Under ett möte på ambassadörsnivå har nu en majoritet av EU-länderna kommit överens om att anta en gemensam asyl- och migrationspakt.
Förändringarna förväntas leda till hårdare kontroller, snabbare utredningar och en mer “rättvis fördelning” av migranter – men också att länder som inte vill ta emot asylsökare ändå tvingas till ”obligatorisk solidaritet” och måste köpa sig fria för att slippa dessa.
”Det är mycket glädjande att krisförordningen, som är en viktig pusselbit i asyl- och migrationspakten, nu har antagits av rådet” säger migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) i ett skriftligt meddelande till statskanalen SVT.
Den krisförordning man nu enats om ska ha varit den sista delen i den gemensamma europeiska migrationspakten. Den har tidigare förkastats av Italien, som inte var nöjda med formuleringar om hur hjälporganisationer kan engageras för att hjälpa migranter på Medelhavet – Italien menar nämligen att hjälporganisationerna i praktiken lockar över de illegala invandrarna till Europa.
Alla detaljer har ännu inte offentliggjorts, men klart är att en majoritet av medlemsstaternas representanter godtagit hela den migrationspakt som tidigare behandlats i EU-parlamentet och av EU-kommissionen, skriver SVT. Nu ligger fokus på att ta fram en gemensam utformning.
”Nu kan vi ta oss vidare i trepartsförhandlingarna mellan rådet, kommissionen och parlamentet. Det är viktigt att pakten kommer på plats, för att säkerställa ordning och reda vid EU:s yttre gräns och minskad invandring”, skriver Malmer Stenergard.
#UPDATE Poland’s prime minister Mateusz Morawiecki on Thursday branded a EU migration reform package “a diktat” from Brussels and Berlin and pledged a “firm veto”. pic.twitter.com/t6S72n43D4
— AFP News Agency (@AFP) October 5, 2023
Tvingande solidaritet
Förändringarna påstås leda till att migranterna fördelas mer “rättvist”, hårdare kontroller och bättre rutiner för att fastslå asylsökandes identiteter – samt att de som kommer från länder där det oftast blir avslag ska placeras i närheten av gränsen och snabbt kan få sina ärenden prövade – så att de snabbt också kan skickas hem igen.
Det förekommer också en skrivelse om en ”obligatorisk solidaritet” och de länder som inte vill ta emot migranter tvingas istället ”köpa sig fria” – något som uppges kosta cirka 250 000 kronor per asylsökande man vill slippa.
För svensk del bedöms pakten leda till att färre migranter tar sig Sverige – men istället förväntas de svenska politikerna lägga stora summor pengar på ekonomiska stödpaket av olika slag, för att finansiera den europeiska asylmottagningen.
Enligt uppgifter röstade Polen och Ungern mot migrationspakten – medan Österrike, Tjeckien och Slovakien avstod från att rösta. För att bli tvingande måste pakten också först klubbas igenom i EU-parlamentet.
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
