Annons:

Gör egen växtnäring enkelt och smidigt

Uppdaterad juli 24, 2025, Publicerad mars 2, 2024 – av Redaktionen
Pulver av äggskal kan göra susen för många växter.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 28 570,00 SEK 38% Mål: 75 000,00 SEK

Det finns mängder av olika sorters växtnäring att köpa i butik till plantorna i hemmet eller trädgården, men det finns också flera sätt att använda sig av det man faktiskt redan har hemma. Bananvatten, potatisskal eller äggpulver är avfall som kan ge näring till växterna.

När det gäller att ge växtnäring till sina plantor är det klokt att komma ihåg att alla plantor är olika och därmed ofta har väldigt olika behov av näring. Sedan finns det ingen exakt vetenskap kring hur mycket näring det finns i varje matsked växtnäring, det gäller även när man köper den i butik, enligt Land.se. När man ska ge näring första gången är det därför bra att börja lite lugnt och sedan testa sig fram för att se vad de olika plantorna behöver. Ett tips är att börja med plantor man är mindre rädd om innan man ger växtnäring.

Det är också fördelaktigt att alltid använda rester från ekologiska varor istället för konventionella, särskilt när man använder skal. Vissa produkter är dock mer okej än andra även om de inte är ekologiska.

Växter gillar potatis

Potatis ska vara en höjdare för gödning av växer och man kan använda den på lite olika vis. Det absolut enklaste knepet är att spara potatisvatten i en behållare efter att man kokat potatis. Låt svalna helt innan vattning.

Annons:

Ett annat knep är att ta vara på potatisskalen. Lägg skalen i vatten och låt stå så att potatisens nyttigheter dras ur. Det går även att torka skalen och sedan strö ut i trädgården eller krukor. Det rekommenderas inte att man lägger ut potatisskal som de är i trädgården eftersom det kan locka skadedjur.

Potatis ska vara bra för förstärkning av rotsystemet och även kunna påskynda växtsäsongen för vuxna växter. Den har även hög halt av mineraler. I trädgården ska den främst främja gurka, zucchini, kål, rosett, rova och vitlök och ska även vara bra för bärbuskar.

För inomhusplantor rekommenderas att man använder potatisvatten ungefär en gång varannan månad. Det finns viss risk att sjukdomar kan spridas om potatisen man använt är smittad och man inte rengjort den ordentligt. Den främsta risken ligger då hos närbesläktade grödor som exempelvis tomater, paprika och äggplantor.

Foto: Annie Spratt/Unsplash

Frukostnäring

Istället för att hälla ut kaffet som blev kvar i kannan på morgonen kan man hälla det i vattenkannan. Späd sedan med ungefär tre delar vatten, eller mer, och använd för att gödsla växter inne och ute. Just bryggkaffe har ett pH-värde mellan cirka fem och sju, vilket gör det ännu bättre för växter som gillar lite lägre pH-värde, som exempelvis Aloe Vera.

Även kaffesump är utmärkt för växter och kan förbättra jordens struktur när den blandas i jorden. Det är enklast att först sprida ut kaffesumpen på tidningspapper och låta torka, sedan kan man sprida ut eller blanda i jorden. Kaffe innehåller kväve, kalium och magnesium.

Liksom med potatis kan man spara vattnet när man kokat ägg. Ägg innehåller främst kalk och kalcium men även magnesium och fosfor. Det går också att spara äggskal och lägga dem i vatten, låta sjuda en stund, och sedan vattna med efter att det svalnat. Bäst ska dock vara att torka äggskal och mala dem till ett fint pulver i exempelvis en kaffekvarn. Ett tips är att blanda torkad kaffesump med äggskalspulver och blanda i jorden.

Bananvatten

Släng inte bananskalen utan lägg dem i en behållare och fyll upp med vatten. Vissa menar att det räcker med en timme i ett vattenbad för att bananskalen ska frigöra näringsämnen, medan andra hävdar att det ska stå i en till två veckor. Låter man bananvattnet stå längre än en dag bör man täcka behållaren med lock för att förhindra lukt och mögel, ställ då på en mörk och sval plats och ta bort skalen innan vattning.

