Riksdagen röstade igenom kritiserad terrorlag

Deltagande i en terroristorganisation blir ett nytt brott i terroristbrottslagen har riksdagen beslutat. Lagen har dock fått hård kritik och motståndare menar att den riskerar att försvaga rättssäkerheten och yttrandefriheten.

”Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa ett nytt brott i terroristbrottslagen, deltagande i en terroristorganisation. Det nya brottet innebär ett särskilt straffansvar för den som deltar i en terroristorganisation på ett sätt som är ägnat att främja, stärka eller understödja organisationen”, skriver riksdagen i ett pressmeddelande.

Man nämner också att ”straffskalan ska vara fängelse i högst åtta år” och att ”om gärningsmannen har lett terroristorganisationen ska straffskalan vara fängelse på viss tid, lägst två och högst arton år, eller livstid”.

”Det ska även vara straffbart att finansiera deltagande i en terroristorganisation, att offentligt uppmana och rekrytera till brottet samt att resa utomlands i avsikt att begå brottet”, påpekar man vidare.

Lagen betraktas av kritiker som en eftergift till Turkiet för att de ska godkänna Sveriges ansökan om Natomedlemskap, enbart Vänsterpartiets och Miljöpartiets ledamöter valde att rösta nej.

– Det finns risk för att detta är ett steg till på ett sluttande plan, sa Gudrun Nordborg (V) inför beslutet och uttryckte en oro över att exempelvis läkare riskerar att dömas om de vårdar personer som klassas som terrorister.

Även Socialdemokraterna som röstade ja ser potentiella risker – exempelvis att svenska medborgare döms som terrorister för att de anordnar insamlingar, upplåter lokaler eller deltar i möten som påstås vara kopplade till terrorism.

Företrädare för bland annat Amnesty International och Civil Right Defenders går ännu längre och oroar sig för att ”lagförslaget om att kriminalisera deltagande i terroristorganisation riskerar att försvaga rättssäkerheten, yttrande- och tryckfriheten, samt ge andra stater en påtryckningsmöjlighet mot Sverige”.

”Den straffbestämmelse som har föreslagits är otydligt avgränsad och riskerar att träffa handlingar som inte nödvändigtvis bör vara straffbara. Åtal för deltagandebrott kan riktas mot exempelvis en journalist som infiltrerat en terroristorganisation genom wallraffande, eller en politisk flykting som stöttat en befrielse- och motståndsrörelse i sitt hemland”, skriver man vidare.

Det påpekas också att ”mänskliga rättigheter får aldrig tas för givna” och att inte heller Sverige är immunt mot att utvecklas i en auktoritär riktning.

”En rättsstat är inte starkare än den respekt som regering och riksdag visar för demokratiska principer som rättssäkerhet och mänskliga rättigheter”.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2023.