2020 inte dödligare än svåra influensaår

Pandemiöverdrifterna

publicerad 14 januari 2021
- av Isac Boman
Coronapandemin
1993 och 2002 hade fler dödsfall per capita än 2020.

2020 avled 97 164 svenskar och de relativt sett höga dödstalen har i massmedia tillskrivits den så kallade coronapandemin. 1993 var dödstalen dock på samma nivå – trots att Sverige då hade mer än 1,5 miljoner färre invånare då än nu och “pandemilagar” med drakoniska begränsningar av människors friheter inte var aktuella.

Enligt SCB avled 97 164 svenskar under 2020 – jämfört med 97 008 år 1993. Antalet dödsfall var förvisso något högre under 2020, men bara om man ignorerar det faktum att Sverige 1993 enbart hade 8,7 miljoner invånare och att vi nu är en bra bit över 10 miljoner invånare.

1993 var med andra ord ett betydligt dödligare år per capita. Ändå infördes inga undantagstillstånd, pandemilagar eller umgängesförbud och andra begränsningar när en ovanligt elak influensa härjade i Sverige för 27 år sedan.

Konventionell massmedia har envist vidhållit en alarmistisk vinkel på sin rapportering om dödstalen och har vid upprepade tillfällen skrivit att 2020 varit det dödligaste året sedan spanska sjukan 1918. Samtidigt har man helt valt att ignorera befolkningsökningen och att Sverige sedan dess nästan fördubblat sin befolkning – något som av naturliga skäl också leder till fler dödsfall.

Sant är att genomsnittet på antalet avlidna de senaste fem åren är 90 962 personer och det under 2020 dog fler personer än så – men siffrorna är inte historiskt höga utan kan snarare jämföras med något av de svåra influensaår som drabbar Sverige med ojämna mellanrum.

En betydande del av de covid-relaterade dödsfallen bedöms också ha varit personer som ändå hade avlidit av andra skäl under året eftersom de varit vid mycket dålig hälsa. Region Östergötland rapporterade exempelvis i augusti att coronavirus har varit den direkta dödsorsaken i endast 15 procent av de dödsfall som designerats som covid-relaterade och i 70 procent av fallen endast bedöms ha varit en delorsak.

Inräknade i Folkhälsomyndighetens statistik för de 9 309 svenskar som dött med covid-19 under 2020 finns därtill personer som betecknats som smittade men sedan dött av orelaterade orsaker som exempelvis en bilolycka, hjärnblödning eller hjärtattack.

Många är kritiska till den obefogade skrämselpropagandan med förvrängda rubriker, som under året tagits som förevändning att ta ifrån svenskarnas deras friheter och rättigheter så som skett i rasande takt i stora delar av västvärlden under 2020.

Till och med den vänsterpopulistiska skvallertidningen Aftonbladets krönikör Oisin Cantwell ger nu uttryck för den växande kritiken.

Är alla dessa mänskliga tragedier i form av livsverk som gått upp i rök, konkurser, mer eller mindre utplånade branscher, stigande arbetslöshet och utslagning ett rimligt pris att betala för ett virus som inte har lett till fler dödsfall än en elakartad influensa? Och var det verkligen rimligt att hafsa fram en lag som ger regering och myndigheter rätt till en omfattande inskränkning av våra grundläggande rättigheter?” frågar sig Cantwell.

1993 är heller inte det enda året under de senaste decennierna som hade fler dödsfall per capita än 2020. Även influensaåret 2002 var värre, då drygt 95 000 människor dog i Sverige av en befolkning på 8,9 miljoner.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!