Det ska också gå fint att koka bananvattnet för att skynda på processen. Koka då i cirka en halvtimme och låt vattnet svalna helt innan vattning. Det ska vara mer effektivt att skära upp bananskalen, men den late kan med fördel endast lägga ner skalen som de är. Bananskal ska innehålla kalium, fosfor och magnesium som är bra för plantor.

Recept: Frukostavfall

Mixa äggskal, bananskal och lite kaffesump tillsammans med lite vatten, späd sedan "geggan" så det blir ungefär tre deciliter. Receptet kommer från Land.se.

Te ska också vara bra för plantor. Näringsinnehållet beror på vilket te man använder, men te ska generellt ha hög näring. Liksom med kaffe kan man här använda "teslattar" och spä ut med vatten för att sedan vattna. Har man tepåsar man vill bli av med kan man ta ut tebladen och blanda i jorden. Även använda tepåsar med te kvar, som är gjorda av papper, kan läggas direkt i jorden.

Recept: Te med havregryn

Töm en tepåse i en behållare och lägg sedan till en deciliter havregryn. Fyll på med några deciliter kokande vatten och låt stå minst en timme. Sila sedan vätskan och använd för att vattna med. Receptet ska innehålla en stor mängd kväve. Kan vattnas med ungefär var tredje vecka.

Risvatten

Det innehåller mycket fosfor och andra viktiga näringsämnen såsom kalium, kalcium och magnesium, vilket gör det till ett utmärkt gödselmedel för växter. Risvatten har också ett lätt alkaliskt pH. Blanda ris och vatten, låt stå en stund. Man kan också spara vattnet man sköljer riset med.

Gör eget benmjöl

Benmjöl är vanligt att använda vid gödsling av växter och finns att köpa i butik. Det går det också fint att göra egen med hjälp av kycklingben efter middagen. Koka benen en stund för att mjuka upp och få bort eventuella köttrester. Sila sedan vätskan, ett tips är att spara den och använda som buljong. Skölj benen i kallt vatten, baka sedan benen i ugnen cirka 20 minuter på 180 grader. När benen svalnat kan man mala dem i en kaffekvarn till ett fint pulver. Sedan kan man blanda en tesked av pulvret med vatten i vattenkannan och vattna sina plantor.

 

Foto: Jonathan Kemper/Unsplash

Tändstickor

Tändstickor innehåller bland annat fosfor och svavel som växter gillar. Stick ner några stycken i krukorna så kommer nyttigheterna att spridas varje gång man vattnar. Detta ska kunna hjälpa både rotsystemet och bladväxten. Det går också att lägga ett gäng tändstickor i vatten en stund för att istället vattna med.

Använd naturen

Om hösten kan man samla ihop en hög med döda löv och ta in. Skölj av dem och lägg sedan i en större plastlåda eller liknande och torka dem. Smula dem med händerna, och om man vill ha ännu finare lövpulver kan man lägga dem i en kaffekvarn eller mixer. Sedan kan man använda lövpulvret för att blanda ner i jorden. Det innehåller mycket näringsämnen och drar till sig mikroorganismer, det kan även hjälpa till att göra jorden med luftig, vilket vissa plantor föredrar.

Bor man vid kusten kan man passa på att plocka tång om somrarna. Tång är rikt på kväve, fosfor och kalium samt flera viktiga mikronäringsämnen. Dock innehåller det inte lika mycket kväve som djurgödsel gör. Tång kan även innehålla en hel del salt, därför kan det vara bra att kompostera tången öppet under vintern, då saltet kommer försvinna, enligt Expressen. Eftersom det lätt tar upp tungmetaller från havet är det bäst att inte använda tång till odling av grönsaker och annat ätbart, utan att fokusera på andra växter. Tång kan läggas ovanpå rabatterna eller blandas i jorden.

