Under hösten har ett stort antal studerande på sjuksköterskeprogrammet spärrats till nästkommande termin. Vissa studenter menar att examinationen varit för snäv och att man rättat provsvar olika.
Från universitetens sida pekar man samtidigt bestämt på en oroande trend där studenters förutsättningar att klara akademiska studier blivit allt sämre de senaste tio åren.
På Linköpings universitet har ett stort antal studenter på sjuksköterskeprogrammet spärrats efter höstterminens tentor. Under den andra terminen, när man skulle göra den skriftliga examinationen i anatomi och fysiologi, ”ME12”, klarade endast 16 av 108 elever den med godkänt resultat. Hälften av dessa spärrades därmed från utbildningen och måste nu avvakta i väntan på det fjärde tentamenstillfället i januari, med bland annat förlorade studiemedel som följd, rapporterade Norrköpings Tidningar om.
Om man misslyckas på de tre examinationerna gör upplägget med spärrarna att man har rätt att göra dem igen vid nästa terminstillfälle, som normalt sker under nästkommande termin. Dock behöver studenten under tiden ta ett uppehåll från sin utbildning, det vill säga att man blir spärrad.
Annons:
Olivia Järnede är en av dem som misslyckades med examinationen trots att hon kände att hon var väl förberedd inför det tredje och sista försöket.
– Första tillfället missade jag för att jag var sjuk. Andra gången var jag två eller tre poäng ifrån godkänt, berättar hon för Vårdfokus som granskat ärendet. Med tanke på hur nära jag var att klara den förra gången var jag inte särskilt orolig. Jag kände mig bekväm med mina kunskaper.
Enligt Järnede var frågorna mer ”snäva” än innan och krävde ”väldigt specifika svar”.
– Det är en väldigt bred tenta på 6,5 poäng. Detaljnivån var en helt annan än tidigare.
"Studenters förutsättningar sämre"
Efter att det blivit klart att många av studenterna inte blivit godkända började man diskutera frågorna och jämföra sina resultat. Vissa menar att rättningen skiljde sig, och att någon fått rätt när andra fått fel, trots att man svarat på liknande sätt. Då tog man ett initiativ och skickade ett protestbrev till institutionen och krävde en omtenta med en annan examinator - ett krav som dock inte gick igenom.
När Vårdfokus kontaktar lärosäten som utbildar sjuksköterskor för att ta reda på hur många som faktiskt spärrats är det är svårt att få en hel bild av sammanhanget, men man kan ändå konstatera att fler studenter spärras än tidigare. Samtidigt kan man se att studenters förutsättningar att klara akademiska studier generellt blivit allt sämre de senaste tio åren samt att kunskaperna varierar, trots att alla som kommer in har behörighet. Vissa menar också att läs- och skrivkunskaperna hos både svenskar och utlandsfödda brister.
– Läsförståelsen, att ta till sig en text helt enkelt, är för dålig. Särskrivning och syftningsfel är vanliga orsaker till att svaren blir felaktiga och kan misstolkas, säger en av de intervjuade programansvariga som Vårdfokus varit i kontakt med.
"Beklagligt men nödvändigt"
Universitetslektor Helén Marklund, som är programansvarig för sjuksköterskeprogrammet vid Linköpings universitet, beklagar att så många blivit spärrade, men att det tyvärr är nödvändigt.
– Det är nödvändigt med spärrar då vår erfarenhet är att studenter inte kan tillgodogöra sig kunskaper i högre termin när de grundläggande kunskaperna saknas. Det är dessutom av omsorg för studenterna. Det blir till sist en orimlig studiebörda, till exempel om studenten förutom terminens 30 högskolepoäng behöver ta igen 10 högskolepoäng från en tidigare termin, förklarar hon.
Linköpings universitet har nyligen höjt kraven för att komma in på utbildningen, vilket gör det höga spärrantalet aningen märkligare, eftersom fler borde ha större kunskap. En anledning som Marklund tror kan påverka är förändrade förutsättningar under coronakrisen, då utbildningen huvudsakligen skedde på distans.
