Så går polisens inre utlänningskontroller till

publicerad 29 augusti 2017
Polisen har många restriktioner och begränsningar för hur sökandet efter illegala invandrare får gå till vilket försvårar uppgiften

Polisen ansvarar för och är skyldig att utföra inre utlänningskontroller för att säkerställa att de människor som vistas i landet har laglig rätt att vara här.

Den som har fått sin ansökan prövad i de rättsliga instanser som finns och där fått beslut om ut- eller avvisning är skyldig att lämna landet. Inte alla med utvisningsbeslut väljer dock att frivilligt lämna Sverige.

Genom inre utlänningskontroller ska Polisen medverka till att identifiera de som saknar rätt att vara i Sverige lämnar landet. Det kan, i vissa situationer, vara en grannlaga uppgift men polisen är skyldig att om lagens krav är uppfyllda (se nedan) genomföra kontroll av pass och andra handlingar. De enda platser där polisen inte kan genomföra inre utlänningskontroll är på andra länders ambassader och beskickningar.

Fakta om inre utlänningskontroller

Inre utlänningskontroll får endast ske om det finns grundad anledning att anta att utlänningen saknar rätt att uppehålla sig här i landet eller om det annars finns särskild anledning till kontroll (9 kap. 9 § tredje stycket utlänningslagen, 2005:716).

Bestämmelsen i utlänningslagen innehåller två situationer när inre utlänningskontroll får genomföras.

1. 1). Det får antingen ske för att det finns en grundad anledning, vilket bör uppfattas så, att en inre utlänningskontroll får företas endast efter en helhetsbedömning av föreliggande objektiva omständigheter grundade på den enskilde polismannens iakttagelser, spaningsuppgifter, underrättelseuppslag, tips eller annan tillförlitlig information. Utlänningens uppträdande och umgänge kan vara en omständighet som i vissa fall kan ge anledning att anta att han eller hon inte har rätt att uppehålla sig i landet.

Inre utlänningskontroll får inte genomföras enbart på grund av att en person har ett utseende som uppfattas som utländskt eller på grund av hans eller hennes språk eller namn.

2. 2). Kriminalunderrättelser eller annan information kan utgöra underlag för Polismyndigheten att sammanställa välgrundade profiler. Sådana profiler kan, ensamma eller tillsammans med andra omständigheter, motivera kontroll av en utlänning under förutsättning att de ger grundad anledning att anta att den kontrollerade utlänningen saknar rätt att uppehålla sig i landet.

3. Rekvisitet ”annars finns särskild anledning till kontroll” tillämpas när det finns anledning att kontrollera identiteten på en utlänning i samband med en annan tjänsteåtgärd t.ex. vid ett frihetsberövande eller en brottsutredning.

Det bör observeras att när inre utlänningskontroll utförs gäller, i likhet med andra polisingripanden, de allmänna principerna för polisingripanden som finns angivna i 8 § polislagen (1984:387). Det är därför angeläget att kontrollen genomförs med minsta möjliga intrång i utlänningens frihet och integritet och att de olägenheter som kan följa av kontrollen står i proportion till dess syfte. När en utlänning kontrolleras är det viktigt att han eller hon behandlas med humanitet och värdighet. När det gäller en utlänning under 18 år bör särskilt beaktas vad hänsynen till dennes bästa kräver.

Polisen har publicerat föreskrifter och allmänna råd om hanteringen av inre utlänningskontroll, RPSFS 2011:4, FAP 273-1, vilka alltjämt är gällande.

 

Källa: polisen.se

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!