MORGONDAGENS DAGSTIDNING – fredag 17 januari 2025

fredag 17 januari 2025

Kommunisterna: ”Beslagta fastighetsskojarnas tillgångar”

publicerad 15 juni 2023
– av Jan Sundstedt
SBB:s grundare och förre vd Ilija Batljan har anklagats för att vara en "storskojare" och "välfärdsplundrare".

Kommunistiska partiets tidning Proletären kräver i en ledarkrönika att stat och kommun bör gå in och expropriera krisande Samhällsbyggnadsbolagets fastigheter för en symbolisk krona och att det är hög tid att folket tar tillbaka gemensamma samhällsbyggnader från privata ”charlataner” och ”välfärdsprofitörer”.

Bakgrunden är att det överbelånade fastighetsbolaget SBB:s aktiekurs på kort tid rasat med 40 procent, att sex miljarder kronor i värde försvunnit och att bolaget riskerar konkurs – vilket bedöms få stora negativa effekter för stora delar av den svenska befolkningen.

Det är som vanligt på den kapitalistiska marknaden och kanske inget att höja på ögonbrynen över – om det inte varit för att de pengar och värden som nu går upp i rök kommer från en plundring av våra gemensamma tillgångar”, skriver tidningen.

SBB grundades av den tidigare socialdemokratiske politikern Ilija Batljan som 2020 anhölls för ekobrott, men där förundersökningen snart lades ner. Bolagets affärsidé har varit att köpa upp offentliga fastigheter från kommuner, regioner och myndigheter – och sedan hyra tillbaka dessa till de förra ägarna genom mångåriga hyreskontrakt.

Nu när SBB krisar kommer man istället att behöva sälja ut många av sina fastigheter – och det finns en oro för att såväl polishus som domstolsbyggnader kan hamna i utländsk ägo, vilket betraktas som en säkerhetsrisk. Hyrorna kan också chockhöjas på skattebetalarnas bekostnad.

Medskyldiga politiker

Det är lätt att instämma i den massiva kritiken mot storsvindlaren och bluffmakaren Batljan. Men perspektivet måste vidgas och ansvaret synliggöras. Lika skyldiga är de politiker som sålt ut våra gemensamma fastigheter till skojare som Batljan. Han är inte ensam. Det finns flera andra bolag som agerar på denna lukrativa marknad, som lurat i det offentliga att det är billigare att hyra än att äga själv”, skriver Proletären vidare.

Man pekar på att ett flertal svenska toppolitiker sitter i styrelserna för privata fastighetsbolag som har som affärsidé att plundra svenska skattebetalare på pengar och att det för kommuner och myndigheter ofta visat sig bli betydligt dyrare att hyra fastigheterna av privata aktörer än att själva fortsätta äga dem. För de privata bolagen beskrivs affärsidén dock som synnerligen lukrativ.

Fråga bara Skellefteå kommun som 2018 sålde ut kulturhuset Sara för en miljard kronor till SBB – och som nu ska hyra det för två miljarder över 50 år. Men många är de kommuner som drabbats av den här typen av svindleri”.

Tidningen pekar på att det är oklart vem som kommer att äga SBB:s fastigheter när krisen är över och vad de nya hyrorna kommer att landa på. Man menar vidare att ”de som förskingrat vår gemensamma egendom måste stå till svars”.

Konfiskera fastigheterna

Offentliga fastigheter ska ägas av det allmänna – inte vara spekulationsobjekt på en kapitalistisk marknad. Skolor, äldreboenden, vårdinrättningar och myndighetsbyggnader måste självklart drivas och ägas offentligt”.

De lösningar som presenterats av Socialdemokraterna och Vänsterpartiet beskrivs också som otillräckliga – istället föreslår Proletären att SBB:s och andra tvivelaktiga aktörers fastigheter helt enkelt beslagtas av stat och kommun för medborgarnas bästa.

