Biomassa räcker inte till

Klimatöverdrifterna

Det blåser sällan lagom för vindkraft och är sällan nog med solsken för solkraft, och biomassan räcker inte för alla behov. Återstår gör oundvikligen vattenkraft, kärnkraft och kolbaserad energi.

publicerad 23 januari 2024
- av Tege Tornvall
Biomassa från skog. Foto: iStock/Claudiio Doenitz

Hjälp Nya Dagbladet att klara ekonomin under sommaren!


14 150 kr av 50 000 kr insamlade. Stöd kampanjen via swish 123 611 30 21 eller andra donationsalternativ.


Detta är en opinionstext. Artikelförfattaren svarar för de åsikter som uttrycks i artikeln.

Enligt rådande klimat- och energidebatt skall vi ersätta kol, olja och gas ur marken med råvaror från nutida träd och växter. Sådana kallas biologiska och sammanfattas med termen biomassa och förleden “bio-“.

Tanken bakom detta är att kolbaserade råvaror ur marken frigör koldioxid när de förbränns och att denna koldioxid tidigare varit bunden under marken. Men även koldioxid från förbränning av biomassa har varit bunden, nämligen i levande växtlighet.

Ute i atmosfären är det exakt samma koldioxid, molekylen CO2. Den har en och samma verkan som näring för växtlighet genom fotosyntes. Som välkommen bieffekt ger den syre till atmosfären.

Allmänt känt är att varma hav gasar ut koldioxid och att kalla hav löser (tar upp) koldioxid. Eftersom global uppvärmning sedan Lilla Istiden har värmt världshaven, har värmda hav också gasat ut mer koldioxid.

Det är alltså varmare hav som ökar atmosfärens CO2-halt, inte mer koldioxid som värmer hav eller atmosfär. Nu tillför också mänsklig verksamhet koldioxid till atmosfären med gynnsam effekt för Jordens växtlighet och världens skördar.

Fler får det bättre

Åren 1930-2015 ökade enligt FAO världens skördar mer än fem gånger, medan befolkningen ”bara” ökade tre gånger. Fortsatt ökar både skördar och befolkning i samma takt. Fler får det bättre. Färre (och lägre andel) lider nöd och svält – frånsett krig och politisk oro.

Detta nämns sällan i media men framgår av officiell statistik. Det påpekade nu saknade Hans Rosling och betonar nu ekonomerna Björn Lomborg och Johan Norberg och andra.

Bakom denna glädjande utveckling ligger ökad användning av kolbaserade bränslen ur marken. Av världens samlade energiförbrukning står sådana för 80-85 procent. Alltså nästan all energi.

Rådande klimat- och energipolitik skall nu ersätta drygt fyra femtedelar av världens samlade energi med biologiska råvaror från nutida växtlighet. Dock finns i detta en liten hake: De räcker långtifrån till.

Världens 8,1 miljarder invånare förbrukar tillsammans runt 180.000 terawattimmar (TWh) av alla energislag per år enligt officiell statistik. Det är 500 gånger mer än Sveriges årliga förbrukning (ca 375 kWh).

Ökat energibehov

I takt med att både stora utvecklingsländer och många fattiga länder får det bättre, kommer världens totala energiförbrukning att ytterligare öka, även om rika länder minskar sin.

Av världens totala energiförbrukning svarar biomassa för runt 7 procent inklusive hus och öppna eldar i fattigare länder. Men av världens totala elproduktion svarar biomassa för bara 2,5 procent.

Nu brukas knappt en tredjedel av världens skogsyta. Men inte ens världens alla träd kan ge nog med biomassa för alla behov. Miljövänner vill bevara mycket som ren naturskog. Mycket skog är för svår att nå och bruka. Brukbar skogsyta är kanske 2.000 miljoner hektar, hälften av den totala ytan.

Det ger enligt FN-organet FAO drygt 500 miljoner kubikmeter virke (se bild). Per år blir det kanske 10 miljoner kubikmeter med 50 års genomsnittlig växttid. Det räcker inte långt mot all kolbaserad energi ur marken.

Runt 90 procent av världens skogar räknas ännu som naturskog (ej planterad), mest i tropikerna och i svårnådda, nordliga delar. Ändå räknas runt 30 procent (1,2 miljarder ha) som produktionsskog med avverkning. Runt en fjärdedel ägs privat och av bolag, uppåt en tredjedel i välståndsländer.

Reserver i haven

Föga utforskad och utnyttjad är världshavens växtlighet. Den kan svara för så mycket som 80-85 procent av alla Jordens växter. Där finns också det mesta av Jordens djur- och mikrobiologiska liv – några levande men mest som deponerade rester sedan fyra miljarder år.

De senare bidrar till vår rikliga, lättillgängliga och energirika råvarukälla direkt ur marken, färdig att använda som bränsle och enkel och billig att förädla till bensin, diesel och andra bränslen och energiformer.

Vi kan inte bevara mer naturskog och samtidigt få fram mer biomassa dels för byggnader, möbler, husgeråd och annat och dels som råvara för plaster, uppvärmning och bränslen. Då räcker 10 miljoner kubikmeter virke per år långt ifrån till.

Cirkeln sluter sig. Det blåser sällan lagom för vindkraft och är sällan nog med solsken för solkraft, och biomassan räcker inte för alla behov. Nu vill Tysklands gröna sluta göra bränslen av biomassa för att inte konkurrera med mat.

Då återstår bara vattenkraft, kärnkraft och kolbaserad energi ur marken som över tid säkert tillgänglig energi i tillräcklig mängd.

 

Tege Tornvall

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!