Järnede håller dock inte med och menar att lika många som började efter covid-19 också misslyckades med tentan.
– Det var lika många som började utbildningen efter coronan som kuggade på tentan, så det säger emot sig självt.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Riksdagspartierna har slutit en tyst överenskommelse om att inte tala om krig och fred, och deras ledningar styrs av främmande makt. Det skriver Elsa Widding i en längre text om vilka krafter som formar Sverige.
Texten, som Widding publicerat på sin webbplats, tar avstamp i Ambition Sveriges färska valresultat på 0,11 procent.
Tyngdpunkten ligger ändå på något större: vad hon ser som de verkliga ramarna för svensk politik och möjligheten att alls påverka den inifrån.
Widding valdes in i riksdagen för Sverigedemokraterna 2022 och satt som politisk vilde från maj 2023 till den 28 september 2026.
Redan i partiets motgångar ser hon spåren av hur makten verkar.
Medlemmar har inte vågat framträda med namn av rädsla för att hängas ut i medierna, förlora jobbet eller stöta sig med familj och vänner.
Kapitalstarka sympatisörer som förstått vikten av en ny kraft i riksdagen har av samma skäl inte vågat finansiera partiet, av rädsla för medier och myndigheter.
Hon lyfter sedan fram fyra förhållanden som enligt henne avgör "möjligheten att överhuvudtaget påverka svensk politik inifrån i framtiden".
Elsa Widding har aviserat sin avgång som partiledare och vill lägga kraft på fredsfrågan och folklig organisering (arkivbild 2024). Foto: Riksdagen
Fred eller krig
Kärnan i analysen är krig och fred.
Enligt Widding finns i dag "en överenskommelse bland riksdagspartierna" att inte prata om den fråga hon kallar helt central för Sverige och svenska folket: "möjligheten att välja fred framför krig".
I hennes beskrivning har samtliga partier ställt sig bakom Natomedlemskapet, och därmed en eskalering av kriget i Ukraina, utan att folket tillfrågats.
Uppslutningen var dock inte total: när riksdagen röstade om anslutningen 2023 sa Vänsterpartiet och Miljöpartiet nej.
Sverige, menar Widding, dras nu sannolikt in i ett krig som kan kosta hundratusentals människor livet.
De som är ämnade att dö i ett krig har historiskt aldrig fått bestämma över sitt öde, och enligt henne gör de det inte heller denna gång.
"Det är uppenbart att partiledningarna i Sveriges riksdag är styrda av krafter utifrån, av främmande makt, där ambitioner för Sverige helt saknas", skriver hon.
Vad det handlar om, menar hon, är att göda försvarsindustrin och göra Sverige till ett verktyg för USA:s militärstrategiska intressen.
De nordiska länderna blir i hennes analys nästa ombud i västvärldens och USA:s krig mot Ryssland. "Det är våra söner som ska offras, inte deras".
Hon kopplar resonemanget till vad hon kallar en mörkläggning av den historiska bakgrunden till Ukrainakriget.
I Sverige och övriga Europa har det enligt henne varit "näst intill straffbart" att lyfta historiebeskrivningen, och svenska folket har därmed blivit "grundlurade att rösta för krig och fattigdom". Allmänheten vaknar först när söner kommer hem i liksäckar, skriver hon.
I texten återger hon också sin varning till Pål Jonson från en debatt med statsrådet: "Om mina söner eller någon annans söner dör i ett krig mellan Nato och Ryssland, så är det statsrådet här (Pål Jonson) och denna regering som har deras blod på sina händer".
Jonson, Ulf Kristersson och Maria Malmer Stenergard borde enligt Widding skickas till fronten i Ukraina innan någon svensk soldat skickas ut. Försvarsindustrins framgång har varit viktigare för dem än "våra barns liv", skriver hon.
Arkivbild från Sveriges riksdag i samband med Nato-omröstningen i mars 2023. Foto: faksimil/TV4/Youtube
Medierna och rädslan
Ett av de fyra förhållandena gäller medierna. I princip ingen har enligt Widding rapporterat om Ambition Sverige eller andra partier utanför riksdagen, vilket gjort det svårt att nå nya väljare.