Mycket bättre hade varit att expropriera fastighetsskojarnas tillgångar. Låt kommunerna köpa tillbaka sina skolor och äldreboenden för en krona! Batljan och andra charlataner har redan berikat sig tillräckligt på våra skattepengar”, skriver man och beskriver ”välfärdsprofitörerna” och privatiseringsivrande politiker som det verkliga hotet mot medborgarna.

Allmänintresset och ekonomin kräver att det offentliga ska äga våra samhällsfastigheter. Utförsäljningshysterin har för länge sedan gått alldeles för långt. Vi måste ta tillbaka det som är vårt”, avslutar man.

Det kan noteras att Ilija Batljan avgick som vd för SBB i början av juni.

Uppgifter: Kinesiska företag vill köpa Volkswagens krisfabriker

publicerad Igår 14:29
– av Jan Sundstedt

Kinesiska företag visar intresse för att köpa upp Volkswagens fabriker i Tyskland, ett strategiskt drag som potentiellt kan förändra bilindustrin i Europa. Investeringarna skulle stärka Kinas närvaro inom europeisk fordonsproduktion, men väcker samtidigt farhågor om industrins framtid och politiska reaktioner.

Volkswagen planerar att stänga sina fabriker i Dresden och Osnabrück senast 2027 – som en del av företagets kamp för att minska kostnaderna och möta hårdnande konkurrens från kinesiska elbilstillverkare.

Volkswagen skulle dock eventuellt kunna tänka sig att sälja fabriken i Osnabrück till en kinesisk köpare, menar en person som beskrivs vara insatt i företagets funderingar till nyhetsbyrån Reuters.

En talesman för Volkswagen betonar dock att ”Vi är fast beslutna att hitta en fortsatt användning för anläggningen. Målet måste vara en genomförbar lösning som tar hänsyn till företagets och de anställdas intressen”.

Skulle kunna förbigå biltullar

Kinesiska investeringar i Tyskland har tidigare omfattat branscher som telekommunikation och robotteknik, men etablering inom traditionell biltillverkning har hittills uteblivit.

Från kinesisk sida finns ett intresse av biltillverkning Europa i allmänhet mot bakgrund av att potentiellt då kunna undvika EU:s tullar på importerade elbilar och stärka sin närvaro på marknaden, vilket flera tillverkare redan gjort. Exempelvis bygger BYD anläggningar i Ungern och Turkiet, medan Chery planerar att starta tillverkning vid en tidigare Nissan-fabrik i Spanien. Leapmotor har också övervägt att använda en fabrik i Tyskland för sin produktion.

Nyhetsbyrån Reuters skriver vidare att en källa nära den kinesiska regeringen uppgett att kinesiska företag aktivt undersöker möjligheter att köpa fabriker som Volkswagen planerar att avveckla.

Volkswagen Wolfsburg
Volkswagens kronjuvel: Wolfsburg Volkswagen Plant. Foto: High Contrast/CC BY 2.0

En talesman för Kinas utrikesdepartement uppmanade Tyskland att välkomna kinesiska investeringar.

Kina har infört en rad öppningsåtgärder för att skapa nya affärsmöjligheter för utländska företag … Förhoppningen är att den tyska sidan också kommer att upprätthålla ett öppet sinne, [och] tillhandahålla en rättvis, rättvis och icke-diskriminerande affärsmiljö för kinesiska företag att investera i.

Motstånd från tyska fackföreningar

En försäljning av Volkswagens fabriker till kinesiska aktörer kan dock möta motstånd från tyska fackföreningar, vilka har betydande inflytande och kan komma att kräva garantier för arbetstillfällen och fabriksplatser.

Relationerna mellan Tyskland och Kina har dessutom blivit alltmer ansträngda de senaste åren, och mot bakgrund av det kommande tyska nyvalet ter sig i dagsläget beslutsprocessen kring kinesiska investeringar något osäker.