Ett annat tips är att lägga på lite gräsklipp på jorden efter gräsklippningen, det är ett mycket effektivt gödselmedel. Det fungerar även med ogräs. Brännässlor är också bra för plantorna, därför kan man göra nässelvatten. Blanda i lite nässlor i vattenkannan eller i en behållare inne och låt stå några dagar. Man kan också torka nässlor för att använda vid senare tillfälle.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

Fjällräven gör comeback i Norden

Den biologiska mångfalden

Publicerad Idag 08:08 – av Redaktionen
Två fjällrävsungar i gräs.
Arkivbild. Stammen i Norden har gått från några tiotal till flera hundra individer.

Fjällrävarna blir allt fler i Norden. På knappt 30 år har den hotade arten återhämtat sig så starkt att det gemensamma räddningsprojektet nu kan avslutas.

Vid millennieskiftet fanns 40–60 fjällrävar kvar i Norden. I dag är de mellan 400 och 500, skriver skattefinansierade statskanalen SVT.

Det svensk-norska samarbetet Felles Fjellrev, som Finland anslutit sig till de senaste åren, har pågått sedan millennieskiftet och förlängts flera gånger. Nu avslutas det i höst, när utvecklingen har stabiliserats. Enligt projektets egen sida pågår arbetet till och med oktober 2026.

Fjällrävarna har stödutfodrats vid lyorna, och rödrävar som hotat dem har skjutits av. Från avelsanläggningen i norska Oppdal placeras valpar ut strategiskt, och där har man nyligen försökt vaccinera valparna innan de släpps.

Arten är fortfarande hotad. Om länderna samarbetar vidare när projektet upphör är oklart, men Sverige, Norge och Finland har alla egna insatser för fjällräven.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Vilda honungsbin rödlistas i EU

Den biologiska mångfalden

Publicerad Igår 07:14 – av Markus Andersson
Honungsbi på en gul blomma.

För första gången klassas de vilda honungsbina som starkt hotade, eftersom de fria samhällena inte klarar sig själva när svärmarna från biodlarnas kupor uteblir.

Om inga svärmar kommer från biodlarnas kupor beräknas de vilda honungsbipopulationerna i EU minska med omkring 56 procent på tio år. Beräkningen bygger på en modell från forskare vid Universität Hohenheim och det schweiziska forskningsinstitutet Agroscope.

Den nya studien bygger på hur vilda samhällen har överlevt i sju europeiska länder. Forskarna räknar med två svärmar per samhälle och år. Vilda samhällen fanns i fem av länderna. I de flesta områden dör fler samhällen än det föds nya, så beståndet hålls uppe av bin som flyttar in.

— Världen över har Europa den lägsta tätheten av vilda honungsbisamhällen, säger Benjamin Rutschmann vid Agroscope i ett pressmeddelande.

Flera populationer i Centraleuropa är hårt pressade, medan England har stabila kolonier. Forskarsamarbeten har dokumenterat mer än 1 600 boplatser i 15 länder.

Listningen gäller EU. För Europa i övrigt räcker uppgifterna inte, och där har IUCN därför inte satt någon hotklass.

Samma bi som i kupan

Det är inte ett annat bi. Samma art sitter i kupan och i trädhålet. Rödlistningen gäller dock bara de samhällen som lever utan biodlare, inte de som sköts i kupor.

De vilda samhällena bor i trädhål, bergsskrevor och ihåliga väggar. De utgör omkring en sjättedel av hela Europas honungsbin.

Bina i kupan och bina i trädhålet blandas också. En drottning från en kupa kan para sig med hanbin från ett vilt samhälle. En svärm som lämnar kupan och bosätter sig i ett gammalt hackspettshål räknas sedan som vild.

— Det innebär att en tydlig biologisk åtskillnad mellan vilda och skötta honungsbin inte håller, utifrån nuvarande data, säger Patrick Kohl vid Universität Hohenheim.

Studien pekar särskilt på bristen på naturliga boplatser när gamla träd med håligheter försvinner. Pressmeddelandet nämner också förlorade livsmiljöer, sämre tillgång på pollen och nektar, varroakvalster, bekämpningsmedel och modern biodling. De skötta samhällena får kupor som bohål och stödutfodras när födan tryter.

