Annons:

Telia lämnar ut personuppgifter till utpressningsfirmor

Publicerad februari 3, 2021 – av Markus Andersson
Telias logotyp på fasad.
Telia lämnar ut flest ip-adresser.
Insamlingskampanj

Hjälp Nya Dagbladet att finnas kvar

Insamlat: 48 600,00 SEK 65% Mål: 75 000,00 SEK

190 000 svenskar har sedan 2016 fått sina ip-uppgifter utlämnade till utpressningsfirmor. Telia är allra flitigast när det kommer till att dela vidare kundernas personuppgifter till advokatfirmor som sedan utsätter dem för utpressning.

Bahnhof rapporterar att många tusentals hotfulla brev har skickats till svenska hushåll där personer anklagats för att illegalt ha laddat ner upphovsrättsskyddat material och ska betala stora summor pengar om de inte vill ställas inför domstol.

”Vi brukar kalla breven för utpressningsbrev eftersom affärsmodellen faktiskt bygger på regelrätt utpressning”, konstaterar man.

Det är oftast an advokatbyrå som står som avsändare och denna företräder en upphovsrättsfirma eller ett medieproduktionsbolag och kräver av användaren mellan 1500 och 12000 kronor för att inte dra målet vidare till domstol.

Annons:

”Breven kan likna fakturor eller böter, men är i själva verket bara betalningsförfrågningar utan juridiskt bindande betalningskrav. Många är dock oroliga för att hamna hos inkasso eller att bli åtalade, och betalar för att bli av med problemet och slippa oroa sig”, skriver Bahnhof vidare.

Man poängterar dock att ingen svensk faktiskt har ställts inför rätta för att denne vägrat gå med på utpressningen och struntat i att betala. Detta trots att advokatfirmorna explicit hotar mottagarna av breven med att dra dem inför domstol om de inte betalar och att de där kan komma att få betala ännu högre belopp. Det rör sig alltså om en form av skrämseltaktik.

Upphovsrättsfirmorna och advokatbyråerna kan numera enkelt få ut människors personuppgifter genom att öppna ett domstolsärende om misstänkt upphovsrättsintrång hos Patent- och marknadsdomstolen.

”Det räcker att det finns sannolika skäl för att upphovsrättsintrång har skett för att upphovsrättsinnehavaren ska ha rätt till uppgifterna. Domstolen behöver alltså inte fastställa om brottet definitivt har begåtts eller ej för att lämna ut mängder med personuppgifter till upphovsrättsfirman, som sedan ”straffar” de påstådda brottslingarna på eget bevåg med egentillverkade, hotfulla betalningskrav. Kombinationen av lättutnyttjade lagar och Patent- och marknadsdomstolens slapphänta kontroll har lett till att utpressningsbrev numera skickas i närmast industriell skala i Sverige”, skriver Bahnhof.

Enligt internetleverantören är problemet inte bara ljusskygga aktörer som ägnar sig åt ren utpressning utan också misstänkt partiska domare och en lagstiftning som är felriktad, men några åtgärder har inte tagits och utpressningsbreven fortsätter att skickas ut.

Exempelvis kan nämnas att under 2020 lämnades drygt 46 000 personuppgifter ut, drygt 60 000 2019 och drygt 52 000 2018. Allra flitigast på att lämna ut sina kunders uppgifter ät Telia som under 2020 stod för 34 189 av de drygt 46000 utlämnade personuppgifterna, men även Com Hem och Telenor har lämnat ut tusentals personuppgifter

De advokatbyråer som ägnar sig åt dylik utpressning är framför allt NJORD Law Firm, Next Advokater KB och Rättighetsalliansen. Nya Dagbladet rapporterade förra veckan att den förstnämnda byråns främsta "utpressningsadvokat" Jeppe Broogard Clausen just nu står åtalad för grovt bedrägeri och riskerar åtta års fängelse.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Annons:

OpenAI: Anställd placerade dold inspelningsapparat på kontoret

Publicerad oktober 14, 2026 – av Markus Andersson
Abdulrahman Alfozan i en intervju intill DOJ:s bild av en dold apparat bakom en tv, markerad med en röd cirkel.
Enligt brottsanmälan användes konferensrummet för samtal om konfidentiell forskning och produktplaner. Intervjun med Abdulrahman Alfozan publicerades före gripandet.

OpenAI uppger att en dold inspelningsapparat har hittats på ett av företagets kontor. Enligt bolaget hade en egen anställd placerat den där, och personen har nu avskedats och gripits.

