Annons:

Gör egen växtnäring enkelt och smidigt

Uppdaterad 24 juli 2025, Publicerad 2 mars 2024 – av Redaktionen
Pulver av äggskal kan göra susen för många växter.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 55 150,00 SEK 74% Mål: 75 000,00 SEK

Det finns mängder av olika sorters växtnäring att köpa i butik till plantorna i hemmet eller trädgården, men det finns också flera sätt att använda sig av det man faktiskt redan har hemma. Bananvatten, potatisskal eller äggpulver är avfall som kan ge näring till växterna.

När det gäller att ge växtnäring till sina plantor är det klokt att komma ihåg att alla plantor är olika och därmed ofta har väldigt olika behov av näring. Sedan finns det ingen exakt vetenskap kring hur mycket näring det finns i varje matsked växtnäring, det gäller även när man köper den i butik, enligt Land.se. När man ska ge näring första gången är det därför bra att börja lite lugnt och sedan testa sig fram för att se vad de olika plantorna behöver. Ett tips är att börja med plantor man är mindre rädd om innan man ger växtnäring.

Det är också fördelaktigt att alltid använda rester från ekologiska varor istället för konventionella, särskilt när man använder skal. Vissa produkter är dock mer okej än andra även om de inte är ekologiska.

Växter gillar potatis

Potatis ska vara en höjdare för gödning av växer och man kan använda den på lite olika vis. Det absolut enklaste knepet är att spara potatisvatten i en behållare efter att man kokat potatis. Låt svalna helt innan vattning.

Annons:

Ett annat knep är att ta vara på potatisskalen. Lägg skalen i vatten och låt stå så att potatisens nyttigheter dras ur. Det går även att torka skalen och sedan strö ut i trädgården eller krukor. Det rekommenderas inte att man lägger ut potatisskal som de är i trädgården eftersom det kan locka skadedjur.

Potatis ska vara bra för förstärkning av rotsystemet och även kunna påskynda växtsäsongen för vuxna växter. Den har även hög halt av mineraler. I trädgården ska den främst främja gurka, zucchini, kål, rosett, rova och vitlök och ska även vara bra för bärbuskar.

För inomhusplantor rekommenderas att man använder potatisvatten ungefär en gång varannan månad. Det finns viss risk att sjukdomar kan spridas om potatisen man använt är smittad och man inte rengjort den ordentligt. Den främsta risken ligger då hos närbesläktade grödor som exempelvis tomater, paprika och äggplantor.

Foto: Annie Spratt/Unsplash

Frukostnäring

Istället för att hälla ut kaffet som blev kvar i kannan på morgonen kan man hälla det i vattenkannan. Späd sedan med ungefär tre delar vatten, eller mer, och använd för att gödsla växter inne och ute. Just bryggkaffe har ett pH-värde mellan cirka fem och sju, vilket gör det ännu bättre för växter som gillar lite lägre pH-värde, som exempelvis Aloe Vera.

Även kaffesump är utmärkt för växter och kan förbättra jordens struktur när den blandas i jorden. Det är enklast att först sprida ut kaffesumpen på tidningspapper och låta torka, sedan kan man sprida ut eller blanda i jorden. Kaffe innehåller kväve, kalium och magnesium.

Liksom med potatis kan man spara vattnet när man kokat ägg. Ägg innehåller främst kalk och kalcium men även magnesium och fosfor. Det går också att spara äggskal och lägga dem i vatten, låta sjuda en stund, och sedan vattna med efter att det svalnat. Bäst ska dock vara att torka äggskal och mala dem till ett fint pulver i exempelvis en kaffekvarn. Ett tips är att blanda torkad kaffesump med äggskalspulver och blanda i jorden.

Bananvatten

Släng inte bananskalen utan lägg dem i en behållare och fyll upp med vatten. Vissa menar att det räcker med en timme i ett vattenbad för att bananskalen ska frigöra näringsämnen, medan andra hävdar att det ska stå i en till två veckor. Låter man bananvattnet stå längre än en dag bör man täcka behållaren med lock för att förhindra lukt och mögel, ställ då på en mörk och sval plats och ta bort skalen innan vattning.

Det ska också gå fint att koka bananvattnet för att skynda på processen. Koka då i cirka en halvtimme och låt vattnet svalna helt innan vattning. Det ska vara mer effektivt att skära upp bananskalen, men den late kan med fördel endast lägga ner skalen som de är. Bananskal ska innehålla kalium, fosfor och magnesium som är bra för plantor.