Förklaringen söker hon i maktstrukturen bakom medierna.
De stora mediebolagen och den skattefinansierade statskanalen SVT styrs enligt henne av samma maktstruktur som styr partierna och stora delar av näringslivet: Wallenberg genom Investor, Bonnier och Stenbeck. De följer i hennes ord "slaviskt de överstatliga agendor som styr Europa".
Den som följer nyheterna via tv, radio och tidningar får därför "en mycket vinklad och tillrättalagd bild av verkligheten", konstaterar hon. Ett parti som går emot etablissemangets berättelse stängs helt enkelt ute.
Medierna är också navet i det Widding kallar en massformering av svenska folket.
En överväldigande del av befolkningen har enligt henne formats av en intensiv propagandamaskin, där medierna haft en central roll i att basunera ut etablissemangets budskap.
Berättelserna har i hennes beskrivning främst formats av Världsekonomiskt forum (WEF), FN, EU och WHO. Hon räknar upp klimatagendan, demoniseringen av Ryssland och nödvändigheten att hålla igång kriget i Ukraina och i förlängningen bekämpa Ryssland.
Mekanismen beskriver hon i tre steg.
Skrämselpropagandan skapar ångest. När en lösning presenteras, i form av gröna projekt eller krigsförberedelser, uppfattas den som positiv och något att sluta upp bakom. Ångesten dämpas, och regering och riksdag framstår som handlingskraftiga med kontroll på situationen.
Widding kallar det receptet "problem", "reaction", "solution". Varken problemen eller lösningarna definieras enligt henne av svenska politiker. "Svenska politikers roll är att underblåsa reaktionen på de problem som någon annan har skapat", skriver hon.
EU:s inflytande över svensk lagstiftning är en av de frågor som Widding tar upp i sin analys. Europaparlamentet i Strasbourg. Foto: Silje Bergum Kinsten, CC BY 2.5 dk.
Agendorna och pengarna
De globala agendorna är det tredje förhållandet.
Få svenskar vet enligt Widding hur de styr landets utveckling, eller att alla åtta riksdagspartier valt att bekräfta dem i stället för att kämpa emot. Lagstiftningen ändras i rask takt, och riksdagen är i princip överens om att svensk lag ska anpassas till agendorna och EU:s lagstiftning, skriver hon.
Hon nämner Agenda 2030, FN:s Our Common Agenda och WHO:s pandemiavtal, vars verkliga mål enligt henne "förtigs enhälligt".
Svenska folket saknar krismedvetande och har fortfarande förtroende för statsapparaten, menar hon. Bara den som följer alternativa och internationella medier ser sammanhangen och vart utvecklingen är på väg.
Widding beskriver ett accelererande kontrollsamhälle där till och med beslutskraften över den egna kroppen successivt försvinner, när regeringen följer direktiven från WHO och den nya pandemilagen.
Pandemiavtalet antogs av WHO:s medlemsländer i maj 2025 efter mer än tre års förhandlingar. Enligt avtalstexten ger det inte WHO rätt att föreskriva nationell lag eller att ålägga länder att införa vaccinationskrav eller nedstängningar.
De ekonomiska intressena löper genom hela analysen.
Widding pekar på skattemedel som enligt henne går till korruption genom stora bidrag till Ukraina och på en energiomställning som leder till fattigdom. Staten tar i princip all risk, medan företag som lovar "guld och gröna skogar" tjänar miljardbelopp på allt som framställs som grönt.
Till EU betalar Sverige enligt hennes beräkning tre kronor för varje krona som kommer tillbaka. Unionen beskriver hon som ett EU som "alltmer börjar likna det forna Sovjet", med en accelererande planekonomi.
Om svenska folket fick insikt i vad agendorna är ämnade att åstadkomma med människors liv ser Widding det som osannolikt att någon skulle rösta på riksdagspartierna.
WHO:s pandemiavtal är något som Elsa Widding är kritisk emot. Foto: Guilhem Vellut/CC BY 2.0.
