MORGONDAGENS DAGSTIDNING – söndag 19 januari 2025

söndag 19 januari 2025

Gör egen växtnäring enkelt och smidigt

publicerad 2 mars 2024
– av Sofie Persson
Pulver av äggskal kan göra susen för många växter.

Det finns mängder av olika sorters växtnäring att köpa i butik till plantorna i hemmet eller trädgården, men det finns också flera sätt att använda sig av det man faktiskt redan har hemma. Bananvatten, potatisskal eller äggpulver är avfall som kan ge näring till växterna.

När det gäller att ge växtnäring till sina plantor är det klokt att komma ihåg att alla plantor är olika och därmed ofta har väldigt olika behov av näring. Sedan finns det ingen exakt vetenskap kring hur mycket näring det finns i varje matsked växtnäring, det gäller även när man köper den i butik, enligt Land.se. När man ska ge näring första gången är det därför bra att börja lite lugnt och sedan testa sig fram för att se vad de olika plantorna behöver. Ett tips är att börja med plantor man är mindre rädd om innan man ger växtnäring.

Det är också fördelaktigt att alltid använda rester från ekologiska varor istället för konventionella, särskilt när man använder skal. Vissa produkter är dock mer okej än andra även om de inte är ekologiska.

Växter gillar potatis

Potatis ska vara en höjdare för gödning av växer och man kan använda den på lite olika vis. Det absolut enklaste knepet är att spara potatisvatten i en behållare efter att man kokat potatis. Låt svalna helt innan vattning.

Ett annat knep är att ta vara på potatisskalen. Lägg skalen i vatten och låt stå så att potatisens nyttigheter dras ur. Det går även att torka skalen och sedan strö ut i trädgården eller krukor. Det rekommenderas inte att man lägger ut potatisskal som de är i trädgården eftersom det kan locka skadedjur.

Potatis ska vara bra för förstärkning av rotsystemet och även kunna påskynda växtsäsongen för vuxna växter. Den har även hög halt av mineraler. I trädgården ska den främst främja gurka, zucchini, kål, rosett, rova och vitlök och ska även vara bra för bärbuskar.

För inomhusplantor rekommenderas att man använder potatisvatten ungefär en gång varannan månad. Det finns viss risk att sjukdomar kan spridas om potatisen man använt är smittad och man inte rengjort den ordentligt. Den främsta risken ligger då hos närbesläktade grödor som exempelvis tomater, paprika och äggplantor.

Foto: Annie Spratt/Unsplash

Frukostnäring

Istället för att hälla ut kaffet som blev kvar i kannan på morgonen kan man hälla det i vattenkannan. Späd sedan med ungefär tre delar vatten, eller mer, och använd för att gödsla växter inne och ute. Just bryggkaffe har ett pH-värde mellan cirka fem och sju, vilket gör det ännu bättre för växter som gillar lite lägre pH-värde, som exempelvis Aloe Vera.

Även kaffesump är utmärkt för växter och kan förbättra jordens struktur när den blandas i jorden. Det är enklast att först sprida ut kaffesumpen på tidningspapper och låta torka, sedan kan man sprida ut eller blanda i jorden. Kaffe innehåller kväve, kalium och magnesium.

Liksom med potatis kan man spara vattnet när man kokat ägg. Ägg innehåller främst kalk och kalcium men även magnesium och fosfor. Det går också att spara äggskal och lägga dem i vatten, låta sjuda en stund, och sedan vattna med efter att det svalnat. Bäst ska dock vara att torka äggskal och mala dem till ett fint pulver i exempelvis en kaffekvarn. Ett tips är att blanda torkad kaffesump med äggskalspulver och blanda i jorden.

Bananvatten

Släng inte bananskalen utan lägg dem i en behållare och fyll upp med vatten. Vissa menar att det räcker med en timme i ett vattenbad för att bananskalen ska frigöra näringsämnen, medan andra hävdar att det ska stå i en till två veckor. Låter man bananvattnet stå längre än en dag bör man täcka behållaren med lock för att förhindra lukt och mögel, ställ då på en mörk och sval plats och ta bort skalen innan vattning.