Forskarna vill att de vilda honungsbina erkänns som skyddsvärda och övervakas.

— Sammantaget kommer dock många vilda populationer inte att klara sig av egen kraft utan är beroende av tillskott från biodlingen, säger Rutschmann.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Skogens konung har också en personlighet

Publicerad september 29, 2026 – av Emil Fjellstedt
En älgtjur tittar fram bakom en tall i en skog.
I en älgpark utanför Bjurholm syntes skillnaden tydligast när maten kom.

En studie från SLU visar att älgar inte är stöpta i samma form. En del tar för sig vid maten, andra backar undan.

I Applied Animal Behaviour Science berättar forskarna hur de tillbringade tio sommarveckor på älgfarmen Älgens hus utanför Bjurholm och bedömde sju älgar, fem tjurar och två kor, i åldern två till sju år.

Fyra observatörer och parkens ägare fyllde i skalor för tolv egenskaper, från aktiv och nyfiken till dominant och sällskaplig. Skillnaderna samlades längs en axel som forskarna kallar självsäkerhet och sällskaplighet: hur älgen tar plats gentemot de andra, hur den söker sällskap och hur den tål människor.

— Traditionellt sett förväntar vi oss att alla vilda djur beter sig på ett liknande vis. Men precis som människor har även älgar olika personligheter som påverkar individens beteende, säger Bruno Esattore, studiens försteförfattare, i ett pressmeddelande.

Skillnaden syntes tydligast när personalen kom med löv, främst vide. Då måste älgarna både närma sig människor och trängas med varandra.

— Vi såg att dominanta individer tenderade att ta störst plats vid utfodringen, kunde tränga undan de mer undergivna älgarna och verkade känna sig mer bekväma i närheten av besökare, säger han.

Studien är ett första steg, inte ett färdigt personlighetsprov som kan tala om vilken älg som är blyg och vilken som tar ruskan. Det forskarna har visat är att skillnaderna går att se redan hos en liten grupp i fångenskap. Nu går de vidare till GPS-märkta vilda älgar för att se om samma mönster syns i skogen.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Sociala medier främjar djurturism

Publicerad september 22, 2026 – av Markus Andersson
Två kvinnor sitter på en elefant i djungeln. En av dem håller upp en mobil för en selfie.
Turister tar en selfie under en elefantridning, en av de närkontakter som rapporten tar upp.

En ny rapport har undersökt om sociala medier gör det mer lockande att rida elefant, klappa tigerungar och ta selfies med vilda djur. De som använder plattformarna mest är också mest benägna att vilja dit.

World Animal Protection har gått igenom 1 224 YouTube-filmer från över 400 anläggningar i 58 länder. I 87 procent av dem var det turisterna själva som laddade upp klippet. Oftast syns någon som rör vid djuret eller håller i det.

— Sociala medier kan få ett möte med ett vilt djur att se roligt, säkert och oskyldigt ut. Men kameran fångar bara vad som händer i stunden, säger Jan Schmidt-Burbach, som arbetar för World Animal Protection i Danmark och har varit med och tagit fram rapporten Every Like Has a Price, i det pressmeddelande organisationen publicerade den 14 september 2026.

Av 78 filmer med stora kattdjur och krokodiler var drygt hälften av kommentarerna positiva och 19 procent kritiska. Nästan nio av tio av de filmerna uppmanade andra att åka.

I en enkät med 2 427 personer i sex länder kunde mer än hälften av 18–25-åringarna tänka sig ett besök, mot ungefär en fjärdedel av dem över 65. I Sverige var andelen 33,2 procent, i USA 61,3 och i Nederländerna 21,9.

De som använde flest plattformar var upp till 13 gånger mer benägna än icke-användare att säga ja. Det är enkätsvar, inte bokade resor.

— Användare skapar innehållet. Plattformarna förstärker det och gör det synligt. Båda har därför ett ansvar för vad som blir normaliserat online, säger Schmidt-Burbach.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.