Att sälja fabriker till kinesiska företag kan emellertid visa sig vara ekonomiskt fördelaktigt för Volkswagen. Enligt en anonym källa kan en försäljning ge intäkter på mellan 100 och 300 miljoner euro per anläggning.

Samtidigt innebär det också en risk för att tyska bilmärken förlorar sitt historiska försprång samt konkurrensförmåga i Tyskland, som utgör den största nationella bilmarknaden i Europa.

Fakta om Volkswagen:

Volkswagen grundades 1937 i Tyskland på initiativ av dåvarande rikskanslern Adolf Hitler, som en del av en satsning på en folkbil för alla. Efter andra världskriget återhämtade sig företaget och blev en global bilindustriaktör, känd för ikoniska modeller som Volkswagen Typ 1 (Bubblan). Idag är Volkswagen en av världens största biltillverkare och äger varumärken som Audi, Porsche och Skoda.

EU-import av rysk flytande naturgas når rekordnivåer

Det nya kalla kriget

publicerad 14 januari 2025
– av Isac Boman
Ryska LNG-tankern Christophe de Margerie.

Trots EU-ländernas sanktioner och uttalade ambitioner att kraftigt minska importen av ryska fossila bränslen importerade Europa ändå rekordstora mängder flytande naturgas (LNG) från Ryssland under 2024.

Enligt experter finns det ett logiskt skäl till ökningen – den ryska gasen är helt enkelt betydligt billigare än konkurrenternas.

Data från Rystad Energy visar att 17,8 miljoner ton rysk LNG levererades till europeiska hamnar förra året, en ökning med över 2 miljoner ton jämfört med föregående år.

Trots en betydande minskning av importen av rörledd gas från Ryssland, på grund av konflikten i Ukraina och terrorattentatet mot Nord Stream-ledningarna i september 2022, fortsatte EU köpa in rekordmängder av landets LNG. Detta har varit möjligt då det nedkylda bränslet endast delvis har omfattats av de sanktioner som införts av unionens medlemsländer.

Energianalysföretaget släppte uppgifterna kort efter att Ukraina stoppat transiteringen av rysk gas genom sitt territorium till EU. Kiev valde att skrota ett femårigt transitavtal med den ryska energijätten Gazprom i slutet av 2024, vilket innebar ett stopp av naturgasflödet från Ryssland till Rumänien, Polen, Ungern, Slovakien, Österrike, Italien och Moldavien.

De ryska LNG-leveranserna till EU ökade inte bara utan uppnådde ”rekordnivåer ”, enligt Jan-Eric Fahnrich, gasanalytiker på Rystad Energy. Han uppger att Ryssland överträffade Qatar som blockets näst största leverantör av LNG 2024, efter USA.

Enligt Fahnrich köpte EU 49,5 miljarder kubikmeter rysk gas genom rörledningar förra året, och ytterligare 24,2 miljarder kubikmeter LNG, varav en del återexporterades till andra länder.

”Ganska enkelt”

Data från Center for Research on Energy and Clean Air (Crea) visar något lägre siffror, men även dessa återspeglar en övergripande trend med kraftigt ökande rysk LNG-export. Enligt Crea ökade EU:s import av rysk LNG med 14 procent på årsbasis 2024 till 17,5 miljoner ton och var värd 7,32 miljarder euro.

– Orsaken till ökningen är ganska enkel. Rysk LNG erbjuds till en rabatt jämfört med alternativa leverantörer. Utan några sanktioner mot råvaran agerar företagen i sitt eget intresse och köper allt större mängder gas från den billigaste leverantören, förklarar Creas Rysslandsanalytiker Vaibhav Raghunandan.

De senaste uppskattningarna överträffar markant de senaste beräkningarna från Bloomberg, som tidigare i veckan sade att LNG-leveranserna från Ryssland till EU hade ökat till 15,5 miljoner ton 2024 jämfört med 2020, då EU importerade cirka 10,5 miljoner ton av bränslet.

