1 januari 2023 trädde den nya penningtvättslagstiftningen i kraft med påstått syfte att motverka just penningtvätt och finansiering av terrorism.
I praktiken har resultatet dock blivit att ett antal ideella föreningar och organisationer som bedriver biståndsverksamhet utomlands har fått sina konton nedstängda av bankerna med hänvisning till bristande kundkännedom – och att färre barn och andra utsatta människor i fattiga länder får den hjälp de är i behov av.
Det granskande journalistiska projektet Blank Spot har pratat med Said Agai som är ordförande för den svensk-kurdiska föreningen Stöd till kurdiska barn och fick plötsligt efter 25 år som kund meddelandet att Swedbank utan vidare förklaring eller motivering stänger föreningens konto – och att man får en månad på sig att hitta en ny bank.
– Vi har försökt att förklara för Swedbank hur vi använder pengarna som kommer in till oss och vad vi gör med dem. Det finns kvitton och redovisning för allt, förklarar han.
Föreningen ägnar sig åt att stötta framför allt föräldralösa barn i iranska Kurdistan med finansiering av medicin, mat, skolgång och andra nödvändigheter – på grund av bankens agerande blir det nu svårt att fortsätta. Det är oklart om de utsatta i området kan få någon hjälp på annat håll.
– Det finns nästan ingen som kan hjälpa dessa och vi har möjligheten. Swedbank stoppar nu den möjligheten för oss, säger Agai.
Han menar vidare att man överhuvudtaget inte fått någon möjlighet att bemöta bankens bannlysning och han misstänker att agerandet har med Sveriges nya terrorlagstiftning att göra – en terrorlagstiftning som av många ses som en eftergift till Turkiet för att dessa ska godkänna en svensk Nato-ansökan.
– Det är svårt att säga varför de stänger vårt konto när vi inte vet anklagelserna. Är det för vad som händer med den nya terrorlagstiftningen och Nato?
Swedbank vägrar förklara sig
När Blank Spot ringer upp Swedbank för att höra om den kurdiska föreningen polisanmälts för penningtvätt eller terrorfinansiering får man veta att nedstängning av en persons eller förenings konto kan göras även om det inte finns någon konkret brottsmisstanke eller polisanmälan, och att enskilda fall inte kan kommenteras.
Said Agai och Stöd till kurdiska barn är inte de enda som på senare tid drabbats av bankernas godtyckliga nedstängningar. Enligt Blank Spot har mellan 20 och 30 svensk-kurdiska föreningar och organisationer gått samma öde till mötes efter att de genomfört utlandstransaktioner.
”Runt hälften av dem har fått sina bankrelationer avslutade och resterande har hotats med det”, noterar man.
Nuri Kino, som är ordförande för människorätts- och biståndsorganisationen A Demand For Action, som bedriver verksamhet i kris- och krigsdrabbade länder, bekräftar också att ett antal mindre föreningar och organisationer hört av sig till honom och meddelat att de inte längre kan bidra till insamlingar och biståndsarbete – eftersom banken har tagit ifrån dem deras konton.
– Mindre aktörer har redan blivit drabbade. De som till exempel samlat pengar till offren för kriget i Ukraina och för jordbävningsdrabbade i Syrien och Turkiet. De hör av sig till oss och säger att de inte kan bidra i framtiden för att de har fått sina konton stängda.
Han betonar att det finns en mycket stor oro för att det inte längre går att lita på att bankkonton kan användas för att samla in pengar vid kriser och nödsituationer – något som riskerar att bli förödande för hjälparbetet.
– Den 2 mars 2022 kom vi fram till gränsen till Ukraina. Tiotusentals människor, de flesta barn och kvinnor, flydde i panik. De allra flesta hade bara kläderna de hade på sig som bagage. Om inte det svenska civilsamhället, alltså mindre svenska föreningar, snabbt kunde agera och skicka förnödenheter och betala för bussar som tog flyktingar till Sverige hade det varit förödande för ukrainska flyktingar, säger han.
Ett hot mot demokratin
Giva Sverige som är branschorgan för de svenska insamlingsorganisationerna menar att det är ett demokratiskt problem att bankerna på mycket lösa och godtyckliga grunder nekar eller stänger ner föreningars konton för att själva undvika ekonomiska sanktioner.
– När bankerna inte vågar eller vill godkänna enskilda föreningar som kunder för att de anser sig inte ha tillräcklig information eller insyn, begränsar det medborgarnas möjligheter att engagera sig i föreningslivet. Därför blir det ett demokratiskt problem, men det ökar ju också riskerna om föreningar och organisationer måste sköta sin ekonomi vid sidan av banksystemet, säger generalsekreteraren Charlotte Rydh.
– Utan bankkonto och andra banktjänster som digitala betalningar är det svårt, för att inte säga omöjligt, för de flesta föreningar och organisationer att verka. Det går inte att hantera någon ekonomisk aktivitet för föreningen som tar emot medlemsavgifter, gåvor, inbetalningar för aktiviteter eller betala hyror och andra inköp, tillägger hon.
Som privatperson har du idag rätt till ett konto med grundläggande betaltjänster. Denna rätt har dock inte företag, organisationer eller föreningar. Istället är det bankerna själva som bestämmer vem som får vara kund hos dem. Någon välfungerande skyddsmekanism för att säkerställa att banker inte missbrukar sin makt, och av politiska eller andra godtyckliga skäl nekar konton och banktjänster till aktörer de ogillar, existerar inte.
Ladda ner Nya Dagbladets mobilapp!