Det ska också gå fint att koka bananvattnet för att skynda på processen. Koka då i cirka en halvtimme och låt vattnet svalna helt innan vattning. Det ska vara mer effektivt att skära upp bananskalen, men den late kan med fördel endast lägga ner skalen som de är. Bananskal ska innehålla kalium, fosfor och magnesium som är bra för plantor.

Recept: Frukostavfall

Mixa äggskal, bananskal och lite kaffesump tillsammans med lite vatten, späd sedan ”geggan” så det blir ungefär tre deciliter. Receptet kommer från Land.se.

Te ska också vara bra för plantor. Näringsinnehållet beror på vilket te man använder, men te ska generellt ha hög näring. Liksom med kaffe kan man här använda ”teslattar” och spä ut med vatten för att sedan vattna. Har man tepåsar man vill bli av med kan man ta ut tebladen och blanda i jorden. Även använda tepåsar med te kvar, som är gjorda av papper, kan läggas direkt i jorden.

Recept: Te med havregryn

Töm en tepåse i en behållare och lägg sedan till en deciliter havregryn. Fyll på med några deciliter kokande vatten och låt stå minst en timme. Sila sedan vätskan och använd för att vattna med. Receptet ska innehålla en stor mängd kväve. Kan vattnas med ungefär var tredje vecka.

Risvatten

Det innehåller mycket fosfor och andra viktiga näringsämnen såsom kalium, kalcium och magnesium, vilket gör det till ett utmärkt gödselmedel för växter. Risvatten har också ett lätt alkaliskt pH. Blanda ris och vatten, låt stå en stund. Man kan också spara vattnet man sköljer riset med.

Gör eget benmjöl

Benmjöl är vanligt att använda vid gödsling av växter och finns att köpa i butik. Det går det också fint att göra egen med hjälp av kycklingben efter middagen. Koka benen en stund för att mjuka upp och få bort eventuella köttrester. Sila sedan vätskan, ett tips är att spara den och använda som buljong. Skölj benen i kallt vatten, baka sedan benen i ugnen cirka 20 minuter på 180 grader. När benen svalnat kan man mala dem i en kaffekvarn till ett fint pulver. Sedan kan man blanda en tesked av pulvret med vatten i vattenkannan och vattna sina plantor.

 

Foto: Jonathan Kemper/Unsplash

Tändstickor

Tändstickor innehåller bland annat fosfor och svavel som växter gillar. Stick ner några stycken i krukorna så kommer nyttigheterna att spridas varje gång man vattnar. Detta ska kunna hjälpa både rotsystemet och bladväxten. Det går också att lägga ett gäng tändstickor i vatten en stund för att istället vattna med.

Använd naturen

Om hösten kan man samla ihop en hög med döda löv och ta in. Skölj av dem och lägg sedan i en större plastlåda eller liknande och torka dem. Smula dem med händerna, och om man vill ha ännu finare lövpulver kan man lägga dem i en kaffekvarn eller mixer. Sedan kan man använda lövpulvret för att blanda ner i jorden. Det innehåller mycket näringsämnen och drar till sig mikroorganismer, det kan även hjälpa till att göra jorden med luftig, vilket vissa plantor föredrar.

Bor man vid kusten kan man passa på att plocka tång om somrarna. Tång är rikt på kväve, fosfor och kalium samt flera viktiga mikronäringsämnen. Dock innehåller det inte lika mycket kväve som djurgödsel gör. Tång kan även innehålla en hel del salt, därför kan det vara bra att kompostera tången öppet under vintern, då saltet kommer försvinna, enligt Expressen. Eftersom det lätt tar upp tungmetaller från havet är det bäst att inte använda tång till odling av grönsaker och annat ätbart, utan att fokusera på andra växter. Tång kan läggas ovanpå rabatterna eller blandas i jorden.

Ett annat tips är att lägga på lite gräsklipp på jorden efter gräsklippningen, det är ett mycket effektivt gödselmedel. Det fungerar även med ogräs. Brännässlor är också bra för plantorna, därför kan man göra nässelvatten. Blanda i lite nässlor i vattenkannan eller i en behållare inne och låt stå några dagar. Man kan också torka nässlor för att använda vid senare tillfälle.