Recept: Frukostavfall

Mixa äggskal, bananskal och lite kaffesump tillsammans med lite vatten, späd sedan "geggan" så det blir ungefär tre deciliter. Receptet kommer från Land.se.

Te ska också vara bra för plantor. Näringsinnehållet beror på vilket te man använder, men te ska generellt ha hög näring. Liksom med kaffe kan man här använda "teslattar" och spä ut med vatten för att sedan vattna. Har man tepåsar man vill bli av med kan man ta ut tebladen och blanda i jorden. Även använda tepåsar med te kvar, som är gjorda av papper, kan läggas direkt i jorden.

Recept: Te med havregryn

Töm en tepåse i en behållare och lägg sedan till en deciliter havregryn. Fyll på med några deciliter kokande vatten och låt stå minst en timme. Sila sedan vätskan och använd för att vattna med. Receptet ska innehålla en stor mängd kväve. Kan vattnas med ungefär var tredje vecka.

Risvatten

Det innehåller mycket fosfor och andra viktiga näringsämnen såsom kalium, kalcium och magnesium, vilket gör det till ett utmärkt gödselmedel för växter. Risvatten har också ett lätt alkaliskt pH. Blanda ris och vatten, låt stå en stund. Man kan också spara vattnet man sköljer riset med.

Gör eget benmjöl

Benmjöl är vanligt att använda vid gödsling av växter och finns att köpa i butik. Det går det också fint att göra egen med hjälp av kycklingben efter middagen. Koka benen en stund för att mjuka upp och få bort eventuella köttrester. Sila sedan vätskan, ett tips är att spara den och använda som buljong. Skölj benen i kallt vatten, baka sedan benen i ugnen cirka 20 minuter på 180 grader. När benen svalnat kan man mala dem i en kaffekvarn till ett fint pulver. Sedan kan man blanda en tesked av pulvret med vatten i vattenkannan och vattna sina plantor.

 

Foto: Jonathan Kemper/Unsplash

Tändstickor

Tändstickor innehåller bland annat fosfor och svavel som växter gillar. Stick ner några stycken i krukorna så kommer nyttigheterna att spridas varje gång man vattnar. Detta ska kunna hjälpa både rotsystemet och bladväxten. Det går också att lägga ett gäng tändstickor i vatten en stund för att istället vattna med.

Använd naturen

Om hösten kan man samla ihop en hög med döda löv och ta in. Skölj av dem och lägg sedan i en större plastlåda eller liknande och torka dem. Smula dem med händerna, och om man vill ha ännu finare lövpulver kan man lägga dem i en kaffekvarn eller mixer. Sedan kan man använda lövpulvret för att blanda ner i jorden. Det innehåller mycket näringsämnen och drar till sig mikroorganismer, det kan även hjälpa till att göra jorden med luftig, vilket vissa plantor föredrar.

Bor man vid kusten kan man passa på att plocka tång om somrarna. Tång är rikt på kväve, fosfor och kalium samt flera viktiga mikronäringsämnen. Dock innehåller det inte lika mycket kväve som djurgödsel gör. Tång kan även innehålla en hel del salt, därför kan det vara bra att kompostera tången öppet under vintern, då saltet kommer försvinna, enligt Expressen. Eftersom det lätt tar upp tungmetaller från havet är det bäst att inte använda tång till odling av grönsaker och annat ätbart, utan att fokusera på andra växter. Tång kan läggas ovanpå rabatterna eller blandas i jorden.

Ett annat tips är att lägga på lite gräsklipp på jorden efter gräsklippningen, det är ett mycket effektivt gödselmedel. Det fungerar även med ogräs. Brännässlor är också bra för plantorna, därför kan man göra nässelvatten. Blanda i lite nässlor i vattenkannan eller i en behållare inne och låt stå några dagar. Man kan också torka nässlor för att använda vid senare tillfälle.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Med rovdjur som grannar – här söker de lösningarna

Publicerad Idag 07:37 – av Jan Sundstedt
Björnen är ett av rovdjuren som omfattas av det svenska projektet Living Side By Side.

Det svenska projektet Living Side By Side ska samla och sprida praktiska lösningar från olika delar av Europa, så att människor kan leva nära stora rovdjur.

