Annons:
Annons:
Ur arkivet

Dags att börja förså inför årets odlingar

Publicerad 3 februari 2024 · Återpublicerad 20 februari 2026 – av Redaktionen

För den som vill komma igång tidigt med årets odling är det nu dags att ta fram fröpåsarna. Värmekrävande växter som chili, paprika och tomater kan få sin start på fönsterbrädet redan i februari. Samtidigt finns möjligheten att utnyttja snön för direktsådd utomhus av vissa frösorter.



Att börja förså, eller förkultivera, innebär att man har färdiga plantor att sätta ut i odlingsbäddarna när vårvärmen kommer, vilket kan ha en stor fördel för långsamväxande plantor. Den svenska odlingssäsongen är kort och det kan därför vara bra att förså fröer redan nu. Exempelvis kan det hjälpa vissa grönsaker som växer långsamt att hinna bli tillräckligt stora.

Sätta frön

Plantera frön enligt förpackningens instruktioner i små krukor eller andra kärl i näringsfattig såjord. Exempelvis kan man återanvända mjölkförpackningar eller annat som finns i hemmet, men kom ihåg att göra dräneringshål i botten. Vattna jorden och fröna försiktigt, ställ sedan krukan eller kärlet på en bricka och täck över med plastlock eller plastfilm. Det behöver vara några små hål i locket så att luft kommer in ordentligt. Vattna regelbundet och se till att jorden är fuktig hela tiden, men inte dyblöt.

Växtbelysning

Fröna kommer att behöva ljus, men eftersom det ännu är vinter i Sverige kan växtbelysning vara till fördel. Särskilt om man bor längre upp i norr, och definitivt om man planerar att förså utan fönster. Låt växterna få belysning cirka 12 till 14 timmar om dagen, och låt dem vila däremellan. Det kan dock gå fint utan extra belysning om fröna står i ett fönster där mycket ljus hinner komma in under dagen. Växtbelysning kan köpas i de flesta trädgårdsbutiker. De första bladen som kommer kallas hjärtblad, och om man planterat många frön i en kruka kan man redan här börja gallra bort några blad så det inte blir alltför tätt.

Annons:

Plantera om

När växten utvecklat riktiga blad och bildat rötter kan man plantera om den. Har man satt fler än ett frö så planterar man om plantorna ensamma i nya, lite större kärl eller krukor. Nu kan man också byta ut jorden till planteringsjord med mer näring. Se till att vattna regelbundet, men inte för mycket, vissa plantor mår bra av att torka upp lite emellanåt. Växer plantan mycket kan man behöva plantera om ytterligare en gång innan det är dags att sätta ut den. Planerar man att ha växter i kruka utomhus kan man med fördel plantera om den inne i den kruka man vill ha, innan det är dags att sätta ut. I regel går det att sätta ut när risken för frost är över.

Växter att förså

I februari och mars kan man börja sätta chili, paprika, kronärtskocka, tomater och purjolök inomhus, enligt Land.se. Mellan februari–april går det bra att sätta både röd och gul lök.  Mellan mars och april går det fint att sätta blomkål, broccoli, grönkål, svartkål och vitkål. Från april till maj kan man sätta gurka, squash och pumpa.

Vintersådd

Vill man börja sätta ut frön redan nu går det alldeles utmärkt. Att vinterså innebär att man lägger frön i jorden och täcker med snö. När våren sedan kommer är fröna redo att gro när det blivit tillräckligt varmt. Det ska kunna skapa tåligare plantor som också tål utomhusmiljön bättre. Det ger också bra förutsättningar att stå emot både ohyra och eventuella sjukdomar. När det blir plusgrader smälter snön ner i jorden och ger fukt till fröna.

Det är dock viktigt att välja plantor som är tåliga för vintersådd och som inte börjar växa förrän det blir varmt. Ofta brukar sallad, spenat, kålväxter, zinnia och tagetes kunna tåla vintersådd. Svartkål eller grönkål, röd trädgårdsmålla, dill och ruccola brukar också gå fint. Även rotfrukter som morötter eller palsternacka ska gå att vinterså.

Vintersådd kan göras direkt i landet eller i kärl. I landet eller pallkrage tar man först bort den snö som ligger ovanpå jorden och sätter ner fröna efter förpackningens instruktioner gällande avstånd och dylikt, därefter lägger man på lite ny jord ovanpå fröna för att sedan täcka med snö, enligt odlingssajten Grow Here. Jorden man lägger ovanpå ska inte vara frusen, utan gärna upptinad.