Pepparholm: ”Nordens största biologiska laboratorium”

publicerad Idag 13:35
– av Sofie Persson
Grönfläckig padda (Bufotes viridis) har bosatt sig på Pepparholm.

På den konstgjorda ön Pepparholm frodas växt- och djurlivet utan någon mänsklig påverkan. Sedan ön skapades i samband med bygget av Öresundsbron 1999 har hundratals växtarter och flera djurarter påträffats, och nya arter upptäcks fortfarande.

Öresundsbron, även kallad Öresundsförbindelsen, invigdes den 1 juli 2000 och sträcker sig 15,9 kilometer mellan Malmö och Köpenhamn, både ovanför och även under Öresund via en tunnel.

Den ursprungliga planen för förbindelsen var att bygga den längs ön Saltholm. Detta hade dock krävt att bron antingen drogs rakt över ön eller att ön expanderades. På grund av risken för att störa öns naturliv övergavs dock planen, och beslutet fattades istället att anlägga en konstgjord ö söder om Saltholm.

Pepparholm, på danska Peberholm, designades av bro- och landskapsarkitekten Inger Berglund från Falun och anlades mellan 1995 och 1999. Ön fick sitt namn genom en namntävling i den danska tidningen Politiken.

Brobyggandet mötte motstånd från flera håll, bland annat med argument om att det skulle störa vattnets fria flöde. Saltvatten, som är tyngre än sötvatten, flödar bättre i djupa områden. Pepparholm byggdes dock på ett grunt område som inte påverkade vattenflödet, och därtill grävdes Öresund ännu djupare för att förbättra det befintliga vattenflödet. Det uppgrävda materialet användes sedan för att bygga upp ön.

”Nordens största biologiska laboratorium”

Tunneln mot Köpenhamn börjar på Pepparholm, där både en järnväg och en motorväg passerar genom ön. Inga tåg stannar dock på ön, och motorvägens avfart får endast användas av personer med särskilt tillstånd. Det är endast biologer och personal från Öresundsbron som får besöka ön, som därmed fått ligga orörd från mänsklig påverkan sedan den upprättades.

Pepparholm ingår tillsammans med Saltholm och det omgivande havet i Natura 2000-område 142. Natura 2000 är ett nätverk av värdefulla naturområden inom EU med arter och naturtyper som anses särskilt skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv. Eftersom naturen på Pepparholm har fått utvecklas utan mänsklig inblandning eller naturvård ses ön också som ett experiment och har kallats för ”Nordens största biologiska laboratorium”.

Ovanliga arter

Pepparholm har idag ett rikt växt- och djurliv med hundratals växtarter och ett stort antal djurarter som har identifierats på ön.

Hårdkårel (Erysimum marschallianum) och Ängsnycklar (Dactylorhiza incarnata). Montage. Foto: Aleksej Yabs, Ivar Leidus/CC BY-SA 3.0

Även flera sällsynta arter har upptäckts på Pepparholm. Bland annat frodas den vilda och fridlysta orkidén ängsnycklar i kolonier på ön, efter att den först hittades 2004. År 2007 identifierades växterna äkta pimpinell, krypvide, strimsporre och strandiris (sibirisk iris). Totalt uppskattas ön hysa omkring 600 växtarter, enligt Natursidan. En annan ovanlig upptäckt är växten hårdkårel, som inte finns i vare sig Sverige eller Danmark, utan tros ha kommit med tåget från Finland, enligt statskanalen SVT.

År 2010 upptäcktes en hare på ön som tros ha tagit sig dit över isen. Fem år senare hittades vita kaniner, som enligt misstankar kan ha släppts ut från en bil. Dessutom häckar gråhäger, brun kärrhök och pilgrimsfalk på Pepparholm, som är populär även bland andra fågelarter. Totalt häckar omkring ett 40-tal olika arter på ön.