Projektet startades för omkring ett år sedan av de svenska naturfotograferna Staffan Widstrand och Magnus Lundgren. Sedan dess har de rest till platser där närheten till rovdjur fungerar.

Båda har bakgrund i rewildingprojekt och drev tidigare "Sweden's Big Five", som förmedlar fakta, bilder och berättelser om Sveriges stora rovdjur till medier och beslutsfattare och lyfter samexistens. Där räknas människan som det femte rovdjuret, vid sidan av björn, varg, lodjur och järv. Genom det arbetet mötte de ett stort intresse i andra europeiska länder för rovdjuren och för frågan hur man lever nära dem.

Det nya projektet utgår från möjligheterna snarare än konflikterna. I en intervju med Natursidan beskriver Magnus Lundgren målet som att visa vad rovdjuren kan betyda för en bygd och hur människor där lever med dem.

— Vi vill inte bara att det pratas om problemen, säger han.

Living Side By Side omfattar varg, björn, lodjur, iberiskt lodjur, guldschakal och järv.

Från stängsel till naturturism

Bland de exempel som projektet hittills lyfter finns befintliga lokala lösningar i flera länder. Två av dem handlar om att skydda boskapen, och det ena finns på hemmaplan i Sverige. Där kan svenska fårägare enligt Living Side By Side få ekonomiskt stöd av WWF och hjälp av Svenska Rovdjursföreningen att sätta upp rovdjursavvisande stängsel.

I Italien används boskapsvaktande hundar av rasen Maremmano-Abruzzese med framgång. Enligt Living Side By Side har björn och varg där blivit en del av vardagen och en tillgång för lokalsamhällena.

Enligt Lundgren möter projektet i många regioner en lokalbefolkning som ser anpassningen som sin egen uppgift, till exempel genom att hålla fåren inne nattetid eller låta en hund vakta dem.

— Det är en lite annorlunda inställning än att den enda lösningen är att ta bössan och skjuta djuren, säger Magnus Lundgren.

Ett annat spår är naturturism. I Bulgarien har en by med nedlagd gruva börjat ta emot besökare som kommer för naturen och guldschakalen. Lundgren har själv fotograferat i området.

— De har gamar, vargar, örnar och guldschakaler där, säger han.

I det fortsatta arbetet ska Widstrand och Lundgren enligt projektets webbplats träffa lantbrukare, markägare, jägare, biodlare, renskötare, hunduppfödare och naturturismföretagare i minst åtta europeiska länder.

Projektet vill också koppla ihop organisationer och nätverk i olika länder, så att lokala lösningar kan spridas till andra platser. De vill dessutom nå media och beslutsfattare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Orangutanger räddade undan bränder får friheten tillbaka

Publicerad 20 oktober 2026 – av Markus Andersson
Räddningspersonal vid en öppen transportbur i skogen till vänster och en orangutang med unge bland gröna grenar till höger.
Åtta orangutanger har flyttats till skyddad skog i västra Kalimantan efter att ha räddats undan bränder och från utsatta livsmiljöer.

Åtta orangutanger som räddats undan skogsbränderna i västra Kalimantan på Borneo har släppts ut i skyddsskogen Batu Nyambu. Samtidigt varnar organisationen YIARI för att skogar som är säkra nog att ta emot dem blir allt färre.

Utsläppet skedde i oktober, skriver International Animal Rescue. Den indonesiska partnerorganisationen YIARI genomförde det tillsammans med naturvårdsmyndigheten BKSDA.

Det är första gången orangutanger som drabbats av årets bränder förs tillbaka till det vilda.

Gruppen består av tre honor med ungar och två unga hanar, alla räddade i september. En hona och hennes unge hade levt i plantager intill en liten skogsdunge, och när elden närmade sig fanns ingen utväg.

Fyra andra djur hittades i kokos- och gummiplantager där elden hade bränt skogen runt dem. Enligt organisationen hade de för lite mat och riskerade konflikter med människor.

Mama Lifa och hennes unge klamrade sig fast vid några akacior på cirka 400 kvadratmeter, omgivna av oljepalmer. Området kunde inte längre föda dem.

Efter hälsokontroller på YIARI:s rehabiliteringscenter bedömdes alla åtta som friska. De beter sig fortfarande som vilda orangutanger.