Den som inte har ett eget land eller inte har plats kan också pröva att odla i kärl. Det går fint med exempelvis en liten plastbytta eller en plastdunk. En plastdunk kan man skära av på mitten på tre sidor, så det blir som ett lock som kan öppnas och stängas. Vidare borrar man några dräneringshål i botten. Sedan lägger man jord i botten och lägger i frön. Sist fyller man på med snö och stänger locket, enligt Land.se. Sedan kan dunken stå ute.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Biologer har hittat svensk regnskog

Publicerad Idag 07:26 – av Redaktionen
Montage med mossklädda träd och frodig grönska i tropisk regnskog till vänster och en flygbild av finsk höstskog med barrträd

Biologer har identifierat ett område i västra Jämtland som uppfyller kriterierna för boreal regnskog. Sällsynta lavar och mossor avslöjar skogstypen, och mer kan finnas i länet.

I granskogen i Frostviken i västra Jämtland växer mossor och lavar som kräver mycket fuktiga miljöer. Fynden av dem gör att skogen kan klassas som boreal regnskog.

Boreal regnskog har lite gemensamt med tropikerna. Det handlar om nordlig granskog i ett fuktigt, oceaniskt mikroklimat, där det är artsamhällena av mossor och lavar som skiljer ut skogstypen.

Bakom identifieringen står svenska och norska biologer, rapporterar Sveriges Radio. Fyndet är ännu inte vetenskapligt publicerat. Om det publiceras blir Sverige ett av få länder i världen med dokumenterad nordlig regnskog.

Annons:

Kan finnas på fler håll

Länsstyrelsen i Jämtlands län har länge känt till den så kallade suboceaniska granskogen, som finns från Åredalen upp mot Västerbotten.

Per Hedberg, naturvårdshandläggare på länsstyrelsen, säger till P4 Jämtland att skogstypen kan finnas i betydligt större delar av länet.

— Det kan vara liksom tiotusentals hektar. Alltså det är extremt stora arealer faktiskt, säger han.

Siffran är hans uppskattning, och någon färdig kartläggning ligger inte bakom den. Hedberg beskriver artsamhällena som unika i världen.

Miljökonsulten Raul Vicente, som arbetar vid stiftelsen Pro Natura, beskrev inventeringar av liknande miljöer i västra Sverige, nära norska gränsen, i ett seminarium vid forskningscentret CIBIO.

Enligt seminariebeskrivningen tyder inventeringarna på en tidigare okänd undertyp av boreal regnskog. Artsamhällena liknar väldokumenterade norska miljöer, med stora förekomster av specialiserade och globalt sällsynta lavar, lavlevande svampar och mossor. Fynden väcker nya frågor om utbredningsgränser och vilka skogar som bör prioriteras i naturvården.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ur arkivet

Borrås skåra berättar om gamla sägner

Publicerad 9 juli 2023 · Återpublicerad Igår 13:12 – av Redaktionen
Lokalborna har i generationer spunnit myter kring Borrås skåra.

Besök det trolska naturfenomenet Borrås skåra som är en 100 meter lång klyfta, omgiven av branta klippväggar. Här berättas det om sägner kring den sista människan på jorden och hur man bevisade sitt mod genom att hoppa över klyftan.

Utanför Varberg, i närheten av naturreservatet Åkraberg i Halland, ligger en 10 meter djup och 100 meter lång klyfta i ett berg. Skåran i berget är ungefär en till två meter bred och har troligen bildats av strömmande vatten från inlandsisen.

Bland invånarna i trakten har Borrås skåra länge varit mytomspunnen. I slutet av skåran sitter ett stenblock som sägs vara upphängt i en osynlig silkestråd. När jordens sista människa passerar under stenen, sägs det, kommer bandet att brista och stenblocket falla ner. Om man ändå känner sig osäker på att passera under stenblocket kan man offra ett mynt i skålgropen som finns ungefär i mitten av skåran.

I andra sägner sägs att man måste hoppa över skåran uppe på berget för att visa sitt mod – exempelvis ska drängar ha behövt göra detta innan de beviljats anställning. Det finns också historier som säger att brudgummar under 1800-talet efter vigseln måste ta sin fru i famnen för att sedan hoppa över klyftan.

Annons:

Efter att man gått igenom skåran ska man kunna leta sig upp på berget där det finns en utkiksplats. På berget finns även rester av en fornborg.

Platsen beskrivs ofta av besökare som trolsk, märklig och som hämtad från berättelsen om Ronja Rövardotter. Innan man kommer upp till skåran krävs en vandring uppför en brant backe.

Så hittar du dit

För att komma till Borrås skåra kan man från E6:an ta avfart 56 mot Värö. Från Värö kyrka kan man sedan leta efter skyltar som visar vägen till berget.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Ur arkivet

Katten Dexter plockar skräp i grannskapet

Publicerad 25 november 2022 · Återpublicerad 10 november 2026 – av Redaktionen
Några av Dexters fynd.

Dexter gillar att göra sin husse och matte glada genom att plocka skräp. Sedan fem år tillbaka har katten sakta men säkert rensat närområdet på allt från glasspapper till korvförpackningar.

– Han är helt enkelt bara en katt med en ovanlig hobby, vilket i sig leder till ett renare närområde, säger Fredrik.