Den sällsynta grönfläckiga paddan upptäcktes på ön år 2005. Arten förekommer annars endast på ett fåtal platser i Danmark och längs Skånes västkust. Ett stort antal insektsarter har också identifierats, inklusive över 300 skalbaggsarter och mer än 400 fjärilsarter. Även den sällsynta och giftiga luffarspindeln har hittats på Pepparholm.

Skedstork (Platalea leucorodia). Foto: Andreas Trepte/CC BY-SA 2.5

Nya arter upptäckts varje år

Varje år inventerar biologer och botaniker Pepparholm och man fortsätter att upptäcka nya arter. År 2023 noterades att en koloni med skedstorkar hade börjat röra sig i området, något Natursidan rapporterade om. Året därpå, 2024, identifierades gräshoppsarten Aiolopus thalassinus, som är helt ny för Danmark. Dessutom hittades de sällsynta växtarterna kvastfibbla och ölandskungsljus under samma period.

Djurens broar – en svensk miljöframgång

publicerad 5 januari 2025
– av Sofie Persson

Så kallade viltbroar har blivit en framgång i Sverige och minskat antalet viltolyckor effektivt då de hjälper djur att korsa vägar enligt sina naturliga rörelsemönster.

För ungefär ett år sedan byggdes en faunapassage, även kallad viltbro, vid E4:an i Robertsfors i Västerbotten. Utplacerade kameror visar att allt fler vilda djur använder passagen för att ta sig över vägen – inklusive den ovanliga synen av lodjur.

Lodjur har vi aldrig fångat på våra viltkameror förut så det är ju jättehäftigt, säger Torbjörn Nilsson, miljöspecialist på Trafikverket Nord som besökte viltbron, till Teliakanalen TV4.

Liknande passager, både över och under vägar, finns idag på flera platser i Sverige. Vid faunapassagen vid E22 Brömsebro registrerades över 10 000 djurhändelser på ett år, vilket visar på att broarna effektivt minskar viltolyckor och sparar samhället stora kostnader. Enligt Trafikverket uppskattas samhällskostnaderna för viltolyckor uppgå till så mycket som 15 miljarder kronor per år.

Broarna byggs strategiskt baserat på studier av djurens naturliga rörelsemönster. För att vara effektiva bör större passager placeras med minst fyra till sex kilometers mellanrum.

Sen är det viktigt att följa upp under några år så att vi ser att djuren verkligen hittar hit, säger Nilsson.

Att bygga en faunapassage kostar mellan 30 och 50 miljoner kronor och konstruktionen har med nuvarande byggteknik en livslängd på cirka 120 år. Enligt Trafikverket är investeringarna väl motiverade eftersom de minskar risken för viltolyckor.

Köttätande ekorrar upptäckta

publicerad 29 december 2024
– av Sofie Persson
Ekorrar beskrivs som "otroliga opportunister".

För första gången har forskare observerat ekorrar som jagar och äter sorkar i Briones Regional Park, Kalifornien. Fyndet, som dokumenterats under en tolvårig studie, avslöjar en tidigare okänd flexibilitet i ekorrarnas beteende.

Under året har forskare för första gången observerat Kaliforniens markekorrar som jägare, där de jagar och äter sorkar istället för att enbart livnära sig på nötter och kottar. Observationerna gjordes inom ramen för en långtidsstudie i Briones Regional Park. Av 74 interaktioner mellan ekorrar och sorkar som dokumenterades under juni och juli, involverade hela 42 procent jaktbeteende.

Det här var chockerande, säger huvudförfattaren Jennifer E. Smith, docent i biologi vid UW-Eau Claire, som leder projektet tillsammans med Dr Sonja Wild, en beteendeekolog från UC Davis i ett pressmeddelande och fortsätter:

Vi hade aldrig sett det här beteendet förut. Ekorrar är ett av de mest välbekanta djuren för människor. Vi ser dem precis utanför våra fönster, vi interagerar med dem regelbundet. Ändå finns det här beteendet som vi aldrig tidigare har sett inom vetenskapen och som belyser det faktum att det finns så mycket mer att lära om naturhistorien i världen omkring oss.

Även Wild, som interagerat mycket med ekorrar under livet, blev chockad över fynden och trodde först inte på docenten när hon berättade. Det var tills hon såg filmmaterialet.