Skog som aldrig brunnit

Bybor hjälpte till att bära transportburarna. Djuren släpptes ut ett i taget, med cirka 80 meter emellan.

— Det här är ett mycket glädjande ögonblick för oss, eftersom vilda orangutanger ska leva fritt i sin naturliga livsmiljö, inte vara instängda i burar, säger YIARI:s vd Karmele Llano Sánchez.

Batu Nyambu omfattar omkring 23 000 hektar primär och sekundär skog. Enligt organisationen finns där gott om föda, boträd och vattenkällor, och skogen hänger ihop med andra skyddade skogar.

Verksamhetschefen Argitoe Ranting beskriver platsen som fortfarande "ganska säker". Den har hittills aldrig brunnit.

— Många orangutanger har förlorat sin livsmiljö, samtidigt som de skogsområden som är tillräckligt säkra för att ta emot dem blir alltmer begränsade, säger han enligt International Animal Rescue.

Han betonar samtidigt att förflyttning inte är någon slutlig lösning. Så länge bränderna pågår måste räddningen gå hand i hand med skyddet av den skog som finns kvar.

Vid publiceringen uppgav organisationen att BKSDA och YIARI hade räddat 46 orangutanger sedan början av augusti. Många får fortfarande intensivvård för brännskador, undernäring och svår blodbrist.

— Skyddet av livsmiljön kommer alltid att vara högsta prioritet, men så länge deras livsmiljö är hotad är räddning ett av de bästa alternativen vi har för att hjälpa dem att överleva, säger Sánchez.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Efter stoppet – nu får 72 vargar skjutas

Publicerad 16 oktober 2026 – av Jan Sundstedt
Två vargar i en skogsglänta.

Länsstyrelserna har beslutat att 72 vargar får fällas under vinterns licensjakt. Jakten startar 2 januari 2027.

Flest vargar får fällas i Örebro län, 36. I Västra Götaland och Västmanland är kvoten 12 vargar vardera. Dessutom får 6 vargar fällas i ett revir som delas av Dalarna och Västmanland, och 6 vargar i reviret Ulva i Södermanland, skriver länsstyrelsen i Södermanland.

Jakten börjar 2 januari 2027 och pågår som längst till och med 15 februari. Länsstyrelsen kan avlysa den tidigare.

Vintern 2026 blev det ingen licensjakt. Länsstyrelsernas beslut stoppades i domstol efter överklaganden, och enligt länsstyrelsen i Södermanland upphävde kammarrätten dem.

Den senaste inventeringen, vintern 2025/2026, visade cirka 355 vargar i Sverige. Efter det kommande jaktuttaget beräknar myndigheterna att stammen ligger på cirka 362 vargar den 1 oktober 2027. I beräkningen ingår licens- och skyddsjakt, annan dödlighet och tillväxt. Utan jakt är prognosen cirka 472.

Siffrorna för 2027 är alltså en prognos med osäkerhet, inte räknade djur. Konfidensintervallet för 362 vargar är 243 till 537.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Älgstammen ökar för tredje året i rad

Den biologiska mångfalden

Publicerad 13 oktober 2026 – av Markus Andersson

Sveriges älgstam växer för tredje året i rad. Efter nästan ett decennium av minskning har trenden vänt, visar Sveriges lantbruksuniversitets (SLU) årliga beräkning.

Vid jaktstarten hösten 2025 fanns omkring 320 000 älgar i landet, skriver SLU, som gör beräkningen på uppdrag av Naturvårdsverket.

Under jaktåret 2025/26 fälldes 62 320 älgar. Det motsvarar 19,5 procent av stammen vid jaktstart.

Enligt den nya rapporten har stammen vuxit med 18,5 procent på tre år. Utvecklingen skiljer sig mellan regionerna, och osäkerheten i beräkningarna är störst i Götaland.

Jägarnas älgobservationer är den viktigaste källan för beräkningarna. Inför jakten 2026 förlängs perioden för rapporteringen med en månad.

Bakom ökningen ligger jägarnas egna val.

— Trenden med en ökande älgstam beror på att jägarna medvetet skjutit färre älgar de senaste åren. Nu ökar avskjutningen igen, men den kompenserar inte för hur många kalvar som föds, säger Fredrik Widemo, forskare vid SLU och en av rapportens författare.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.