Beskedet kom under tisdagen, när AI-företaget skrev om händelsen på sitt officiella presskonto. OpenAI beskriver apparaten som "sofistikerad" och uppger att den placerades ut några dagar innan den upptäcktes.

Enligt bolaget använde det sina egna AI-modeller för att analysera apparaten och spåra var den kom ifrån. Analysen ska ha lett fram till en specifik anställd. Uppgiften kommer från OpenAI självt och har inte granskats oberoende.

Företaget lämnade ärendet till den amerikanska federala polisen FBI och tackar agenter och åklagare som enligt uttalandet agerade snabbt för att gripa personen. FBI:s utredning pågår.

Det amerikanska justitiedepartementet DOJ bekräftar att 35-årige Abdulrahman Alfozan greps den 9 oktober och har ställts inför federal domstol. Han misstänks för användning eller försök till användning av en anordning för att avlyssna muntliga samtal. Misstankarna har inte prövats i domstol.

Videoklippet nedan kommer från en intervju som Smashi Business publicerade den 12 september, alltså före gripandet. Kanalen beskriver Alfozan som engineering lead, och i intervjun berättar han om sitt arbete och en nyligen genomförd produktlansering. Klippet bemöter inte misstankarna.

Enligt DOJ hittades apparaten omkring den 30 september i en USB-port bakom en tv i ett konferensrum i San Francisco. Den hade dolts med toalettpapper. Vad apparaten spelade in eller vem som kan ha tagit del av inspelningarna framgår inte.

Apparaten var enligt brottsanmälan krypterad. Rummet användes för möten om konfidentiell forskning, produktplaner, affärsstrategi och kontakter med myndigheter. Den 5 oktober hittades en andra liknande apparat i hans väska.

Enligt DOJ kom chattbotfrågor om hur sådana apparater byggs, installeras, krypteras och nås på distans från ett konto som kopplas till Alfozans hustru och som delade flera identifierare med hans eget konto. Hans egna frågor om lokaler och möteskalendrar gällde ett produktivitetsverktyg.

DOJ:s bevisbilder av apparat bakom en tv, med röd markering, och ett frilagt kretskort med antenn.
Apparaten var enligt brottsanmälan krypterad och satt i ett konferensrum där OpenAI höll möten om konfidentiell forskning, produktplaner, affärsstrategi och myndighetskontakter. Bild: DOJ/U.S. v. Abdulrahman Alfozan.

Övervakningsbild bakom en tv med en person markerad av en röd cirkel.
Övervakningsbild från den 5 oktober som enligt åklagarsidan visar den misstänkte bakom TV:n. Samma dag hittades en andra liknande apparat i hans väska. Bild: DOJ/U.S. v. Abdulrahman Alfozan.

OpenAI skriver att bolaget i nuläget inte har några tecken på att personen på otillbörligt sätt har kommit åt eller fört ut modellvikter, källkod eller kunddata. Modellvikterna är de inlärda parametrar som utgör själva AI-modellen. Uttalandet säger däremot ingenting om samtal eller möten som kan ha fångats upp på kontoret.

Bolaget kallar skyddet av sin teknik, sina data och sina anställda en fråga av "nationell betydelse". Säkerhetsarbetet ska enligt OpenAI rikta sig mot allt från interna hot och cyberkriminella till främmande stater.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Polen övervakade medborgare – utan kontroll över spionverktyget

Övervakningssamhället

Uppdaterad oktober 13, 2026, Publicerad oktober 13, 2026 – av Emil Fjellstedt
Redaktionellt montage med Donald Tusk till vänster och NSO Groups logotyp till höger mot en diskret stålblå bakgrund.
Donald Tusk kallar Pegasusaffären ett brott mot staten. Polska experter konstaterar att NSO hade teknisk möjlighet att komma åt övervakningsmaterialet.

Den polska antikorruptionsbyrån CBA kunde komma åt i stort sett allt i övervakade medborgares telefoner, men hade aldrig själv full kontroll över spionprogrammet Pegasus. Den israeliska tillverkaren NSO behöll centrala behörigheter, och övervakningsdata lämnade Polen.

Uppgifterna kommer från tidigare hemligstämplade utlåtanden av experter vid säkerhetstjänsten ABW:s kriminaltekniska avdelning. Riksåklagarmyndigheten har nu hävt sekretessen för delar av dem, rapporterar Polskie Radio.

CBA saknade lösenord till en del konton med administratörsbehörighet. Servermodulen som användes för att infektera mobiltelefoner låg under tillverkarens exklusiva kontroll.

