaldehyd.

En akrylatallergi kan dessutom få konsekvenser långt utanför nagelsalongen, eftersom liknande ämnen används i medicinska produkter.

Det är till exempel ett stort problem att akrylatallergiker med diabetes reagerar på sina insulinpumpar. Men om man har en diagnostiserad kontaktallergi är det lättare att veta vad man ska undvika, säger Cecilia Svedman.

Hon uppmanar den som får hudproblem av kosmetika att läsa innehållsdeklarationen och rapportera reaktionen till Läkemedelsverket. En utredning kan visa vilket ämne som bör undvikas för att eksemen inte ska blossa upp igen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Att förlåta kan hjälpa – men får aldrig tvingas fram

Relationer och samlevnad

Publicerad augusti 24, 2026 – av Markus Andersson
Två personer håller varandras händer.
Två personer håller varandras händer.

Att förlåta andra kopplas till bättre psykiskt och socialt välbefinnande i en ny internationell studie. Men förlåtelse måste vara frivillig och får inte användas för att förringa det som hänt.

Studien, som genomfördes under ledning av forskare vid Harvarduniversitetet i USA, omfattade 207 919 deltagare från 23 länder. Forskarna frågade hur ofta deltagarna förlät personer som gjort dem illa. Ungefär ett år senare följde de upp bland annat deltagarnas psykiska hälsa, livsmening, hopp, relationer, sociala stöd, fysiska hälsa och ekonomiska trygghet.

De som svarade att de ofta eller alltid förlät andra rapporterade i genomsnitt något bättre välbefinnande. Sambandet var tydligast för psykisk hälsa, känsla av mening, hopp och tillfredsställelse i nära relationer, visar studien som publicerades i npj Mental Health Research.

Studiens huvudförfattare Richard Cowden beskriver förlåtelse som ett aktivt sätt att hantera en oförrätt, snarare än som en tillfällig känsla.

”Förlåtelse är en process som innebär att välja att inte söka hämnd, arbeta för att släppa bitterheten och röra sig mot större medkänsla med den som sårat oss”, skriver Cowden i The Conversation.

Tre av fyra deltagare uppgav att de ofta eller alltid förlät dem som sårat dem. Andelen varierade kraftigt mellan länderna: från 41 procent i Turkiet till 92 procent i Nigeria. Resultaten skilde sig också mellan olika kulturella och sociala sammanhang.

Sverige var det enda nordiska landet i studien. De svenska deltagare som vid den första mätningen uppgav att de ofta eller alltid förlät personer som sårat dem rapporterade ungefär ett år senare bland annat mer optimism och hopp, starkare socialt stöd, större trivsel på bostadsorten och högre tillit i samhället än de som sällan eller aldrig förlät. De rapporterade också något mindre ensamhet.

Förlåtelse måste vara frivillig

Studien mätte människors allmänna benägenhet att förlåta. Den undersökte däremot inte om förlåtelsen skedde frivilligt eller under press. Cowden beskriver förlåtelse som en förmåga som kan utvecklas, men betonar att stöd för den som vill förlåta måste värna självbestämmande, trygghet och rättvisa.

”Människor värjer sig ibland mot förlåtelse eftersom det kan verka som om man uppmanas att ursäkta det som skett, överge rättvisan eller åter öppna dörren till en otrygg relation. Men det är inte vad förlåtelse innebär”, skriver Richard Cowden i The Conversation.

Studien ger inget stöd för att människor bör pressas att förlåta. Förlåtelse kan inte heller ersätta ansvar, upprättelse eller skydd mot fortsatta övergrepp. Den som blivit utsatt behöver alltså inte återuppta kontakten eller utsätta sig för en ny risk. Cowden framhåller att förlåtelsen måste få ske på den enskildes egna villkor, när det är tryggt och lämpligt.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Kaffedrickare hade mer muskler

Publicerad augusti 24, 2026 – av Emil Fjellstedt

Personer som drack mest kaffe hade mindre kroppsfett, mindre fett kring de inre organen och större muskelmassa än personer med låg eller ingen kaffekonsumtion. Det visar en ny finsk studie – men forskarna betonar att resultaten inte bevisar att kaffet orsakade skillnaderna.

Studien genomfördes av forskare vid Uleåborgs universitet i Finland och omfattade 2 264 personer som föddes i norra Finland 1966. Gruppen ingår i en långvarig befolkningsstudie som följer deras hälsa över tid. Deltagarna var 46 år när uppgifterna samlades in. Forskarna delade in dem efter självrapporterad konsumtion: inget kaffe, en till två koppar, tre till fyra koppar samt fem eller fler koppar om dagen.

Trots att deltagarnas BMI var ungefär detsamma skilde sig kroppssammansättningen mellan grupperna. De som drack mer kaffe hade lägre andel totalt kroppsfett och mindre visceralt fett, samtidigt som deras skelettmuskelmassa var större, visar studien som publicerades i European Journal of Nutrition i juli.

Forskarna analyserade också 164 ämnesomsättningsmarkörer samt markörer för blodsocker, insulin och könshormoner. Deltagarna hade fastat och avstått från kaffe och rökning inför provtagningen. Av de 2 264 deltagarna var 2 194 kaffedrickare och bara 70 drack inte kaffe.

Skillnader i insulinmarkörer och hormoner

Högre kaffekonsumtion var hos både män och kvinnor kopplad till lägre halter av grenade aminosyror i blodet. Långvarigt förhöjda nivåer av dessa aminosyror har i tidigare forskning satts i samband med insulinresistens och förhöjd risk för typ 2-diabetes.

Bland männen hade högre kaffekonsumtion även samband med en mer gynnsam glukos- och insulinprofil. Samtidigt var hormonbilden mer komplicerad: totalt och biotillgängligt testosteron samt könshormonbindande globulin, SHBG, låg högre, medan fritt testosteron och det fria androgenindexet var något lägre. Hos kvinnorna var sambanden färre och bestod främst av högre SHBG och lägre mått på fria androgener.

Huvudförfattaren Luca Verroest vid Uleåborgs universitet säger att hormonmönstret fanns kvar även när forskarna tog hänsyn till BMI och livsstilsfaktorer.

Kaffe dricks av miljontals människor varje dag, men vi vet fortfarande förvånansvärt lite om hur det hänger samman med vår ämnesomsättning och våra hormoner. Det som stack ut i våra resultat var ett tydligt hormonmönster som fanns kvar även när vi tog hänsyn till BMI och livsstilsfaktorer, och flera av sambanden skilde sig mellan män och kvinnor, säger Luca Verroest i universitetets presentation av studien.

Uleåborgs universitet framhåller samtidigt att resultaten ännu inte kan användas som grund för nya kostråd.

Visar samband – inte orsak

Undersökningen är en tvärsnittsstudie, vilket innebär att kaffevanor och kroppsliga markörer mättes vid samma tidpunkt. Den kan därför inte avgöra om kaffet påverkade kroppssammansättningen, om personer med en viss livsstil drack mer kaffe eller om andra faktorer låg bakom båda delarna.

Konsumtionen var dessutom självrapporterad, gruppen som inte drack kaffe var liten och samtliga deltagare kom från en relativt enhetlig finsk årskull. Andra levnadsvanor kan också ha påverkat både hur mycket kaffe deltagarna drack och deras kroppssammansättning, konstaterar News Medical i en genomgång av studien.

Forskarna går nu vidare med försök för att undersöka om kaffe faktiskt driver förändringarna och vilka av dryckens många bioaktiva ämnen som i så fall är ansvariga. Först därefter kan interventionsstudier på människor visa om sambanden har praktisk betydelse.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.