Matpriserna skenar – upp 25 procent på tre år

Förstörelsen av europeiska ekonomin

publicerad 9 januari 2025
– av Sofie Persson
Priset höjdes på nästan 36 000 livsmedelsprodukter förra året.

Matpriserna har ökat med 25 procent de senaste tre åren, enligt en ny rapport från Matpriskollen. Under 2024 var det framförallt choklad, olivolja, kaffe och mejeriprodukter som blev dyrare.

Under 2024 ökade matpriserna med 2,8 procent och om även andra produkter inom dagligvaruhandeln inkluderas landar ökningen på 2,1 procent.

Prisökningarna har totalt sett nått 25 procent sedan januari 2022, enligt rapporten.

Ökningarna varierar mellan butiker, och under förra året märktes de främst hos City Gross, Ica Kvantum, Hemköp och Ica Supermarket. Samtidigt försöker vissa butiker konkurrera genom att hålla lägre priser.

Maxi jagar Willys om låga priser och man försöker i många fall matcha priserna. Prisskillnaden på jämförbara artiklar är cirka 4 procent mellan Willys och Maxi. Lidl som också erbjuder låga priser har samma prisnivå på direkt jämförbara artiklar som Willys, säger Ulf Mazur, vd och grundare och Matpriskollen i ett pressmeddelande.

36 000 produkter blev dyrare

Under 2024 ökade priset på nära 36 000 produkter. Särskilt markant var ökningen för kakao, vilket har gjort choklad i genomsnitt 17 procent dyrare. Även vinäger och oljor steg med 12 procent, där framför allt olivolja noterade en kraftig prisökning.

Kaffepriserna har nått sin högsta nivå sedan 1972, med en ökning på 18 procent under året. Mejeriprodukter har samtidigt stigit med 4,7 procent.

Ekologiska varor steg med 3,6 procent under året, enligt Matpriskollen.

Ryssland använder bitcoin i utrikeshandeln

publicerad 27 december 2024
– av Redaktionen
Rysslands finansminister menar att kryptovalutor kommer att bli mycket viktigare framöver.

Ryska företag har börjat använda bitcoin och andra digitala valutor vid internationella betalningar efter att lagändringar trätt i kraft som tillåter sådan användning i syfte att motverka effekterna av västerländska sanktioner. Det bekräftar landets finansminister Anton Siluanov.

De omfattande sanktionerna har gjort det svårare för Ryssland att bedriva handel inte bara med länder i Väst, utan också med viktiga partner som Kina och Turkiet. Detta eftersom lokala banker idag ofta är mycket försiktiga eller negativt inställda till transaktioner relaterade till Ryssland då de själva inte vill råka ut för repressalier eller utredningar från västerländska tillsynsmyndigheter.

Tidigare i år tillät Ryssland därför användandet av kryptovalutor i utrikeshandeln och har vidtagit flera åtgärder för att göra det lagligt att bryta kryptovalutor.

– Som en del av den experimentella verksamheten är det möjligt att använda bitcoins, som vi har utvunnit här i Ryssland, förklarade finansministern till tv-kanalen Russia 24.

Putin gillar bitcoin

– Sådana transaktioner förekommer redan. Vi anser att de bör utökas och utvecklas ytterligare. Jag är övertygad om att detta kommer att ske nästa år, fortsatte han och tillade att internationella betalningar i digitala valutor är framtiden.

Tidigare i december anklagade också president Vladimir Putin den amerikanska regeringen för att undergräva den amerikanska dollarns roll som reservvaluta genom att använda denna för politiska syften – något som tvingar många länder att istället söka andra alternativ.

Han pekade ut bitcoin som ett sådant exempel och sa att ingen i världen kan reglera eller kontrollera kryptovalutan. Presidentens kommentarer tyder på att den ryske ledaren ger sitt stöd till att öka användningen av kryptovalutor.