9-åriga katten Dexter i Österskär har sedan fem år tillbaka plockat väsentliga mängder skräp i området för att sedan ta hem det till husse och matte som lägger hans hittegods i soporna. Tidigare tog Dexter liksom så många andra katter hem döda möss och fåglar, vilket inte uppskattades av matte och husse. När han en dag istället kom hem med ett glasspapper reagerade husse Fredrik Weisten med glädje, något som tycks ha inspirerat Dexter att fortsätta plocka skräp.

– Jag suckade för att jag trodde att det var en fågel först. Ytterligare ett dött djur att ta hand om. Men när han kom fram till mig visade det sig vara ett glasspapper. Eftersom jag blev så glad så tänkte väl Dexter att "skräppapper verkar han gå i gång på". Efter det började det dyka upp en massa skräp på tomten som vi inte kände till, berättar Fredrik i reportaget i Nyheter24.

Annons:

Det började med att Dexter kom hem med skräp från den lokala badplatsen. Det kunde handla om glasspapper, plastpåsar eller korvförpackningar. Sedan dess har han efterhand rensat flera områden på skräp. Skräpet lägger Fredrik och hustrun Susanne i en svart sopsäck som rymmer 125 liter. Den säcken blir full på nästan ett år.

– Han är helt enkelt bara en katt med en ovanlig hobby, vilket i sig leder till ett renare närområde, konstaterar Fredrik.

Husse och matte har efter kattens speciella hobby satt upp kameror för att filma skräpplockandet. I en video som publicerats på Nyheter24 kan man se Dexter stolt komma jamande upp på farstun med en bit skräp i munnen, som han sedan lägger ifrån sig och jamar efter husse och matte.

Dexter har två kattkompisar som han bor med, men dessa har i nuläget inte visat samma intresse för skräpplockning.

 

Nedskräpning i Sverige

Under 2020 slängdes det omkring 35 miljoner skräpföremål på landets trottoarer, gång- och cykelbanor i veckan. Det motsvarade ungefär 60 ton skräp. Ungefär en tiondel av det skräpet, det vill säga 3,3 miljoner föremål, var plast. Det är olagligt med nedskräpning i Sverige och kan ge böter, i allvarliga fall även fängelse.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Rädda för spindlar och ormar – men barnen dras ändå till naturen

Publicerad 10 november 2026 – av Emil Fjellstedt
Barn sitter på huk vid en vattenpöl på en skogsväg och undersöker vattnet med händerna.
Rädsla för enskilda djur kan finnas samtidigt som nyfikenhet på naturen, visar studien. Illustrationsbild; barnen på bilden deltog inte i undersökningen.

Barn som är rädda för spindlar, ormar eller skalbaggar kan ändå dras till naturen. I en ny studie från Duke University hängde barnens rädsla inte ihop med deras intresse för den.

I en studie som publicerats i tidskriften Frontiers in Psychology lät forskare vid Duke University och North Carolina State University 295 barn mellan 3 och 13 år berätta hur rädda de är för tio djur: ödlor, ormar, björnar, vargar, spindlar, fladdermöss, fåglar, katter, myror och skalbaggar.

Barnen fick också välja mellan bilder på trädgårdar, djur nära hemmet och resmål. Av barnen var 124 på North Carolina Zoo i USA och 171 på skolbesök vid Lola ya Bonobo, en fristad för bonobor nära Kinshasa. De kongolesiska barnen bodde i storstaden, inte i regnskogen.

Varken i USA eller Kongo fanns någon statistiskt säkerställd koppling mellan djurrädsla och de tre måtten på naturintresse: trädgårdar, vilda djur nära hemmet och naturresor. Barn som var rädda för skalbaggar valde lika ofta bilden med fjärilar och skalbaggar som andra barn.

Annons:

Forskaren Vanessa Woods vid Dukes avdelning för evolutionär antropologi säger att just det var bland det mest oväntade.

— Vi fann i stället att den här rädslan kan samexistera med en dragning till den naturliga världen i stort, säger Woods.

En flicka i Kinshasa uppgav rädsla för sju av de tio djuren men sa ändå till forskarna:

— Jag gillar att besöka skogen. Där finns träd som skyddar mig, sa flickan.

Studien visar också stora skillnader mellan enskilda barn. Vissa drogs genomgående till artrika miljöer, andra föredrog ordnade. Forskarna tolkar det som att naturintresse kan likna ett temperament, men det är deras hypotes och inte en fastställd medfödd egenskap. Studien gäller bildval och uppgivna preferenser, inte hur barn beter sig ute i skogen.

Nästa steg är att studera barns reaktioner i Duke Gardens, där en vild och en noga planerad trädgård kan jämföras. Woods avslutar med ett budskap till föräldrar:

— Ge inte upp hoppet om barnets naturintresse för att det är livrädd för en enda skogsvarelse. Det finns fortfarande plats för förundran, säger hon.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.