Insamlade data skickades ut ur landet via ett så kallat anonymiseringsnätverk med servrar i olika delar av världen. Nätverket styrdes av NSO och låg utom räckhåll för CBA. Experterna identifierade även utländska IP-adresser som systemet använde.

Fjärråtkomst mitt under avlyssningen

Teknisk support och uppdateringar sköttes via fjärranslutning. Övervakningen pausades inte under tiden, och tillverkaren fick då full tillgång till systemet, inklusive möjligheten att ändra programvara och inställningar.

Enligt utlåtandena hade NSO därmed teknisk möjlighet att komma åt material från övervakningsoperationerna. Om företaget faktiskt tog del av materialet från enskilda operationer avgör experterna inte.

Materialet var omfattande. Pegasus gav åtkomst till sms, mejl, chattar, samtal via både mobilnät och internet, kontakter, kalender, webbhistorik, bilder, filer och GPS-position. Även meddelanden från tiden före övervakningen kunde hämtas om de fanns kvar i telefonen. Mikrofon och kamera kunde slås på för inspelning i realtid.

Tusk talar om brott mot staten

Premiärminister Donald Tusk kallar affären en av de största skandalerna i Polen sedan kommunismens fall. Han hävdar att NSO:s samarbete med israelisk underrättelsetjänst är höjt över allt tvivel.

— De betalade pengar för ett system som de facto överförde alla tänkbara uppgifter om polska medborgare, polska oppositionsledare och polska oberoende åklagare till den israeliska sidan, säger Tusk i en video, enligt Notes from Poland.

— Det här är inte längre bara en skandal. Vi talar om ett brott mot staten, säger han.

Den tidigare PiS-regeringen köpte Pegasus 2017. Programmet användes mot hundratals mål, bland dem flera av partiets politiska motståndare. PiS hävdar att verktyget behövdes mot brottslighet och bara användes med domstolstillstånd. Sejmens undersökningskommission uppger dock att domstolarna aldrig informerades om programmets fulla kapacitet och att CBA aldrig fick den säkerhetsackreditering som krävdes. Pegasusaffären har tidigare även lett till att Israel beslagtog hemliga dokument.

Sju personer har hittills delgivits misstankar. Tidigare cheferna för CBA, ABW och det militära kontraspionaget SKW misstänks för att ha tillåtit Pegasus utan säkerhetsackreditering. En tidigare biträdande CBA-chef misstänks för att olagligt ha lämnat ut material från övervakningen av advokaten Roman Giertych. Tre tidigare och nuvarande anställda vid CBA:s Warszawakontor misstänks för grundlös övervakning och för att ha vilselett åklagare och domare. Utredningen fortsätter.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

Röst-AI låter mänsklig – men måste fortfarande svara snabbare

Utvecklingen av AI

Uppdaterad oktober 12, 2026, Publicerad oktober 12, 2026 – av Redaktionen
Mobil i orange skal med ChatGPTs röstorb på skärmen, lutad mot en blomkruka på en jordig arbetsyta.
ChatGPTs röstläge i OpenAI:s egen demonstrationsfilm. Klippet visar hur bolaget presenterar samtal med sin AI i vardagliga situationer, inte ett oberoende test.

Röst-AI som låter mänsklig räcker inte. Företrädare för två bolag i branschen säger att systemen måste svara snabbare, förstå bättre och tydligt tala om när samtalet spelas in eller förs med en maskin.

Investerare pumpar in miljarder dollar i bolag som bygger röststyrd AI, från modellutvecklare och kundtjänstsystem till mötesprogram som skriver ut och sammanfattar samtal. Nästan varje vecka lanseras ett verktyg som påstås låta och samtala som en människa.

Shawn Wen, teknikchef på PolyAI, som säljer röst-AI till företags kundtjänst, anser ändå att tekniken ännu inte fått ett genombrott i stil med ChatGPT. Det framgår av ett samtal från konferensen HumanX som TechCrunch återger.

Branschen har enligt Wen nått fram till så kallade full-duplexmodeller, system som kan tala och lyssna samtidigt i stället för att vänta på sin tur. Nästa hinder är att få resonerandet så snabbt att svaren kommer utan märkbar fördröjning.

Samtidigt missar automatisk taligenkänning, tekniken som gör tal till text, ofta viktiga nyckelord, säger Wen. Då tappar systemet sammanhanget.

Alex Gay, marknadschef på mötesverktyget Otter, håller med. Fel i utskriften fortplantar sig enligt honom till varje åtgärd som bygger på den. Bolaget arbetar också med digitala tvillingar som ska kunna företräda människor i möten.

