Kinberg Batra: “Staten måste ta större ansvar på betalmarknaden”

Statens särskilda utredare för betalningsutredningen, Anna Kinberg Batra, betonar i en debattartikel att ansvaret för svenska medborgares grundläggande säkerhet och tillgång till betalningssystem måste vila på staten och inte på privata aktörer.

Batra, nyutnämnd landshövding i Stockholms län och tidigare ledare för Moderaterna, utsågs i december 2020 av regeringen för att utreda statens roll på betalningsmarknaden. I mars 2023 presenterade hon slutbetänkandet “Staten och betalningarna“, där det konstateras att betalningar är den vanligaste typen av rättslig handling en person utför, med cirka 6,8 miljarder betalningstransaktioner beräknade i Sverige år 2021. I rapporten framhålls att den centrala delen av ett betalningssystem inte är appar, datorer, sedlar eller mynt, utan att det handlar om överföring av värde mellan individer.

I en debattartikel i Bonniertidningen DN argumenterar hon för att det, i takt med att betalningssystem blir alltmer digitala, måste finnas ett större fokus på säkerhet och effektivitet, något som enligt henne primärt bör vara statens ansvar, inte privata företags. Hon betonar också vikten av att se till att alla kan göra betalningar, oavsett om de är digitala eller fysiska.

“Den centrala delen i ett betalnings­system är vare sig appar, datorer, sedlar eller mynt, utan själva överföringen av värde mellan personer. Utredningen har därför tagit sin utgångspunkt i betalningen som sådan, där det viktiga är att rätt värde förflyttas säkert och effektivt mellan avsändare och mottagare, oavsett om detta görs digitalt eller fysiskt”, skriver Batra.

Digitaliseringen har visserligen skapat nya tjänster och ökat effektiviteten, menar Kinberg Batra, men hon konstaterar samtidigt att alltför mycket av Sveriges digitala liv är beroende av välvilliga och ständigt uppkopplade deltagare, vilket inte alltid är fallet. I rapporten betonas vidare att den minskade användningen av kontanter har lett till färre bank- och värdetransportrån de senaste åren, men att digitala betalningsmarknader samtidigt är sårbara för bedrägerier och olika störningar.

“När enorma belopp kan förflyttas på bara sekunder kan effekterna för både individer och system bli omfattande, i princip omedelbart”, konstaterar Batra.

Rapporten rekommenderar att fler människor får tillgång till digitala betalningar och understryker att alla måste kunna göra såväl digitala som kontanta betalningar i Sverige, i så väl vardagen som i krissituationer.

“Digitala system måste fungera även vid störningar och avbrott i el- och mobilnät. För att säkra till exempel livsmedelshandel när uppkoppling inte är möjlig föreslås att staten ska kunna garantera offlinebetalningar vid kris och höjd beredskap, i fysiska butiker som säljer livsnödvändiga varor”, skriver Kinberg Batra.

Mot denna bakgrund drar Batra slutsatsen att staten måste ta ett större ansvar för att säkerställa säkerhet, tillgänglighet och effektivitet i betalningssystemen, särskilt i kristider, och att privata företag inte kan vara ensamt ansvariga för att se till att alla kan göra betalningar. “Den som vill betala för mediciner eller göra sig fri från skuld gentemot staten måste kunna göra det med sedlar och mynt“, menar hon.