Jag kunde knappt tro mina ögon, säger hon. Från och med då såg vi det beteendet nästan varje dag. När vi väl började leta såg vi det överallt.

Flexibel överlevnadsstrategi

Genom fotografier, filmer och observationer dokumenterade man hur ekorrar, både honor och hanar i alla åldrar, som jagade och åt sorkar. Forskarna observerade inte ekorrar som jagade och åt andra bytesdjur, utan det var endast sorkar som var på menyn.

Ekorrarnas jagande nådde sin topp under de första veckorna i juli, vilket också sammanföll med att antalet sorkar i parken ökade explosionsartat. Detta tyder på att ekorrarnas jaktbeteende uppstod tillsammans med en tillfällig ökning av tillgången på byte, enligt studien.

Det faktum att Kaliforniens markekorrar är flexibla i sitt beteende och kan reagera på förändringar i tillgången på föda kan hjälpa dem att överleva i miljöer som snabbt förändras på grund av människors närvaro, säger Wild.

Smith menar att ekorrar, inklusive ett flertal andra arter som exempelvis tvättbjörnar, är ”otroliga opportunister”. Denna typ av flexibilitet som dessa däggdjur tillämpar i sina jaktstrategier hjälper de att anpassa sig till det mänskliga landskapet, menar docenten.

Cilla ville ha strålningsfri elmätare i hemmet – Vattenfall svarade med tvångsinstallation

  • Ensamstående Cilla och hennes son flyttade ut på landet i Dalarna för att minska exponeringen för strålning som gör dem båda mycket sjuka.
  • Under sommaren har hon av samma anledning varit i kontakt med Vattenfall för att informera bolaget och försöka få behålla sin gamla elmätare, eller en ny som inte är trådlös.
  • Starka bilder visar hur eljätten svarar med att anlita en patrull på åtta personer med väktare och låssmed för att tvångsinstallera den trådlösa smartmätaren i familjens hem.
publicerad 19 december 2024
– av Markus Andersson
Vattenfall sände ut en grupp på åtta personer för att tvinga "smartmätaren" på Cillas hem.

Ensamstående Cilla och hennes son har flyttat ut på landsbygden för att de blir sjuka genom exponering av vissa former av strålning. Trots att hon informerat Vattenfall om detta beslutade företaget, mot hennes uttryckliga vilja, att tvångsinstallera en ny trådlös elmätare på hennes tomt.

Starka filmer visar hur elbolaget för ändamålet beger sig ut med en grupp på åtta personer varav en låssmed, två väktare och understöd av Kronofogden för att tvinga sig på Cillas hem.

Cilla uppger att man är särskilt känsliga för strålning från trådlös teknik och reagerar med allvarliga symptom vid nivåer som de flesta inte ens märker av. De symptom hon kan drabbas av vid exponering för sådan strålning som sänds ut från mobilmaster, mobiltelefoner, trådlösa nätverk och så kallade smarta elmätare, innefattar bland annat huvudvärk, näsblod, utslag, eksem, hjärtarytmier, sömnlöshet, kräkningar, illamående, tinnitus och blod i urinen vid högre nivåer. Därför valde Cilla också att flytta från Stockholm och ut på landsbygden till Garpenberg i Dalarna, där hon och sonen nu bott sedan flera år tillbaka.

Under sommaren fick hon information från sitt elbolag, Vattenfall, om att de ville byta ut den tidigare elmätaren mot en ny så kallad ”smart elmätare”, som ska föra över data om bland annat elkonsumtion med hjälp av trådlös kommunikation via 4G-nätet. I samtal och skrivelser till Vattenfall har Cilla informerat bolaget om att hon inte motsätter sig utbyte av elmätare, men däremot installation av en mikrovågssändare eftersom hon och sonen inte tål denna strålning. Hon har även tydligt betonat till Vattenfall att det finns andra tekniska lösningar, så som att informationen förs över via elnätet eller via fiber.