— I samma stund som det börjar utföra åtgärder som är fel tappar man förtroendet för plattformen, säger Alex Gay.

Öppenheten ser olika ut för de två bolagen. Otter vill pröva att meddela alla deltagare i mötets chatt att mötet spelas in, även när bolagets mötesrobot inte deltar. Wen anser att den som ringer ett företag ska få klart besked om att motparten är en AI.

Målet är enligt Wen att den som ringer, efter några repliker med en fungerande agent, ska känna att det inte längre behövs någon människa i luren.

Så låter röst-AI i dag

OpenAI visar i en egen video hur samtalstjänsten ChatGPT Voice används i vardagliga situationer. Klippet är drygt två minuter långt och är bolagets egen demonstration, inget oberoende test.

ElevenLabs, som säljer talsyntes snarare än en samtalstjänst, lanserade den 28 september röstmodellerna Eleven v4 och v4 Turbo. Bolagets egen visning spelar upp syntetiskt tal med känslouttryck på flera språk.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.

AI bygger nästa AI – forskare varnar för en intelligensexplosion

Utvecklingen av AI

Publicerad oktober 9, 2026 – av Emil Fjellstedt
Donald Trump vid ett dukat mötesbord i Vita huset, med bland andra Mark Zuckerberg, Jensen Huang och Elon Musk.
Dagen efter forskarnas varning samlades Trump och teknikcheferna i Vita huset. Säkerhetsavtalet innehåller extern granskning, men inga krav på lägre utvecklingstakt.

AI-system skriver redan merparten av koden hos bolagen som bygger dem och kan snart ta över utvecklingen av nästa generation AI. Så lyder varningen från 22 ledande forskare, publicerad dagen innan AI-cheferna skrev under Trumps frivilliga säkerhetsavtal.

Rapporten "What if automating AI R&D triggers an intelligence explosion?" publicerades den 28 september som preprint, alltså en arbetsuppsats. Bland författarna finns Nobelpristagaren Geoffrey Hinton, Yoshua Bengio vid University of Montreal och forskare från bland andra OpenAI och Anthropic.

Enligt forskarna är AI-systemen på väg att automatisera merparten av AI-forskningen inom några år, och möjligen all. Utlöser det en så kallad intelligensexplosion kan flera års framsteg pressas ihop till månader eller mindre.

Underlaget för en sådan explosion kallar författarna själva preliminärt, och rapporten ger inga säkra tidsprognoser.

I värsta fall kan mänskligheten enligt rapporten förlora kontrollen över övermänskliga AI-system, samtidigt som maktbalansen mellan stater, företag och statsmakter urholkas allvarligt. Författarna medger stor osäkerhet, men vill att beslutsfattare skyndsamt skaffar sig insyn i automatiseringen och hittar sätt att styra och begränsa förloppet.

Amodei ville bromsa

Anthropics vd Dario Amodei gick i september längre. AI utvecklas sedan ungefär i somras "drastiskt snabbare", främst för att AI bygger nästa generation AI, skriver han i en essä där han kräver att branschen sänker takten.

Amodei pekar på incidenten mellan OpenAI och Hugging Face, där en svärm av agenter enligt honom angrep mål de inte ombetts angripa. Han befarar att en liknande svärm inom 6–12 månader skulle kunna ta över hela internet med ett botnät.

Som första steg lovade Anthropic att släppa in externa granskare med skrivbord, passerkort och bärbara datorer, och med rätt att publicera sina fynd utan bolagets redaktionella kontroll.

Bolagen ansvarar för sig själva

Den 29 september skrev Amodei, Googles Sundar Pichai, Metas Mark Zuckerberg, OpenAI:s Greg Brockman, Elon Musk och Nvidias Jensen Huang under Trumps avtal i Vita huset.

Trump kallade avtalet "moraliskt bindande". Enligt avtalet ansvarar bolagen för säkerheten i sin egen teknik och ska samarbeta med "oberoende granskare".

Amodei kallade avtalet ett sätt "att vinna säkert". Juridikprofessorn Kimberlee Weatherall vid University of Sydney bedömer att det låter bolagen själva "definiera vad som räknas som säkerhet" och att det inte anger några konsekvenser vid brott.

"Vad hände med inbromsningen som alla pratade om för två veckor sedan?" skriver Gary Marcus i ett blogginlägg om avtalet.

Avtalstexten innehåller interna kontroller, extern granskning och en styrelsekommitté, men inga krav på att bolagen sänker utvecklingstakten. Möjlig senare lagstiftning nämns, och befintlig lag kan fortfarande gälla.

Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012

Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.

Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.

NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.