Gemenskap underifrån
Mot den bakgrunden finner Widding det "omöjligt och för sent" att ensamt driva partipolitik på riksplanet.
Flera partier behöver i så fall samlas "under en hatt som en enad kraft", som efter nästa val kan bygga upp det som riksdagspartierna enligt henne har förstört.
Väljer Ambition Sverige att inte gå samman med andra, hoppas hon att partiet lever kvar som folkrörelse och samlar människor på lokal nivå. "Sverige har röstat för en tuff framtid och gemenskapen kommer att bli allt viktigare", skriver hon.
Själv tänker hon stötta alla krafter som arbetar för att minska Sveriges inblandning i krig och för att lämna Nato och EU. "Det krävs nu en folklig resning för att rädda det som räddas kan av vårt arma land", betonar Elsa Widding.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Magdalena Andersson (S) har fått en dag till för sin regeringssondering. Samtidigt pekar Centerpartiets Martin Ådahl mot KD och L, fast Vänsterpartiets kongress har spikat kravet på regeringsplats.
Andersson skulle egentligen ha lämnat sin rapport till talman Andreas Norlén måndagen den 12 oktober.
Hon bad dock om ytterligare en dag, vilket Norlén biföll. Mötet hålls på talmannens kontor klockan 11 på tisdagen den 13 oktober.
Efteråt ska Norlén prata ihop sig med de vice talmännen om hur man ska gå vidare i processen.
Annons:
Om det blir någon presskonferens efter mötena är ännu inte klart.
Centerpartiets ekonomisk-politiska talesman Martin Ådahl var gäst i SVT:s Agenda på söndagskvällen. Bonniertidningen Expressen återger intervjun, där han lade bollen hos S-ledaren.
— Just nu är det verkligen så att bollen ligger hos Magdalena Andersson, sa Ådahl.
Han fick också frågan om C kan godta V i regeringsunderlaget efter de rödgröna partiernas möte på Lidingö i fredags.
— Vänsterpartiet var beredda att sätta sig i ett rum med oss utan att kräva plats i regeringen, sa Ådahl.
I samma veva öppnade han dörren för helt andra konstellationer än den rödgröna.
— Det finns många olika tänkbara regeringsunderlag fortfarande. Det gäller att alla partierna är öppna för det och kan föra en diskussion nu. Det finns många andra partier, vi har pratat om partierna i mitten – Kristdemokraterna och Liberalerna.
Martin Ådahl i SVT:s Aktuellt den 7/10, 2026. Foto: Faksimil/X/@alexanderedbom/SVT
Kongressbeslut av V står fast
Ådahls uppgift om att V deltog i mötet utan att kräva regeringsplats är inte samma sak som att partiet har släppt sitt regeringskrav.
Partiets kongress i Örebro klubbade den 18 april att V ska ingå i en eventuell rödgrön regering. Ledningens linje har mött en del kritik inifrån partiet.
I den preliminära valplattformen efter kongressen tydliggörs kravet: "Om våra röster behövs för att bilda regering så ska vi också ingå i den."
Strax därefter slår partiet fast att "Det betyder att vi inte kommer att stödja eller släppa fram en regering som vi inte ingår i."
I första hand vill V samarbeta med S och MP, och med C om det krävs för en majoritet i riksdagen. KD och L nämns inte med ett ord.
Någon överenskommelse med vare sig KD eller L har Centerpartiet i dagsläget inte visat upp.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Kristdemokraten Alice Teodorescu Måwe har haft fem möten med den proisraeliska lobbyorganisationen Elnet på två år, enligt Dagens ETC. Bara två andra EU-parlamentariker har haft fler.
Dagens ETC skriver, med hänvisning till granskningssajten Integrity Watch, att bara en tysk och en österrikisk ledamot har haft fler möten med organisationen än den svenska kristdemokraten.
Senaste mötet hölls i Bryssel den 2 oktober och gällde EU:s utrikespolitik. I Europaparlamentets mötesregister är det registrerat som ett möte på personalnivå, "Member Staff meeting", med ämnet "Foreign affairs". Registret visar alltså att hennes kansli tog emot Elnet, inte att hon själv deltog.