Vattenfalls svarade med att skicka väktare

Även bestämmelserna i miljöbalken till trots, som gör gällande att bästa möjliga teknik ska användas om det finns skäl att anta olägenheter för människors hälsa, valde Vattenfall att tvinga sig på Cillas hem för att installera den trådlösa sändaren, tillsammans med en ny elmätare en dag i mitten av augusti. För att ta sig in på familjens egendom anlitade Vattenfall tre personer från Kronofogden, låssmed och två väktare för att tvångsinstallera den trådlösa sändaren. Även två montörer från Vattenfall utan namnbricka dök upp. Totalt trampade åtta personer in på Cillas egendom mot hennes vilja.

Själv beskriver hon det som en chockerande upplevelse.

Jag kunde inte ens föreställa mig i min vildaste fantasier att vi inte skulle få gehör och få stopp på galenskapen, säger Cilla till Nya Dagbladet.

Kan inte längre bo i huset

Cilla och sonen har efter installationen av mikrovågssändaren drabbats av just de symptom de varit oroliga för, huvudvärk, näsblod, sömnsvårigheter, att kunna svälja ner mat samt andra akuta symptom. Familjen kan nu inte bo i huset eller vara ute på tomten utan att bli sjuka och hon uttrycker stor förtvivlan över vad elbolaget, med myndigheternas understöd, tvingat på dem.

Att utsättas för detta rättsövergrepp som bryter mot flera lagar inklusive mänskliga rättigheter, jordabalken, egendomsrätten, miljöbalken och möta denna kallblodiga ignorans, trots hotet mot våra liv, känns som något taget ur en skräckfilm och inte ur vårt skenbart trygga liv i Sverige. Rätten att bestämma över våra liv och slippa bli tvångsbestrålad gäller, oavsett vad ett företag som Vattenfall har på sin agenda, säger Cilla om händelsen.

Vattenfall hänvisar till att man är ”tvingade” till byte av elmätare på grund av den nya förordning om funktionskrav på elmätare som regeringen beslutade om år 2018. Emellertid finns det inte något krav i förordningen om att elmätarna måste föra över information med hjälp av trådlös teknik.

Vattenfall: ”Uppfyller EU:s krav på hälsa och säkerhet”

Vattenfalls presstjänst uppger till NyD att man inte vill kommentera enskilda fall, men bekräftar via mejl att det längre tillbaka i tiden, för cirka 15-20 år sedan, fördes en dialog med Elöverkänsligas Riksförbund där man sedan dess haft avtal med vissa kunder gällande manuell mätaravläsning. Detta uppger man dock skall komma att upphöra helt efter årsskiftet till 2025. Detta hänvisar man till ”lagar och bestämmelser” på Energimarknadsinspektionens webbplats (en statlig myndighet för vilken Ebba Busch (KD) för närvarande är ansvarigt statsråd), en myndighet som i sin tur sorterar under Klimat- och näringslivsdepartementet.

Från 2025 så ska samtliga Sveriges elmätare uppfylla nya lagstiftade funktionskrav och det nya regelverket stödjer inte längre denna typ av kundavtal som hanterar manuell mätaravläsning”, skriver Sofia Quant, chef för Intressent- och Påverkanskommunikation på Vattenfall.

Miljöbalken stipulerar att bästa möjliga teknik ska användas särskilt om ”det finns skäl att anta olägenheter” för människors hälsa. Erbjuder ni alternativ för att undanröja potentiella hälsokonsekvenser av trådlös teknik från era elmätare?

”Vår elmätare likt andra elektriska produkter ska uppfylla vissa krav och vi följer de lagar och bestämmelser som finns angående säkerhet och hälsa. Elmätaren är CE märkt, vilket betyder att tillverkaren intygar att produkterna uppfyller EU:s krav på hälsa och säkerhet. Elmätaren befinner sig även inom referensvärden från Strålsäkerhetsmyndigheten”, fortsätter Sofia Quant som tillägger att man ”gör inga övriga bedömningar”.

”Samtliga elmätare från Vattenfall Eldistribution är typgodkända samt korrekt installerade för att möta alla myndighetskrav. Vi gör inga övriga bedömningar i vår roll som elnätsföretag. Kunder kan alltid kontakta oss vid frågor kopplat till mätarbyten och sin elanläggning”, menar Quant.