Filipstads migrationsmottagande får långtgående konsekvenser

publicerad 29 augusti 2019
- av Per Nordin

Under 2015 tog Filipstad emot flest migranter i förhållande till sin folkmängd och idag har kommunen högst andel som går på bidrag i hela Sverige. I år tvingas kommunen spara 30 miljoner kronor. Därför utlovar civilminister Ardalan Shekarabi (S) mer pengar till Filipstad – som svar på kommunens svåra situation.

Under 2015 tog Filipstads kommun emot flest migranter per capita i Sverige. Detta har orsakat ett ekonomiskt bakslag då många av migranterna är outbildade och vissa till och med är analfabeter. Allra svårast att hitta ett arbete har de som kommer från länder utanför Europa, som Somalia, Syrien och Afghanistan. Enligt kommunens siffror är arbetslösheten i den gruppen 80 procent.

Nu tvingas kommunen spara 30 miljoner i år. Det socialdemokratiske kommunalrådet Per Gruvberger kräver att staten går in och tar ansvar.

– Det behövs resurser och en nationell utjämning för att klara det här uppdraget som uppstod på grund av hur vi organiserade vårt asylmottagande under en viss tidsperiod, säger Per Gruvberger (S).

Filipstads migrationsmottagande kan alltså få följdverkningar långt utanför kommunen, och civilminister Ardalan Shekarabi (S) utlovar nu statligt stöd.

De senaste åren har gruppen inrikesfödda i kommunen minskat med 640 personer, medan gruppen utrikesfödda ökat med 963. Kommunens integrationsansvarige Jim Frölander benämner det som att man “håller på och byter befolkning”.

Trots kommunens svåra situation erhöll det invandringskritiska partiet Sverigedemokraterna inte mer än 16 procent av rösterna i valet 2018.

Uppdrag gransknings reportage Larmet från Filipstad sänds onsdag 28 augusti 20.00 i SVT.

Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!