Mötet kopplas till ett parlamentsärende med beteckningen 2026/2058(INI).
Annons:
Teodorescu Måwe är ledamot i parlamentets delegation för förbindelserna med Israel och i utskottet för säkerhet och försvar. I utrikesutskottet är hon ersättare.
Registret visar fler kontakter i Israelfrågor under hösten. Den 22 september träffade hon Israels ambassadör i Stockholm för samtal om relationerna mellan EU och Israel. Den 9 september mötte hon försvarskoncernen Elbit Systems i Göteborg, med försvar, säkerhetspolitik och konkurrenskraft som ämne.
Israelresor, vapenlobbyism och samarbete med Miff
Elnet bildades 2007 med den amerikanska Israellobbyn AIPAC som förebild. Organisationen arbetar för närmare band mellan Israel och europeiska länder och bygger inflytande genom nätverkande, med kontor i bland annat Berlin, Bryssel och London. Politiker bjuds på resor till Israel.
Enligt journalistsajten IJ4EU har Elnet i allt högre grad ägnat sig åt vapenlobbyism. Organisationen har själv kopplat Tysklands köp av luftvärnssystemet Arrow 3 hösten 2023, för motsvarande 35 miljarder kronor, till en Israelresa som den arrangerat för tyska parlamentsledamöter.
I Sverige saknar Elnet egen representation. Organisationen samarbetar i stället med föreningen Med Israel för fred, Miff, som enligt Dagens ETC har tät kontakt med Kristdemokraterna.
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
Elever på en högstadieskola i Värmland förstår inte lärarens svenska, enligt föräldrarna. Nu behöver rektorn en tolk för att samtala med skolans egen lärare.
Problemen började redan första skoldagen efter sommarlovet i augusti. Det berättar oroliga föräldrar för Nya Wermlands-Tidningen, som rapporterar om fallet på en högstadieskola i en värmländsk kommun.
— Det fungerar liksom inte, säger en förälder till tidningen.
Enligt NWT beskriver föräldrarna missförstånd både under lektionerna och i andra kontakter med läraren. De oroar sig för att barnen ska halka efter.
Annons:
Flera föräldrar uppger att de har kontaktat rektorn och kommunen utan att få svar.
I ett utskick till berörda familjer bekräftar rektorn att klagomålen är kända och framför allt gäller lärarens svenska, enligt NWT.
"Jag är fullt medveten om problemen och har samtal med NN kring det. Vi har också under denna vecka ett inbokat samtal tillsammans med tolk för att kunna reda ut ordentligt var problemet ligger", skriver rektorn.
Att skolan behöver tolk för samtalet får en förälder att reagera.
— Då får vi ett mejl där de skriver att de ska ta hjälp av en tolk för att reda ut problemet. Men, det anser jag att man redan vet när man behöver en tolk, säger föräldern till NWT.
Läraren får redan stöd, och enligt rektorn ska fler insatser sättas in. I utskicket lyfter rektorn också kommunens ansvar som arbetsgivare.
"Vi som kommun har också ett ganska långtgående ansvar gentemot lärarna, att erbjuda dem det stöd som krävs för att de ska kunna göra ett bra jobb".
Till NWT vill rektorn inte kommentera situationen närmare, med hänvisning till lärarens "integritet".
Trovärdighet – grunden i vår journalistik sedan 2012
Nya Dagbladets position är unik i det svenska medielandskapet. NyD är oberoende på riktigt. Tidningen ägs och kontrolleras inom den egna redaktionen – inte av stora mediekonglomerat eller utländska intressen.
Sedan grundandet 2012 har grunden i vår oberoende journalistik varit balans och trovärdighet framför sensationsjournalistik och snabba klick. NyD är Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning och står helt fri från politiska partier och industriintressen.
NyD erhåller inget presstöd och finansieras genom läsardonationer och annonser. Läs mer om våra pressetiska riktlinjer här.
